Tysklands herrlandslag i fotboll
FrÄn Wikipedia
- För andra tyska fotbollslandslag (U21, Tysklands damlandslag i fotboll), se Tysklands fotbollslandslag.
| Tysklands fotbollslandslag | ||||||
| Förbund | Deutscher Fussball-Bund | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förbundskapten | Joachim Löw (2006 â) | |||||
| MatchstÀll (2004 till 2005) |
|
|||||
| Flest landskamper | Lothar MatthÀus, 150 (1980-2000) | |||||
| Flest mĂ„l | Gerd MĂŒller, 68 (1966-1974) | |||||
| VM-meriter |
VÀrldsmÀstare: 1954, 1974, 1990 |
|||||
| EM-meriter |
EuropamÀstare 1972, 1980, 1996 |
|||||
| OS-meriter |
Olympiska mÀstare: 1976 DDR |
|||||
| VM-slutspel | 16 (1934, 1938,
1954, 1958, 1962, 1966, 1970, 1974, 1978, 1982, 1986, 1990, 1994, 1998, 2002, 2006) |
|||||
| EM-slutspel | 9 (1972, | |||||
| OS-slutspel | BRD: 1952, 1956, (1964), 1972, 1984, 1988 DDR: 1964, 1972, 1976, 1980 1952 och 1956 deltog VÀsttysklands lag under gemensam tysk flagg. 1964 deltog Tyskland som en gemensam OS-trupp. Fotbollslandslaget som deltog var dock ett östtyskt. DDR kvalificerade sig 1984 men bojkottade spelen. VÀsttyskland tog platsen som bÀsta grupptvÄa i kvalet. |
|||||
| FIFA Confederations Cup | 1999, 2005 Brons 2005 |
|||||
Tysklands herrlandslag i fotboll, Àven kÀnd som DFB-elf, Deutsche Nationalmannschaft eller Nationalelf.
Det tyska (tidigare vÀsttyska) herrlandslaget i fotboll Àr ett av de mest framgÄngsrika med tre VM-titlar och tre EM-titlar. Tyskland har dessutom nÄtt ytterligare fyra VM-finaler och tvÄ EM-finaler. Landslagets spel kÀnnetecknas av disciplin och en stark organisation av de olika lagdelarna. Tyskland har under de senaste Ären spelat 3-5-2 eller 4-4-2.
I Tyskland Àr herrlandslaget i fotboll det mest populÀra av landslagen och dess spelare Àr hyllade stjÀrnor dÄ de vinner men stÄr ofta under hÄrd press inför stora mÀsterskap och viktiga matcher. Runt om i vÀrlden Àr dock Äsikterna oftast de motsatta dÄ Tyskland ofta slagit ur lag som spelat en betydligt mer publikfriande fotboll. Det Àr dock mÄlen som rÀknas vilket mÄnga fotbollsfans har svÄrt att smÀlta. Tysklands landslag hyllas av experter vÀrlden över för den effektivitet som de visat under decennier. Det Àr effektivitet och inte skönspel som ger segrar i de stora turneringarna, oavsett vad publiken tycker om spelet i övrigt.
[redigera] Historia
[redigera] 1908: Den första landskampen
Det tyska förbundet DFB grundades 1900 och inofficiella landskamper genomfördes i liten skala. 1908 spelade Tyskland sin första officiella A-landskamp mot Schweiz. Tyskland förlorade och skulle under de första landslagsÄren ha blandade framgÄngar. Allteftersom blev det tyska spelet bÀttre. Fotbollens popularitet i Tyskland vÀxte gigantiskt fram till 1930-talet dÄ fotbollen var den klart största sporten.
[redigera] 1934: VM-debut
De första framgĂ„ngarna för Tyskland som fotbollslandslag kom under 1930-talet. I Italien-VM 1934 tog Tyskland tog sin första medalj. Edmund Conen var lagets skyttekung. Misslyckandet i OS 1936 gjorde att Sepp Herberger tog över landslaget efter Otto Nerz. NĂ€r sĂ„ Tyskland annekterade Ăsterrike slogs landslagen samman. Ăsterrike var dĂ„ ett av de bĂ€sta, men det visade sig svĂ„rt att förena spelare oc olika spelstilar. VM i Frankrike 1938 blev ett misslyckande dĂ€r laget Ă„kte ut redan i första omgĂ„ngen. De efterföljande Ă„ren och under kriget utarmades fotbollen av naziregimen som ville lĂ€gga den populĂ€ra sporten under sig. MĂ„nga spelare kallades in i kriget och trots att fullt krig hĂ€rjade runt om i Europa spelade Tyskland landskamper fram till 1942 - dock i regel bara mot motstĂ„ndare frĂ„n ockuperade lĂ€nder alternativt bundsförvanter till Tyskland. Bland lĂ€nder som spelade krigstida landskamper mot Tyskland fanns bland annat Bulgarien, Böhmen-MĂ€hren, Danmark, Italien, RumĂ€nien, Jugoslavien, Schweiz, Slovakien, Sverige och Ungern.
