Dzisiaj jest sobota, 22 listopada 2008 r. 327 dzien roku
Languages:ar | id | bg | ca | ceb | cs | da | de | et | en | es | eo | fr | he | hr | it | ko | lt | hu | nl | ja | no | pl | pt | ru | ro | sk | sl | sr | fi | sv | te | tr | uk | zh






REKLAMA
mp3

Teater

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Teater (olika betydelser).

Teater, ibland drama eller skådespel, är en typ av scenkonst, som syftar till att agera, berätta, framställa eller förevisa historier, idéer eller känslor inför en publik. Detta sker vanligtvis genom dialog, det vill säga tal och gester mellan olika rollfigurer, spelade, eller agerade av skådespelare. Dessa måste kunna uttrycka alternativa personligheter, åldrar, röster, kön, och kroppshållningar. Nedskrivna teaterstycken kallas för pjäser. Det finns även former av improviserad teater i varierande utsträckning. En person som skriver pjäser kallas för dramatiker.

Teaterstycken spelas vanligen på en scen, som är en avgränsad plats väl synlig för publiken. Fram till 1500-talet var arenaliknande scener vanligast, men senare blev tittskåpsteatern den vanligaste. Idag har de flesta teaterscener möjlighet att integrera publiken.

Teaterstycken försökter traditionellt skapa en illusion eller känsla av verklighet för publiken, härav ordet föreställning. Publiken bildar då undermedvetna undantag från verklighetsuppfattningen, och accepterar till exempel att skådespelare talar högre än normalt, att de är sminkade, och att scenerier gör snabba förändringar i tid och rum. Detta gäller även den fjärde väggen, alltså den vägg som "saknas" i teaterrummets verklighet och som publiken kan "se igenom".

Skådespeleriet i en teaterföreställning samverkar ett antal visuella element, såsom scenografi, ljussättning, kostymering och smink. Ofta används ljud, specialeffekter och rekvisita för att förhöja verklighetsintrycket.

Innehåll

[redigera] Historia

Detta avsnitt är en sammanfattning av Antik teater

Den västerländska teatern har utvecklats ur de årliga Dionysosfesterna i antikens Grekland. Varje år ordnade man en fest till guden Dionysos' ära och som en av traditionerna byggde man då en arena för körsång. Kören bestod av dels kör dels en försångare som sjöng en växelsång med kören. En vacker dag av någon anledning så talade en försångare (protagonist) istället för att sjunga och teatern utvecklades. Istället för att man sjöng om händelse började man nu också vara personen. Denna försångare eller protagonist förde ofta en dialog med kören som själva fungerade som ett språkrör åt den aktuelle dramatikern. Senare började även en motspelare agera, en sådan antagonist. I det antika grekland ordnade man årliga teaterfestivaler där tre antika dramatiker fick tävla med fyra pjäser var. Tre tragedier och ett lustspel. På den tiden var teater, som så mycket annat, ett nöje förbehållet för Greklands medborgare (Fria Män) och det var bara män på scenen. Även i kvinnorollerna. Man använde även masker som förstärkte rösten genom att de var trattformade. Skådespelarna bar också koturner som var en typ av halvmeterlånga skor, även stora mantlar och huvudbonader (onkos) bars för att skådespelarna skulle synas bra. Teaterkonsten kallas också drama. Konsten att skriva teatermanus kallas dramatik. Den som skriver teater kallas dramatiker. Lokalerna där en pjäs utspelades kallades Amfiteater och var optimalt formad för att kunna leverera ett starkt ljud från scenen ända ut till de som satt långt ifrån.

[redigera] Utseende

De gamla grekiska teatrarna var så kallade amfiteatrar och låg utomhus. Själva scenen eller orkestran som det hette på den tiden var en cirkel i mitten där kören och protagonisten stod. Runt om orkestran var sittplatserna som gick upp som en halv tratt från orkestran sett, läktaren kallades teatron. Det fanns oftast ett hus bakom orkestran som hade namnet skene och var en plats för ombyte och andra förberedelser. Man hade också en plats som kallades proscenium och var just belägen framför skenen. Prosceniet var en plats för scenografi, dekor, etc...

[redigera] Dramatiker

De stora dramatikerna under antikens Grekland var: Aiskylos som skrev Orestien (sången om Orestes), Sofokles med Elektra och Kung Oidipus (som Freud kom att använda i sina teorier om moders och faderskärlek, Oidipus komplex) och sedan Euripides som skrev en egen tappning av Elektra och sedan den berömde Medea.

[redigera] Romarna

När Rom växte sig större och Grekland hamnade lite i bakgrunden tog romarna praktiskt taget över grekernas gudar och kultur. Romarriket blev inte som Grekland känd i vår tid för sin kultur och vetenskap utan mer för deras organisation och statsvetenskap och också arkitektur förstås. Dette ledde emellertid till att romarna kom att använda teatern i mer politiskt syfte för att vinna väljare. Deras teaterspel var mer lättsinniga och vulgära. Gladiatorspelen är ett mycket bra exempel på detta.

[redigera] NÃ¥gra svenska teatrar

[redigera] NÃ¥gra teatergenrer

[redigera] Se även


  Teater Teater
Svenska regissörer | Svenska skådespelare | Scenografer | Pjäser/Teaterstycken | Lista över teaterår
Genrer
Komedi | Fars | Melodrama | Epos | Tragedi | Drama | Dockteater | Naturdrama | Pantomim | Musikteater
Dramatiker (utförlig lista)
Sofokles | William Shakespeare | Molière | Ludvig Holberg | Henrik Ibsen | August Strindberg | Oscar Wilde | George Bernard Shaw | Anton Tjechov | Bertolt Brecht | Jean-Paul Sartre
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Teater

Polska, Dolar, Forex


Wikipedia jest zarejestrowanym znakiem towarowym Wikimedia Foundation
Wszystkie materia³y pochodz¹ z Wikipedii, obiête s¹ licencj¹ GNU Free Documentation License