Från Wikipedia

Sir Walter Scott, född 15 augusti 1771 i Edinburgh, Skottland, död 21 september 1832 i Abbotsford, Scottish Borders, Skottland, var en brittisk (skotsk) författare. Scott är känd för att ha skapat den historiska romangenren. Han åtnjöt en enorm popularitet redan under sin livstid och var i särklass den mest lästa romanförfattaren i början av 1800-talet. Under sin levnad skrev Scott total 29 romaner. Den mest kända är Ivanhoe. Filmatiseringen visas i svensk teve traditionellt i samband med jul- och nyårshelgerna.

Innehåll 1 Biografi 2 Översättare, förläggare och poet 3 Walter Scotts historiska romaner 4 Bibliografi 5 Kuriosa 6 Opera

[redigera] Biografi

Walter Scott föddes i Edinburgh. Scott kom till världen som nionde barn i en barnaskara på tolv. Som liten drabbadas han av förlamning i ena benet. Han studerade först vid Edinburgh High school och därefter anträdde han juridikstudier vid Edinburgh University. Scott utnämndes till advokat 1792 och 1799 tillträdde han som vicesheriff i Selkirk. På julafton 1797 hade han och Margaret Charlotte Chapentier ingått äktenskap. De fick två söner och två döttrar tillsammans. Paret var gifta intill Margaret Charlottes död 1826.

[redigera] Översättare, förläggare och poet

Sina första litterära ansatser gjorde Scott - om än anonymt - som översättare. 1797 utkom hans tolkning av Gottfried August Bürgers poem Der Wilde Jäger och två år därpå en översättning av Goethes drama Götz von Berlichingen. Uppenbarligen språkmäktig behärskade Scott - förutom tyska - latin, italienska, franska och spanska. 1802-1803 utkom under Scotts redaktion tre samlingar med skotsk folkdiktning under titeln Minstrelsy of the Scottish border. Som Walter Scotts första större diktverk räknas The Lay of the last Minstrel (1805) - ett poem i den franska riddardiktningens anda, men med innehåll hämtat från Skottland. 1809 var Scott med om att grunda tidskrften Quarterly Review. I tidskriften vars åsikter låg nära Torypartiets bidrog Scott själv med artiklar och upprop. Tillsammans med John och James Ballantyne grundade Scott ett förlagshus men affärerna gick dåligt och konkursen ett faktum 1811. Scott räddades av en personlig välgörare - Archibald Constable. 1811 förvärvade Scott mark i Abbotsford on the Tweed. Där lät han bygga ett slottsliknande hem. Det var på Abbotsford Walter Scott skrev färdigt första boken (Waverley) i sin svit av historiska romaner. På Abbotsford levde Scott på stor fot. Efter svåra sjukdomsår i slutet av 1810-talet adlades Scott 1820. 1826 blev indragren in i en bokhandlarkonkurs varefter Scotts personliga skuld uppgick till ofantliga 130,000 pund. Igen drabbades Scott av ohälsa vars orsaker det ligger nära till hands att söka i det höga arbetstempot, forcerandet av nya böcker och den ständiga jakten på pengar. I ett sista desperat försök att återfå hälsan avreste Scott till Italien, för att kort efter hemkomsten till Abbotsford avlida hösten 1832.

[redigera] Walter Scotts historiska romaner

Walter Scott lät utge sina första historiska romanerna anonymt bl.a. ”Waverley”, ”The Bride of Lamer Moor”, ”Ivanhoe”, ”Rob Roy”, ”Guy Mannering” och ”The Heart of Midlothian”.

I många av hans verk, t.ex. Ivanhoe, skrev han om kämpar och kärlek. I kärleken fanns det oftast två kvinnor.

[redigera] Bibliografi

• 1814 - Waverley (på svenska 1963)
• 1817 - Rob Roy (på svenska 1824-25)
• 1818 - Midlothians hjärta (på svenska 1936)
• 1819 - Bruden från Lammermoor (på svenska 1918)
• 1819 - Ivanhoe (på svenska 1962)
• 1823 - Quentin Durward (på svenska 1824)
• 1825 - Tales of the Crusaders Bestånde av delarna "The Betrothed" och "The Talisman" (På svenska "Rickard Lejonhjärta")
• 1830 - Letters on Demonology and Witchcraft

[redigera] Kuriosa

Sir Walter Scott myntade uttrycket "Gör aldrig ingenting."

En av hans mest kända dikter är Lady of the Lake från 1809:

Om vid din levnads färd på otryggt hav ditt segel rivs i plötslig ofärd, om fåfängt, trofast, vis och tapper du lidande, försakelse och flykt fått utstå i nyckfull storm. Ödsla ej suckan över att ditt öde skiftat, ej över ogin överhöghet och trogna vänners svek. Möt upp där andens skyldskap väntar leende att hälsa dig på enslig ö.

(Denna dikt, som ursprungligen handlar om Viviane, en mytisk figur från sagorna om Kung Artur, har på senare år även kommit att förknippas med Diana, prinsessa av Wales).

[redigera] Opera

Donizettis opera Lucia di Lammermoor är baserad på romanen Bruden från Lammermoor