[redigera] 1954: "Das Wunder von Bern"
1950 spelade Tyskland Ă„terigen landslagsfotboll dĂ„ man spelade mot Schweiz i Stuttgart och vann med 1-0. Samtidigt blev man pĂ„minda om Tyskland delning i och med att Ăsttysklands fotbollslandslag spelade sina första landskamper 1953. VĂ€sttyskland under Sepp Herberger kvalificerade sig efter kvalspel för VM i Schweiz 1954 med lagkaptenen Fritz Walter som den stora stjĂ€rnan. VĂ€sttyskland vann VM 1954 efter en överraskande finalseger mot storfavoriterna och dĂ„tidens giganter Ungern med 3 - 2. VM-finalen i Bern har blivit en verklig klassiker och har en central roll i den tyska fotbollshistorien. Bragden skedde dessutom genom att man tog in en ungersk 2 - 0-ledning. MatchhjĂ€lte blev Helmut Rahn som sköt in segermĂ„let i slutet av matchen. Seger kallas "Das Wunder von Bern" (Undret i Bern).
1958 tog sig VÀsttyskland till semifinal nÀr VM gick i Sverige och Äkte ut mot hemmalaget i en stökig match pÄ Ullevi i Göteborg. Tyskland fick bland annat Erich Juskowiak utvisad och förlorade med 1-3. I bronsmatchen förlorade ett reservbetonat tyskt lag mot Frankrike med 3-6.
[redigera] 1960-talet: Svacka och vÀg mot ny storhetstid
1962 Äkte VÀsttyskland ut VM:s kvartsfinal mot Jugoslavien vilket ledde till nytÀnkande. I förbundsrepubliken skapades en rikstÀckande liga - Bundesliga - efter Är av diskussioner. Den nya ligan höjde nivÄn pÄ tysk fotboll. Samtidigt blommade nya stjÀrnor ut som tillhörde de största namnen i tysk fotbolls historia: Franz Beckenbauer, Wolfgang Overath, Sepp Maier och teknikern Reinhard Libuda var nÄgra av de tyska vÀrldsspelare som slog igenom pÄ 1960-talet. Det VÀsttyska landslaget nÄdde VM-final 1966 men föll i en klassisk final mot England pÄ Wembley.
Vid Mexiko-VM var laget tillbaka i storform efter ha misslyckts nĂ„ EM-slutspel 1968. De ovan nĂ€mnda spelarna var med och dĂ€rtill hade VĂ€sttysklands största mĂ„lskytt genom tiderna tillkommit sedan VM 1966 - Gerd MĂŒller. MĂŒller öste in mĂ„l och blev Mexiko-VM:s skyttekung med 10 mĂ„l samtidigt som hela laget gjorde vĂ€l ifrĂ„n sig. Tyskarna vann samtliga gruppspelsmatcher, en bedrift som inte nĂ„got tyskt landslag lyckats upprepa senare. I kvartsfinalen vĂ€nde tyskarna ett 0-2-underlĂ€ge mot England och vann efter förlĂ€ngning med 3-2. I semifinalen spelade Beckenbauers mannar en ny stormatch mot Italien, en batalj som kommit att kallas Ă„rhundradets match (3-4).
[redigera] 1970-talets storhetstid
Storhetstiden anses av mĂ„nga varit under 1970-talet dĂ„ VĂ€sttyskland dominerade landslagsfotbollen med storstjĂ€rnor som Beckenbauer, Netzer och MĂŒller. Laget vann EM 1972 och Tysklands-VM 1974. Endast Frankrikes fotbollslandslag har lyckats vinna i EM och VM pĂ„ samma vis (VM 1998 och EM 2000). En milstolpe i Tysklands vĂ€g mot storhet var landslagets första vinst pĂ„ engelsk mark nĂ€r England besegrades pĂ„ Wembley i EM-kvartsfinalen 1972. Landslagets framgĂ„ngar och spel pĂ„verkade hela fotbollen dĂ€r landslagets spelidĂ© och spelsystem pĂ„verkade hela fotbollen med libero som utmĂ€rkande lagdel. Landslagets stomme bestod av spelare frĂ„n de tvĂ„ storklubbarna FC Bayern MĂŒnchen och Borussia Mönchengladbach som vid samma tid hade stora framgĂ„ngar i Europa.
