Tour de France
FrÄn Wikipedia
- Den hÀr artikeln handlar om cykeltÀvlingen Tour de France. För andra betydelser, se Tour de France (olika betydelser).
Tour de France, pÄ svenska ibland Àven Frankrike runt, Àr en Ärlig cykeltÀvling som körs i Frankrike. Den Àr tillsammans med Giro d'Italia och Vuelta a España de tre största etapploppen inom cykelsporten i vÀrlden (Grand Tour). TÀvlingen har körts sedan 1903 med undantag för de tvÄ vÀrldskrigen. CykeltÀvlingen följer oftast Frankrikes yttergrÀnser och i vissa upplagor kör tÀvlingen Àven in i grannlÀnderna. Tour de France pÄgÄr under tre veckor i juli mÄnad och Àr uppdelad i omkring 20 etapper som Àr runt 200 km lÄnga. Belgien Àr det utlÀndska land som flest gÄnger har fÄtt besök av Tour de France. Tour de France anses vara den mest prestigefyllda cykeltÀvlingen.
InnehÄll |
[redigera] Historia
Tour de France startade för att höja upplagorna pĂ„ den franska sporttidningen LâAuto, numera l'Ăquipe, efter att tidningen hade förlorat en varumĂ€rkestvist mot den konkurerande tidningen Le Velo, som var tvungen att korta sitt namn frĂ„n LâAuto-velo till LâAuto. Den 19 januari 1903 gick man ut med planerna pĂ„ âDet största cykelloppet i hela vĂ€rlden". Planen var att starta loppet den 31 maj och avsluta det den femte juli. NĂ€r tĂ€vlingen nĂ€rmade sig hade bara 15 cyklister anmĂ€lt sig. AnmĂ€lningsavgiften var 20 francs, vilket var mycket pengar. Loppet sköts, med anledning av de fĂ„ anmĂ€lningar, upp till den 1 juli och den totala prissumman höjdes till 20 000 franc. Redigeraren pĂ„ L'Auto Henri Desgrange bestĂ€mde ocksĂ„ att loppet skulle kortas ner, vilket innebar att loppet startade den 1 juli och höll pĂ„ tills den 19 juli.
Snart hade ytterligare 60 cyklister anmÀlt sig till tÀvlingen. Starten sköts dock upp ytterligare en gÄng till den 19 juli. Den första vinnaren av loppet blev Maurice Garin.
[redigera] Etapperna
Hela tÀvlingen pÄgÄr under tre veckor men det finns nÄgra vilodagar i schemat sÄ antalet tÀvlingsdagar uppgÄr till omkring 20. De flesta etapperna Àr av typen linjelopp med gemensam start för samtliga deltagare. Tre till fyra av etapperna Àr tempolopp med individuell start, varav ett av dessa etapper kan vara ett lagtempolopp.
[redigera] Slutetappen
Sedan 1975 avslutas Tour de France alltid pĂ„ Champs-ĂlysĂ©es i Paris och denna sista etapp Ă€r alltid extra prestigefylld att vinna. De första milen gĂ„r inte inne i Paris utan i utkanten och nĂ€r loppet Ă€r hĂ€r brukar cyklisterna ta det lugnt, passa pĂ„ att gratulera varandra till ett bra genomfört lopp och Ă€ven spexa en del med tv-tittarna. NĂ€r sedan klungan kommer in pĂ„ Champs-ĂlysĂ©es ökar tempot och laget gör allt för att hela tiden ge sina bĂ€sta spurtare ett bra uppdrag inför mĂ„lgĂ„ngen. Detta gör att det Ă€r vĂ€ldigt sĂ€llan en utbrytargrupp lyckas bryta sig loss frĂ„n klungan och hĂ„lla undan Ă€nda in i mĂ„l utan det brukar nĂ€stan alltid avslutas med en stor klungspurt.
[redigera] Klassiska etapper
Etappen som körs pÄ Bastiljdagen den 14:e juli Àr Àven en speciell etapp eftersom den dagen Àr Frankrikes nationaldag. MÄnga franska cyklister anstrÀnger sig extra den dagen för att vinna etappen.
[redigera] Bergsetapper
De etapper som röner störst uppmÀrksamhet, bÄde publikmÀssigt och tÀvlingsmÀssigt, Àr utan tvekan bergsetapperna i Alperna och Pyrenéerna. Bergsetapperna Àr de etapper som avgör tÀvlingen. Det gÄr inte att vinna Tour de France utan att köra bra i bergen. Under dessa etapper kan cyklisterna distansera sina motstÄndare, men Àven sjÀlva bli distanserade. Klassiska bergstoppar i Tour de France Àr bl a Alpe d'Huez, Col de la Madeleine, Col du Télégraphe och Col du Galibier, samtliga i Alperna. I Pyrenéerna utmÀrker sig frÀmst Col du Tourmalet. Utanför de tvÄ stora bergskedjorna rÀknas Àven Ballon d'Alsace i Alsace samt Mont Ventoux i Provence till de klassiska bergen i Tour de France. Det Àr pÄ bergetapperna som Touren har flest besökare, pÄ toppen av vissa berg Àr det sÄ trÄngt att det knappt finns tillrÀckligt med vÀg för cyklisterna att Äka pÄ. Folk vallfÀrdar verkligen upp i bergen för att heja pÄ sina favoriter. Den tuffaste bergsetappen pÄ en upplaga, dvs den etapp som körs över de brantaste bergen, anses Àven vara mycket prestigefylld att vinna.
