Dzisiaj jest sobota, 22 listopada 2008 r. 327 dzien roku
Languages:ar | id | bg | ca | ceb | cs | da | de | et | en | es | eo | fr | he | hr | it | ko | lt | hu | nl | ja | no | pl | pt | ru | ro | sk | sl | sr | fi | sv | te | tr | uk | zh






REKLAMA
mp3

Svenska Akademien

FrÄn Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
För musikgruppen med samma namn, se Svenska Akademien (musikgrupp).
Svenska Akademiens lokaler i Stockholm.

Svenska Akademien Àr ett samfund vars syfte Àr "arbeta uppÄ Svenska SprÄkets renhet, styrka och höghet".[1] Den utser mottagare av flera högt vÀrderade utmÀrkelser och stipendier, dÀribland Nobelpriset i litteratur. Eftersom antalet akademiledamöter alltid Àr arton, förutom nÀr en ledamot har avlidit och Ànnu ingen ersÀttare har hunnit vÀljas, kallas akademin Àven De Aderton. Svenska Akademiens valsprÄk Àr "Snille och smak".[1]

InnehÄll

[redigera] Historia

Den 20 mars 1786 meddelade kung Gustav III sitt beslut att inrÀtta

ett SamhÀlle af Aderton Herrar ock MÀn, till Svenska SprÄkets stadgande ock upodlande, samt till öfning för VÀltaligheten ock Svenska skaldekonsten: Hvilcket SamhÀlle skall nu ock evÀrdeligen bÀra namn af Svenska Academien.

Dessa 18 mÀn skulle vÀljas frÄn tre kategorier: skönlitterÀra författare, lÀrde och herrar. Med herrar avsÄgs mÀn som genom sin börd, samhÀllsstÀllning och umgÀngsvanor kunde representera god smak - ett syfte som speglas i akademiens valsprÄk Snille och smak. Han hade ocksÄ sjÀlv utsett 13 av ledamöterna, de resterande fem skulle vÀljas av dessa med godkÀnnande av kungen. Stadgarna Àr till en stor del författade av kungen sjÀlv och pÄminner om den Franska akademiens.

Enligt stadgarna Àr den frÀmsta uppgiften att arbeta pÄ svenskans "renhet, styrka och höghet" (pÄ nutida sprÄk ungefÀr 'klarhet, uttrycksfullhet och anseende'). För att uppnÄ detta startade man utgivningen av Svenska Akademiens ordbok, anordnade lÀmpliga tÀvlingar samt gav ut en Ärlig utmÀrkelse till en framstÄende svensk. Instiftelsen Àgde rum den 5 april 1786 i Börshuset i Gamla stan. Redan frÄn början fanns ambitionen att ge ut en normativ ordbok som skulle leda till svenska sprÄkets ytterligare utveckling och förfining. Denna skulle dock inte bli verklighet förrÀn betydligt senare.

I valsprĂ„ket ”Snille och smak” ansĂ„gs ”Snille” syfta pĂ„ begĂ„vningens skapande kraft och ”smak” pĂ„ de mer intellektuella förmögenheter som krĂ€vds för att bearbeta inspirationen. Enligt akademiens egen historieskrivning inkluderade formeln sĂ„lunda bĂ„de en dionysisk och en apollinsk aspekt.

Akademiens situation försÀmrades efter Gustaf III:s död 1792 och 1795 blev ledamöterna avstÀngda i tvÄ Är. Trots detta behöll Akademien sin stÀllning som Sveriges högsta auktoritet i litterÀra och sprÄkliga frÄgor. Under 1820-talet avmattades Akademiens verksamhet, mycket pÄ grund av angrepp frÄn företrÀdare för den nya litteraturen.

Den kraftfulle Bernhard von Beskow var stÀndige sekreterare 1834-1868 och förbÀttrade Akademiens stÀllning. NÀr von Beskow dog 1868 saknade Akademien stÀndig sekreterare fram till 1884, dÄ Carl David af Wirsén tilltrÀdde pÄ posten. Under det följande decenniet utvecklades den svenska litteraturen starkt, nÄgot som inte tilltalade Wirsén, vilket ledde till en minskad popularitet hos den yngre generationen författare.

Akademien och dess ledamöter var mÄltavlor för frÀn kritik under den sÄ kallade Strindbergsfejden.

År 1912 ersatte Erik Axel Karlfeldt WirsĂ©n som stĂ€ndig sekreterare. Hans 18-Ă„riga period innebar en uppryckning och modernisering som öppnade Akademien för den nya tidens författare. Den första kvinnliga ledamoten, Selma Lagerlöf, valdes efter stadgeĂ€ndring in 1914.

År 1989 valde tre ledamöter, nr 12 Werner Aspenström, nr 14 Lars Gyllensten, och nr 15 Kerstin Ekman att sluta delta i Akademiens möten i protest över vad de uppfattade som feghet frĂ„n Akademiens sida i samband med Salman Rushdie-affĂ€ren.