[redigera] 1980: EM-guld
En ny generation spelare tog VĂ€sttyskland tillbaka till toppen efter ett misslyckande i Argentina-VM 1978 dĂ€r Tyskland kom sexa utan att imponera. Den nya förbundskaptenen Jupp Derwall som under mĂ„nga Ă„r var assisterande förbundskapten mönstrade ett lag med profiler som Harald Schumacher, Ulrich Stielike, Hans-Peter Briegel och Karl-Heinz Rummenigge för att inte nĂ€mna turneringens stora utropstecken Bernd Schuster. I finalen slogs Belgien tillbaka med 2-1 efter tvĂ„ mĂ„l av Horst Hrubesch. FörvĂ€ntningarna inför VM i Spanien 1982 var stora dĂ€r de regerade europamĂ€starna var en av favoriterna efter ett imponerade kval med idel segrar. Turneringen skulle trots medaljframgĂ„ng bli en misslyckad dĂ€r landslaget flera gĂ„nger fick mycket negativ kritik. Efter en ovĂ€ntad förlust i öppningsmatchen, 1-2 mot Algeriet, (en av VM-historiens största sensationer) gick VĂ€sttyskland vidare efter 1-0 mot Ăsterrike. Det var en match dĂ€r bĂ„da lagen spelade pĂ„ resultaten sĂ„ att bĂ„da lagen skulle gĂ„ vidare. I semifinalen fĂ€llde mĂ„lvakten Harald Schumacher brutalt Frankrikes Battiston vilket pĂ„ nytt skapade svarta rubriker. Detta gjorde att lagets framgĂ„ngar hamnade i skymundan: VĂ€sttyskland vann VM-historiens första strafflĂ€ggning i semifinalen och var Ă„ter i final. I finalen var Tyskland numret för litet mot Italien, som blev vĂ€rldsmĂ€stare efter en klar 3-1-seger.
[redigera] Beckenbauer-eran
Den senare delen av Derwall-eran kantades inte bara av den PR-mÀssigt misslyckande VM-turneringen 1982 utan fortsatte med ett illa spelat EM-kval dÀr tyskarna förlorade tvÄ gÄnger om mot Nordirland. Först efter en knapp 2-1-seger mot Albanien gick VÀsttyskland via mÄlskillnad till EM-slutspel. I EM Äkte laget ut redan i gruppspelet. I ett sent skede förstÀrktes truppen med nya spelare.. Det stora utropstecknet var Rudi Völler som kom fram som Tysklands nya skyttekung. Det stormade i landslaget mellan stjÀrnorna och Bernd Schuster som valde att stÄ utanför landslaget. Efter EM 1984 tog Franz Beckenbauer över som förbundskapten eller Teamchef som hans officiella titeln var, eftersom han saknade trÀnarlicens. Efter en första tid med framgÄng i VM-kvalet och VM-silver 1986 men med inre stridigheter byggde Beckenbauer upp ett nytt landslag.
[redigera] 1990: VM-guld
Beckenbauers landslag med nya spelare som JĂŒrgen Kohler, JĂŒrgen Klinsmann och Thomas HĂ€ssler bredvid de redan etablerade Lothar MatthĂ€us, Andreas Brehme och Pierre Littbarski nĂ„dde semifinal nĂ€r EM hölls i VĂ€sttyskland 1988. Beckenbauers och landslagets stora stund skulle komma vid VM i Italien 1990. VĂ€sttyskland nĂ„dde för tredje gĂ„ngen VM-finalen och kunde vinna efter ett sent segermĂ„l av Andreas Brehme pĂ„ straff. För motstĂ„ndet stod 1986 Ă„rs besegrare Argentina. Men nu skulle tyskarna dra det lĂ€ngsta strĂ„et. Rudi Völler föll lĂ€tt efter en korrekt brytning av Nestor Sensini i det argentinska straffomrĂ„det. Domaren pekade dock pĂ„ straffpunkten och Brehme kunde slĂ„ in straffen i den 85:e matchminuten. VĂ€sttyskland hade tagit sig igenom turneringen med storsegrar under gruppspelet och seger mot bland annat de regerande europamĂ€starna NederlĂ€nderna och rivalen England pĂ„ sin vĂ€g mot finalen.