[redigera] Dödsfall i Tour de France
- 13 juli 1967 (torsdagen den 13:e pÄ den 13:e etappen) avled den brittiske cyklisten Tom Simpson under uppstigningen av Mont Ventoux. EfterÄt upptÀcktes amfetamin och alkohol i Simpsons blod.
- 18 juli 1995 avled Fabio Casartelli efter en vurpa vid en utförskörning efter berget Col de Portet d'Aspet i Pyrenéerna. Casartelli, som inte hade nÄgon hjÀlm pÄ sig, fick svÄra skallfrakturer dÄ han for med huvudet före rakt in i ett betongblock och avled senare.
[redigera] Tröjorna
I tÀvlingen förekommer utöver totalsegrare Àven ett antal mindre tÀvlingar, vilka som leder dessa tÀvlingar markeras genom att dessa cyklister fÄr bÀra speciella tröjor. Den ordning som tröjorna rÀknas upp nedan Àr Àven tröjornas inbördes ranking. Om en cyklist till exempel skulle leda bÄde totalt och i poÀngtÀvlingen kommer cyklisten att pÄ efterföljande tÀvlingsdag att bÀra den högst rankade tröjan, det vill sÀga den gula ledartröjan. TvÄan i poÀngtÀvlingen fÄr dÄ i detta fall Àran att bÀra den gröna poÀngtröjan eftersom ledaren i denna tÀvling leder en annan högre rankad tÀvling och har en annan tröja pÄ sig.
[redigera] Den gula ledartröjan
Den viktigaste Àr den gula ledartröjan, maillot jaune, som sitter pÄ den som leder totalt. Ledaren av tÀvlingen utses genom att summera tiderna varje cyklist behövt för att fullfölja varje etapp. Den cyklist som har kortast tid, det vill sÀga den som cyklat snabbast, leder tÀvlingen. Tröjan har funnits sedan 1919. De cyklister som burit den gula ledartröjan flest gÄnger Àr Eddy Merckx som burit den pÄ nittiosex etapper, Bernard Hinault pÄ sjuttioÄtta ettaper och Lance Armstrong pÄ sjuttiofyra etapper.
[redigera] Den gröna poÀngtröjan
Den gröna poÀngtröjan, maillot vert, bÀrs av den som leder poÀngtÀvlingen. PoÀng ges vid etappsegrar, men ocksÄ vid spurtpriser som arrangörerna lÀgger ut pÄ etapperna. Speciellt med denna tÀvling Àr att det Àven delas ut bonussekunder som dras av totaltiden. TÀvlingen och tröjan har funnits sedan 1953.
[redigera] Den rödprickiga bergspriströjan
Den rödprickiga bergspriströjan, maillot à pois, sitter pÄ den som leder bergspristÀvlingen, Àven i detta fallet gÀller det att vinna poÀng, men i detta fallet delas poÀngen ut till de som passerar först vid bergstoppar. Bergstopparna som passeras kategoriseras av i förvÀg tÀvlingsledningen i fem olika kategorier beroende pÄ svÄrighetsgrad. Kategori 4 Àr de enklaste bergen och ger lÀgst poÀng. DÀrefter följer kategorierna 3, 2 och 1 med ökande svÄrighetsgrad och högre poÀng. Högst poÀng ger de berg som ligger utanför kategorin, hors catégorie eller HC. TÀvlingen har funnits sedan 1933, medan tröjan enbart funnits sedan 1975.
[redigera] Den vita ungdomströjan
Slutligen fÄr den deltagare under 25 Är som ligger bÀst till totalt bÀra den vita ungdomströjan, maillot blanc. Tröjan har funnits sedan 1975, med undantag för perioden 1989 till 1999
[redigera] Historik över segrare
Se Lista över segrare i Tour de France.
[redigera] Svenskar i Tour de France
Under Ären 1903-2008 har tolv svenskar deltagit i Tour de France[1]. Sven-à ke Nilsson har genomfört flest lopp, fem medan Magnus BÀckstedt Àr den som startat flest gÄnger, sex. Han har dock bara genomfört hela loppet tvÄ gÄnger. BÀsta totalplacering har Gösta Pettersson med en tredjeplacering 1970. Magnus BÀckstedt har den hittills enda svenska etappsegern, han vann nittonde etappern La Chaux de Fonds - Autun, 1998. BÀckstedt ledde ungdomstÀvlingen pÄ den Ättonde etappen 1999, men vid tillfÀllet var den vita ungdomströjan nÄgonting man fick först pÄ den sista etappen.