År 2005 slutade nr 7, Knut Ahnlund delta i Akademiens möten i protest mot att Nobelpriset i litteratur 2004 gick till Elfriede Jelinek.

Att ledamöter inte har möjlighet att uttrÀda om de sÄ önskar har vÀckt en del debatt. En konsekvens av gÀllande stadgar om livstids ledamotskap innebÀr att en "avhoppares" stol inte nybesÀtts förrÀn innehavaren avlidit. Stadgarnas öppning för nybesÀttning efter uteslutning har inte tillÀmpats i nÄgot av de tre nu aktuella fallen. TvÄ stolar (Ekmans och Ahnlunds) förblir dÀrför tomma tills vidare.

[redigera] Sekreterare

[redigera] Verksamhet

Akademiens formella syfte Àr enligt stadgarna att

arbeta uppÄ Svenska sprÄkets renhet, styrka och höghet, sÄ uti vetenskaper, som serdeles i anseende till Skaldekonsten och VÀltaligheten uti alla dess tillhörande delar, jemvÀl uti then, som tjenar att tolka de Himmelska Sanningar.

Dess ledamöter sammantrĂ€der ett 30-tal gĂ„nger per Ă„r d v s i medeltal oftare Ă€n varannan vecka.

Vid varje möte disponerar man 18 st silverjetonger att jĂ€mnt fördelas pĂ„ ledamöterna som bidrag till resekostnader m m för deltagande i sammantrĂ€dena. Jetongerna kan bytas mot kontanter, i dagens mynt ca 100 kr, vilket nu för tiden inte rĂ€cker lĂ„ngt. Deltagarna fĂ„r dĂ€rför ytterligare bidrag för att tĂ€cka kostnader direkt hĂ€nförbara till sammankomsterna.

PÄ dagordningen stÄr bland annat följande:

[redigera] Nobelpriset i litteratur

Selma Lagerlöf tar emot nobelpriset.

År 1900 Ă„tog sig Akademien, efter viss tvekan, uppdraget att enligt Alfred Nobels testamente utse mottagare av Nobelpriset i litteratur. RĂ€tt att nominera pristagarkandidater tillkommer Svenska Akademiens ledamöter, ledamöter i motsvarande utlĂ€ndska sammanslutningar samt tidigare nobelpristagare. PĂ„ senare tid har man varje Ă„r haft att ta stĂ€llning till mellan 200 och 300 förslag, vilket gett akademiledamöterna ett betydande arbete. Man har ungefĂ€r ett halvĂ„r pĂ„ sig att komma till beslut. Inom den tiden mĂ„ste man sĂ€tta sig in i och bedöma kandidaternas samlade produktion, som i en del fall kan vara pĂ„ nĂ„got udda sprĂ„k, som akademiledamöterna har endast begrĂ€nsad kunskap i. Om kandidatens produktion finns översatt till nĂ„got mer allmĂ€nt kĂ€nt sprĂ„k, kan man gĂ„ den vĂ€gen, men Ă„terstĂ„r dĂ„ att pĂ„ ett eller annat sĂ€tt bedöma huruvida översĂ€ttningen ger författaren rĂ€ttvisa.

Akademiledamoten och stĂ€ndige sekreteraren Erik Axel Karlfeldt (invald 1904 till stol 11) blev ett Ă„r sjĂ€lv nominerad som pristagare, men avböjde kandidatur. 1931 blev han Ă€ndĂ„ postumt tilldelad priset.

Av tradition skall beslutet om Ärets utsedda litteraturpristagare offentliggöras en torsdag i oktober, dÄ Akademiens stÀndige sekreterare punktligt uttrÀder frÄn Akademiens sammantrÀdesrum och möter ett stort uppbÄd av journalister frÄn svensk och utlÀndsk press och television.

[redigera] Stora priset

Huvudartikel: Stora priset

År 1786 instiftade Gustav III Stora priset , som anses vara Akademiens förnĂ€msta, och det bestĂ„r av en guldmedalj. Stora priset har utdelats till bland andra Selma Lagerlöf (1904 och 1909), Herbert Tingsten (1966), Astrid Lindgren (1971), Evert Taube (1972) och Tove Jansson (1994).

[redigera] Bellmanpriset

 Detta korta avsnitt behöver utökas.

Kulturpriset Bellmanpriset instiftades 1920 av Anders och Emma Zorn "för att hedra en verkligt framstÄende svensk skald". Pristagare utses av Svenska Akademien.

[redigera] Revision av Svenska Akademiens Ordlista

Svenska Akademiens ordlista över svenska sprÄket (SAOL) Àr en koncentrerad ordbok utan ordförklaringar i ett band. Första upplagan utgavs av Svenska Akademien Är 1874 och den trettonde och senaste Är 2006. Till och med den sjunde upplagan Är 1900 var verkets namn Ordlista öfver svenska sprÄket.