[redigera] Tyskland under Vogts
Efter VM-finalen klev Beckenbauer tillbaka och istĂ€llet tog assistenten tillika vĂ€rldsmĂ€staren frĂ„n 1974 Berti Vogts över. Vogts hade meriter som förbundskapten för VĂ€sttysklands framgĂ„ngsrika ungdomslandslag och som taktikupplĂ€ggaren under VM 1990. Vogts nĂ„dde EM-finalen i Sverige 1992 men Tyskland föll överraskande mot Danmark. Vogts slussade som förbundskapten för det nu Ă„terförenade Tyskland in spelare frĂ„n det tidigare DDR dĂ€r Matthias Sammer skulle bli den mest framgĂ„ngsrika i landslaget. VM i USA 1994 blev en besvikelse dĂ€r ett Ă„lderstiget landslag Ă„kte ut i kvartsfinalen mot Bulgarien (1-2). 1996 tog Tyskland EM-guld i England med ett till delar nytt landslag. Matthias Sammer fick fullt förtroende som libero och var i sitt livs form. DĂ€rtill fanns Andreas Köpke som sĂ€ker mĂ„lvakt, ytterbackstalangen Christian Ziege, anfallsstjĂ€rnan JĂŒrgen Klinsmann med flera som göt nytt liv i landslaget efter misslyckande i USA-VM. Det skulle dĂ€rtill bli en reservspelare som avgjorde EM-finalen: Oliver Bierhoff gjorde bĂ„de Tysklands kvittering och segermĂ„l pĂ„ golden goal i förlĂ€ngningen. Detta var Berti Vogts största ögonblick som förbundskapten: trots att laget var skadedrabbat gick Tyskland hela vĂ€gen efter seger mot hemmanationen England i semifinalen.
[redigera] Misslyckanden i VM 1998 och EM 2000
De senaste Ären har landslaget utstÄtt hÄrd kritik efter tidiga sortier ur VM- och EM-slutspel. 1998 Äkte Tyskland ur VM efter förlust 0-3 mot Kroatien. Misslyckande förde med sig att Berti Vogts kort efterÄt avgick och flera av de gamla storspelarna sedan VM-guldet 1990 slutade i landslaget. Man kvalade in till EM 2000. Man hade gjort ett bra kval men misslyckades i slutspelet. I den första matchen gick det hyfsat dÄ man spelade 1-1 mot RumÀnien. Tyskland orkade bara med ett mÄl i turneringen i just öppningsmatchen mot RumÀnien. Tyskland besegrades med 1-0 av England i den andra matchen. I den sista matchen förlorade man med 0-3 mot Portugal.
[redigera] 2002: VM-silver
Under kvalet till VM 2002 hade tyskarna stora problem och var tvungna att extra-kvala mot Ukraina. NÄgot överraskande tog sig Tyskland helt till VM-final, dÀr Brasilien vÀntade. Det tyska laget var utdömt av de flesta experter men visade sig slagkraftigt genom ett taktiskt och disciplinerat spel. Under Rudi Völler vÀxte ett nytt landslag fram dÀr spelare som Torsten Frings, Bernd Schneider och Michael Ballack fick sina internationella genombrott tillsammans med nya ansikten som Christoph Metzelder, Gerald Asamoah och Miroslav Klose med flera. Detta till trots var det tydligt att bredd saknades. Inför turneringen skadades spelare som Sebastian Deisler, Mehmet Scholl och Jens Nowotny.
[redigera] 2006: VM pÄ hemmaplan
Landslaget kunde inte knyta an till framgĂ„ngarna i VM 2002 utan hade stora problem att kvalificera sig till EM i Portugal 2004. I Portugal gick laget inte vidare frĂ„n gruppspelet. Tyskland tog nu 2 poĂ€ng men det rĂ€ckte inte till mer Ă€n en tredjeplats i gruppen och förbundskapten Rudi Völler avgick. Völlers gamla anfallskamrat, vĂ€rldsmĂ€staren 1990 JĂŒrgen Klinsmann tog över sedan flera trĂ€nare (bland annat Ottmar Hitzfeld) hade tackat nej till jobbet. Klinsmann genomförde en stor generationsvĂ€xling inför VM-slutspelet pĂ„ hemmaplan 2006. Tyskland var som turneringsarrangör direktkvalificerat och Klinsmann kunde i lugn och ro bygga upp sitt nya lag.