Sven-à ke Nilsson bar 1980 den prickiga bergatröjan, men vann den inte totalt. Thomas Lövkvist bar den vita ungdomströjan under etapperna 5-9 Är 2008. [2]
[redigera] Lista över svenskar i Tour de France
Placering inom parentes. (-) innebÀr oplacerad i sammandraget.
- Magnus BĂ€ckstedt: 1998 (70) , 1999 (-) , 2000 (123) , 2004 (-) , 2005 (-) , 2008 (-)
- Bernt Johansson: 1979 (-)
- Göran Karlsson: 1960 (-)
- Michel Lafis: 2000 (78)
- Gustav Larsson: 2006 (103)
- Marcus Ljungqvist: 1999 (131) 2004 (132) , 2005 (125)
- Thomas Lövkvist: 2005 (61), 2006 (62), 2007(64), 2008 (41)
- Glenn Magnusson: 2000 (91)
- Sven-Ă ke Nilsson: 1978 (11) , 1979 (12) , 1980 (7) , 1981 (8) , 1982 (14)
- Thomas Petterson: 1970 (36) , 1971 (-)
- Gösta Pettersson: 1970 (3) , 1971 (-)
- Martin Rittsel: 2000 (108)
[redigera] FinlÀndare i Tour de France
TvĂ„ finlĂ€ndare har fram till och med Ă„r 2007 deltagit i Tour de France, nĂ€mligen Joona Laukka och Kjell Carlström [3]. BĂ€sta placering har Joona Lauuka med en trettiofemte placering i sammandraget i Tour de France 1997. Ănnu har ingen finlĂ€ndare vunnit nĂ„gon etapp eller burit nĂ„gon av ledartröjorna.
[redigera] Lista över finlÀndare i Tour de France
Placering inom parentes. (-) innebÀr oplacerad i sammandraget.
- Kjell Carlström: 2005 (141), 2006 (132), 2007 (76)
- Joona Laukka: 1997 (35) , 1998 (bröt tÀvlingen)
[redigera] Reklamkaravanen
Sedan 1930 har en reklamkaravan framförts ett par timmar framför cyklisterna. I karavanen försöker olika företag överglÀnsa varandra i att spela musik, dela ut souvenirer, reklamprodukter och godis inför de tolv till femton miljoner ÄskÄdare som finns utmed vÀgarna. 2007 var karavanen cirka 20 km lÄng och innehöll ungefÀr 200 fordon.[4].
|
Ett fordon ur reklamkaravanen i London 2007. |
[redigera] Se Àven
[redigera] KĂ€llor
- ^ Historik pÄ Tour de France officella webbplats. letour.fr
- ^ Bild pÄ Sven-à ke Nilsson i rödprickiga bergatröjan 1980 ckringen.se
- ^ Historik pÄ Tour de France officiella webbplats. letour.fr
- ^ Tour de France officiella webbplats. letour.fr
[redigera] Externa lÀnkar
- Officiell webbplats
- Memoire du Cyclisme
- Tour de France â nĂ„gra reflektioner, av Bill Sund, SOFI och Historiska institutionen, Stockholms universitet
Wikimedia Commons har media som rör Tour de France.
1903 âą 1904 âą 1905 âą 1906 âą 1907 âą 1908 âą 1909 âą 1910 âą 1911 âą 1912 âą 1913 âą 1914 âą 1915 âą 1916 âą 1917 âą 1918 âą 1919 âą 1920 âą 1921 âą 1922 âą 1923 âą 1924 âą 1925 âą 1926 âą 1927 âą 1928 âą 1929 âą 1930 âą 1931 1932 âą 1933 âą 1934 âą 1935 âą 1936 âą 1937 âą 1938 âą 1939 âą 1940 1941 âą 1942 âą 1943 âą 1944 âą 1945 âą 1946 âą 1947 âą 1948 âą 1949 âą 1950 âą 1951 âą 1952 âą 1953 âą 1954 âą 1955 âą 1956 âą 1957 âą 1958 âą 1959 âą 1960 âą 1961 âą 1962 âą 1963 âą 1964 âą 1965 âą 1966 âą 1967 âą 1968 âą 1969 âą 1970 âą 1971 âą 1972 âą 1973 âą 1974 âą 1975 âą 1976 âą 1977 âą 1978 âą 1979 âą 1980 âą 1981 âą 1982 âą 1983 âą 1984 âą 1985 âą 1986 âą 1987 âą 1988 âą 1989 âą 1990 âą 1991 âą 1992 âą 1993 âą 1994 âą 1995 âą 1996 âą 1997 âą 1998 âą 1999 âą 2000 âą 2001 âą 2002 âą 2003 âą 2004 âą 2005 âą 2006 âą 2007 âą 2008