Wikipedia:Användarhandledning för TeX
Från Wikipedia
Sedan januari 2003 kan TeX-kod användas för matematiska uttryck på Wikipedia. Den skapar antingen PNG-bilder eller enkel HTML-kod, beroende på användarinställningar hos den som läser sidan och komplexiteten hos uttrycket. I framtiden, när webbläsarna blir bättre, kommer den att kunna skapa utökad HTML eller i många fall till och med MathML.
Matematiska märkord skrivs inom <math> ... </math>. Eventuella radbrytningar inom dessa <math>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).
Diskussioner, buggrapporter och önskemål om nya funktioner postas på sändlistan Wikitech-l eller på Wikipedia:TeX requests.
För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se Wikipedia:Projekt matematik. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.
Ett enkelt exempel: <math>\frac{2+3}{5}=1</math> ger
I denna handledning utelämnas från och med nu <math> ... </math>-taggarna.
Innehåll |
[redigera] Specialtecken
| Funktion | Syntax | Hur den visas |
|---|---|---|
| decimalkomma (rätt) | 3,\!14159 | ![]() |
| decimalkomma (ibland fungerar denna variant bättre) | 3{,}14159 | 3,14159 |
| decimalkomma (fel) | 3,14159 | ![]() |
| standardfunktioner (rätt) | \sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z | ![]() |
| standardfunktioner (fel) | sin x + ln y + sgn z | ![]() |
| Derivata | \nabla \partial x dx | ![]() |
| Mängder | \forall x\in \not\in\varnothing\subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C | ![]() |
| Logik | p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r | ![]() |
| Rötter | \sqrt{2}\approx 1,\!4 | ![]() |
| \sqrt[n]{x} | ![]() |
|
| Relationer | \sim \simeq \cong \le \ge \equiv \approx \ne | ![]() |
| Geometri | \angle \perp \| | ![]() |
| Pilar |
\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow |
|
|
\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow |
|
|
| Annat | \oplus \otimes \pm \mp \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet | ![]() |
[redigera] Exponenter, index
| Funktion | Syntax | Hur den visas |
|---|---|---|
| Exponent | a^2 | a2 |
| Index | a_2 | a2 |
| Gruppering | a^{2+2} | a2 + 2 |
| a_{i,j} | ai,j | |
| Kombinationer av "sub" och "super" | x_2^3 | ![]() |
| Derivata (bra) | x' | x' |
| Derivata (acceptabelt) | x^\prime | ![]() |
| Derivata (fel) | x\prime | ![]() |
| Under och överlinjer | \hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l} | ![]() |
| Summa | \sum_{k=1}^N k^2 | ![]() |
| Produkt | \prod_{i=1}^N x_i | ![]() |
| Gränsvärde | \lim_{n \to \infty}x_n | ![]() |
| Integral | \int_{-N}^{N} e^x\, dx | ![]() |
| Linjeintegral | \oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy | ![]() |
[redigera] Bråk, matriser, uttryck på flera rader
| Funktion | Syntax | Hur den visas |
|---|---|---|
| Bråk | \frac{2}{4} eller {2 \over 4} | ![]() |
| Binomialkoefficienter | {n \choose k} | ![]() |
| Matriser | \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix} | ![]() |
| \begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &
\ddots & \vdots \\ 0 & \cdots & 0\end{bmatrix} |
![]() |
|
| \begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix} | ![]() |
|
| \begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix} | ![]() |
|
| \begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix} | ![]() |
|
| \begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix} | ![]() |
|
| Fritext[1] | f(n)=\left\{\begin{matrix}
n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right. |
![]() |
| Ekvationer på flera rader | \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ &
=& n^2 + 2n + 1\end{matrix} |
![]() |
[1]Notera att åäö och andra "specialtecken" för närvarande inte fungerar i math-omgivning.
[redigera] Teckensnitt
| Funktion | Syntax | Hur den visas |
|---|---|---|
| Grekiska bokstäver | \alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega | ![]() |
| Fet stil (grekiska) | \boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma} | ![]() |
| Dubbelskrift | x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C} | ![]() |
| Dubbelskrift | \mathbb{ABC} | ![]() |
| Fet stil | \mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0 | ![]() |
| Frakturstil | \mathfrak{a} \mathfrak{B} | ![]() |
| Skrivstil | \mathcal{ABC} | ![]() |
| Hebreiska | \aleph \beth \gimel \daleth | ![]() |
[redigera] Parentessättning i långa uttryck
| Funktion | Syntax | Hur den visas |
|---|---|---|
| Mindre bra | ( \frac{1}{2} ) | ![]() |
| Bättre | \left( \frac{1}{2} \right) | ![]() |
Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:
| Funktion | Syntax | Hur den visas |
|---|---|---|
| Parenteser | \left( A \right) | ![]() |
| Hakparenteser | \left[ A \right] | ![]() |
| Klammrar | \left\{ A \right\} | ![]() |
| Vinkelparenteser | \left\langle A \right\rangle | ![]() |
| Streck | \left| A \right| | ![]() |
| Använd \left. och \right. om du inte vill att separatorn ska synas (observera punkterna): | \left. {A \over B} \right\} \to X | ![]() |
[redigera] Teckenmellanrum
Observera att TeX hanterar de flesta fallen automatiskt, men ibland kan man vilja kunna styra i detalj:
| Funktion | Syntax | Hur den visas |
|---|---|---|
| double quad space | a \qquad b | ![]() |
| quad space | a \quad b | ![]() |
| large space | a\ b | ![]() |
| medium space | a\;b | ![]() |
| small space | a\,b | ![]() |
| no space | ab | ![]() |
| negative space | a\!b | ![]() |
[redigera] Se även
- Wikipedia:Hur man redigerar en sida
- Displaying a formula, sida på meta-projektet, på engelska
[redigera] Externa länkar
- A gentle introduction to TeX, ett PDF-dokument som förklarar grunderna i TeX - se sida 39 och framåt för en bra introduktion till hur man skriver matematiska formler.









![\sqrt[n]{x}](http://upload.wikimedia.org/math/5/e/4/5e4352778f3b156f05ef056f9793ec36.png)








































![\left[ A \right]](http://upload.wikimedia.org/math/b/8/5/b85521eb6c1b3d94bc8af1ebced2e36a.png)