I VM 2006 vann Tyskland gruppen efter segar mot Costa Rica (4-2), Polen (1-0) och Ecuador (3-0). I Ättondelsfinalen svarade Sverige för motstÄndet. Tyskland vann matchen med 2-0 efter tvÄ tidiga mÄl av Lukas Podolski. I kvartsfinalen stÀlldes tyskarna mot Argentina. Efter full tid och förlÀngning var stÀllningen 1-1, sedan Miroslav Klose nickat in en sen kvittering, och matchen gick till ett avgörande genom strafflÀggning. Tyskland vann sedan Jens Lehmann rÀddat 2 straffar. Semifinalen gick mot Italien. Det var en hÀndelserik men lÀnge mÄllös match, som inte avgjordes förrÀn efter 117 spelade minuter nÀr Fabio Grosso gjorde 1-0 efter hörna. Ytterligare ett mÄl kom i den 120:e minuten dÄ Del Piero nÀtade. Tyskland missade dÀrmed finalen. I bronsmatchen vann laget 3-1 mot Portugal.
Under turneringen talades det mycket om att detta nya tyska landslag med sina framgÄngar hade skapat en "positiv" patriotism i Tyskland, en företeelse som alltsedan andra vÀrldskriget varit nÀrmast tabu i den allmÀnna politiska debatten i VÀsttyskland och senare Tyskland, med tanke pÄ att man ofta delvis sett "överdriven" nationalism som en orsak till de tyska nazisternas illa beryktade gÀrningar under andra vÀrldskriget.
[redigera] 2008: EM i Ăsterrike och Schweiz
Vid EM 2008 i Ăsterrike och Schweiz tog sig Tyskland till final, dĂ€r man stĂ€lldes mot Spanien. Spanien vann matchen med 1-0, och blev EuropamĂ€stare.
[redigera] Tyskland i OS
Tyskland deltog med sitt A-landslag i OS 1912 och 1936. Sedan följde OS-deltagande 1952, 1956, 1972 (som vÀrdnation), 1984 och 1988. 1912 nÄdde Tyskland inte lÄngt, men laget noterade sin största seger genom tiderna efter 16-0 mot Ryssland. 1936 tillhörde tyskarna favoritlagen efter VM-bronset 1934 men kunde inte alls leva upp till förvÀntningarna hemma i Berlin utan blev utslagna mot Norge (0 - 2) tidigt i cupturneringen. Vid OS i Helsingfors 1952 företrÀdde VÀsttyskland hela Tyskland och nÄdde semifinal. 1972 storsatsade tyskarna i sitt hemma-OS men dÄtidens amatörregler gjorde att landet inte kunde mönstra sitt bÀsta lag. Senare OS-turneringar har varit U23-turneringar. Den största framgÄngen kom 1988 dÄ VÀsttyskland tog brons i Söul. 2004 misslyckades Tyskland att kvalificera sig för OS i Aten efter att Tysklands U21-landslag i fotboll misslyckats i U21-EM.
[redigera] Förbundskaptener
| 2006- | Joachim Löw |
| 2004-2006 | JĂŒrgen Klinsmann |
| 2000-2004 | Rudi Völler |
| 1998-2000 | Erich Ribbeck |
| 1990-1998 | Berti Vogts |
| 1984-1990 | Franz Beckenbauer |
| 1978-1984 | Jupp Derwall |
| 1964-1978 | Helmut Schön |
| 1950-1964 1938-1942 |
Sepp Herberger* |
| 1923-1938 | Otto Nerz |
Sepp Herberger verkade de facto som förbundskapten fr.o.m. 1936 men blev officiellt utsedd 1938.
[redigera] Assisterande förbundskaptener
Utöver dessa förbundskaptener har flera kÀnda trÀnare och spelare varit verksamma för Tysklands A-landslag som assisterande förbundskaptener.