Vad gĂ€ller stavning  har SAOL alltid uppfattats som normerande. DĂ€remot avsĂ„g den ursprungligen inte att vara ett rĂ€ttesnöre för "gott sprĂ„k", utan skulle avspegla det svenska sprĂ„ket sĂ„som det anvĂ€ndes i verkligheten. Detta Ă€ndrades med den 13 upplagan[2].

[redigera] FÀrdigstÀllande av Svenska Akademiens Ordbok

Svenska Akademiens ordbok (SAOB), Àr ett etymologiskt uppslagsverk över det svenska sprÄket som ges ut av Svenska Akademien. Det Àr det största uppslagsverk som givits ut i Norden.

År 1786 bestĂ€mde Svenska Akademien att en ordbok skulle skrivas. Med vissa avbrott har arbetet pĂ„gĂ„tt sedan dess. Det första bandet var fĂ€rdigt 1898. I december 2007 hade akademien kommit till ordet trivsel. Sista bandet berĂ€knas komma 2017.

[redigera] Bokutgivning

Svenska Akademien ger ut bokserien Svenska klassiker i samarbete med Bokförlaget Atlantis och Nobelklassiker i samarbete med Brombergs bokförlag.

[redigera] Ledamotskap

Nya ledamöter vĂ€ljs in genom sluten omröstning bland akademiens ledamöter. Ledamotskapet Ă€r pĂ„ livstid och man kan inte trĂ€da ut. DĂ€remot kan nĂ„gon uteslutas,  om vederbörande anses ha brutit mot lag eller moralens bud eller brutit sin tystnadsplikt i frĂ„ga om Akademiens interna angelĂ€genheter. Svenska Akademien har 18 ledamöter pĂ„ numrerade stolar. Varje halvĂ„r vĂ€ljs direktör och kansler. En av ledamöterna utses till StĂ€ndig sekreterare. "StĂ€ndigheten" upphör vid 70 Ă„rs Ă„lder, sĂ„vida inte Akademien bestĂ€mmer annat.

Svenska Akademiens nuvarande ledamöter Àr pÄ respektive stol:

  1. Sten Rudholm, fd hovrÀttspresident, justitiekansler och riksmarskalk, invald 1977
  2. Bo Ralph, professor, invald 1999
  3. Sture Allén, professor, invald 1980, stÀndig sekreterare 1986-1999
  4. vakant efter Lars Forssells bortgÄng (Anders Olsson, professor, invald 2008, tar sitt intrÀde 20 december 2008)
  5. Göran Malmqvist, professor, invald 1985
  6. Birgitta Trotzig, författare, invald 1993
  7. Knut Ahnlund, professor, invald 1983, deltar inte sedan 1996
  8. Jesper Svenbro, forskare/poet, invald 2006
  9. Torgny Lindgren, författare, invald 1991
  10. Peter Englund, professor, invald 2002
  11. Ulf Linde, professor, invald 1977
  12. Per WÀstberg, författare, invald 1997
  13. Gunnel Vallquist, professor, invald 1982
  14. Kristina Lugn, författare, invald 2006
  15. Kerstin Ekman, författare, invald 1978, deltar inte sedan 1989
  16. Kjell Espmark, professor, invald 1981
  17. Horace Engdahl, professor, invald 1997, stÀndig sekreterare sedan 1999
  18. Katarina Frostenson, författare, invald 1992

[redigera] Referenser

  1. ^ [a b] http://www.svenskaakademien.se/Templates/Article1.aspx?PageID=539af8f0-1bed-4b22-abee-490c4dd14a91
  2. ^ SAOL, upplaga 13, 2. SprÄkbruk och sprÄknorm.

[redigera] Se Àven

[redigera] Externa lÀnkar


Svenska kungliga akademier
Svenska Akademien | Vitterhetsakademien | Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur | Samfundet för utg. av handskr. rör. Skandinav. historia | Konstakademien | Musikaliska Akademien | Vetenskapsakademien | Ingenjörsvetenskapsakademien | Skogs- och Lantbruksakademien | Krigsvetenskapsakademien | ÖrlogsmannasĂ€llskapet | Vetenskaps-Societeten i Uppsala | VetenskapssamhĂ€llet i Uppsala | Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala | Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund | Fysiografiska SĂ€llskapet i Lund | Vetenskaps- och Vitterhetssamh. i Göteborg | Skytteanska samfundet
Den hÀr artikeln Àr hÀmtad frÄn http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Akademien

Polska, Dolar, Forex


Wikipedia jest zarejestrowanym znakiem towarowym Wikimedia Foundation
Wszystkie materiały pochodzč z Wikipedii, obiête sč licencjč GNU Free Documentation License