- Dettmar Cramer
- Udo Lattek
- Michael Skibbe (2000-2004)
- Horst Köppel (1984-1986)
- Albert Sing
- Rainer Bonhof
- Joachim Löw (2004-2006)
[redigera] LandslaguppsÀttningar
[redigera] Profiler genom tiderna
[redigera] Flest landskamper
| Placering | Spelare | Ă r | Landskamper |
|---|---|---|---|
| 1 | Lothar MatthÀus | 1980-2000 | 150 |
| 2 | JĂŒrgen Klinsmann | 1987-1998 | 108 |
| 3 | JĂŒrgen Kohler | 1986-1998 | 105 |
| 4 | Franz Beckenbauer | 1965-1977 | 103 |
| 5 | Thomas HĂ€ssler | 1988-2000 | 101 |
| 6 | Berti Vogts | 1967-1978 | 96 |
| 7 | Sepp Maier | 1966-1979 | 95 |
| 7 | Karl-Heinz Rummenigge | 1976-1986 | 95 |
| 9 | Rudi Völler | 1982-1994 | 90 |
| 10 | Andreas Brehme | 1984-1994 | 86 |
[redigera] Flest landslagsmÄl
| Placering | Spelare | MÄl |
|---|---|---|
| 1 | Gerd MĂŒller | 68 |
| 2 | JĂŒrgen Klinsmann | 47 |
| = | Rudi Völler | 47 |
| 4 | Karl-Heinz Rummenigge | 45 |
| 5 | Uwe Seeler | 43 |
| 6 | Oliver Bierhoff | 37 |
| 7 | Miroslav Klose | 36 |
| 8 | Michael Ballack | 35 |
| 9 | Fritz Walter | 33 |
| 10 | Klaus Fischer | 32 |
| Philipp Lahm | 16 |
[redigera] Tysklands matchstÀll
Hemma
Tysklands matchstÀll har alltid haft samma fÀrgkombination med en vit tröja tillsammans med svarta byxor. FÀrgerna kan Äterfinnas i dÄtidens tyska flagga. Sedan 1988 har tyska landslaget anvÀnt sig alltmer av den nuvarande flaggans fÀrger, med tydliga detaljer i rött, orange och svart vilket bland annat kan ses i de tröjor i vilka VÀsttyskland vann VM 1990. Tröjornas design har förÀndrats kraftigt genom Ären i frÄga om skÀrning och detaljer. Vartannat Är lanseras en ny tröjmodell. PÄ vÀnster sida i brösthöjd finns de tre stjÀrnor som markerar VÀsttysklands tre VM-guld.
Borta
Den traditionella tyska bortatröjan har bestÄtt av grön tröja och vita byxor tillsammans med gröna strumpor i olika variationer. 2002 valdes denna bort och i stÀllet kom en ny tröja i svart och antracit. 2003 Àndrades bortastÀllet pÄ nytt till en tröja i helsvart tillsammans med vita shorts. Nu spelar Tyskland bortamatcherna i röd överdel.
[redigera] KĂ€llor
- 100 Jahre Deutscher Fussball-Bund
- Fussball Welt-Geschichte
[redigera] Se Àven
- Deutscher Fussball-Bund
- Ăsttysklands fotbollslandslag
- Tysklands U21-herrlandslag i fotboll
- Tysklands damlandslag i fotboll
[redigera] Externa lÀnkar
- Tysk fotboll (www.tyskfotboll.se) (svenska)
- Tyska fotbollförbundet DFB:s nyheter om tyska landslaget (tyska)
- Fotbollstidningen Kickers nyheter om tyska landslaget (tyska)
- Tyska rikets matcher 1908-1942, VÀsttysklands matcher 1950-1990 och det Äterförenade Tysklands matcher sedan 1990 (engelska)
Danmark ⹠Frankrike ⹠Grekland ⹠Italien ⹠NederlÀnderna ⹠Sovjetunionen ⹠Spanien ⹠Tjeckoslovakien ⹠Tyskland
Albanien âą Andorra âą Armenien âą Azerbajdzjan âą Belgien âą Bosnien och Hercegovina âą Bulgarien âą Cypern âą Danmark âą England âą Estland âą Finland âą Frankrike âą FĂ€röarna âą Georgien âą Grekland âą Irland âą Island âą Israel âą Italien âą Kazakstan âą Kroatien âą Lettland âą Liechtenstein âą Litauen âą Luxemburg âą Makedonien âą Malta âą Moldavien âą Montenegro âą NederlĂ€nderna âą Nordirland âą Norge âą Polen âą Portugal âą RumĂ€nien âą Ryssland âą San Marino âą Schweiz âą Serbien âą Skottland âą Slovakien âą Slovenien âą Spanien âą Sverige âą Tjeckien âą Turkiet âą Tyskland âą Ukraina âą Ungern âą Vitryssland âą Wales âą Ăsterrike
Före detta medlemmar i UEFA
DDR âą Jugoslavien âą Saarland âą Serbien och Montenegro âą Sovjetunionen âą Tjeckoslovakien

