Supermakt
FrÄn Wikipedia
En supermakt Àr en stat med möjligheten att pÄverka vÀrldshÀndelser och manifestera sin makt i stor skala. I moderna termer kan detta syfta pÄ en stat med stark ekonomi, stor befolkning, militÀr övermakt med starkt flygvapen och en stark flotta, satellitövervakningssystem och stor arsenal av massförstörelsevapen. Supermakter har ofta kolonier eller satellitstater. Ett ord med snarlik betydelse Àr vÀrldsmakt.
Ordet supermakt syftar pÄ att staten Àr mycket större Àn en stormakt, till exempel sÄ nÄr inte övriga lÀnders gemensamma vapenarsenal, inklusive stormakters, tillsammans upp till supermaktens försvarsresurser. Termen supermakt uppstod som en neologism (nyord) 1922. Precis som med ordet stormakt, kan det ofta diskuteras vilka lÀnder som kan passa in i begreppet. Före andra vÀrldskriget rÀknades oftast Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Sovjetunionen, USA och Storbritannien som supermakter.
1945 utnĂ€mndes andra vĂ€rldskrigets segrande stater â Kina, Frankrike, Storbritannien, Sovjetunionen och USA â till hederssupermakter med permanent sĂ€te och vetorĂ€tt i FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d. Genom ekonomiska pĂ„frestningar, förlust av kolonier och inbördeskrig kunde inte alla dessa stater behĂ„lla sin dominans. Vid slutskedet av Kalla kriget fanns bara tvĂ„ supermakter kvar: USA och Sovjetunionen. I och med Sovjetunionens kollaps 1991 och den underminerade maktbalansen blev USA den enda kvarvarande supermakten (ibland kallad hypermakt).
Ăven om termen supermakt Ă€r ett modern uttryck har vĂ€rlden i retrospekt satt denna stĂ€mpel pĂ„ historiska militĂ€rmakter sĂ„som Romerska riket och Kina, under imperialismen.
[redigera] USA:s position som enda kvarvarande supermakt
BÄde kritiker sÄvÀl som vissa sympatisörer av USA beskriver den nuvarande vÀrldssituationen som Pax Americana, med USA som sjÀlvutnÀmnd garant för vÀrldsfred. Det har talats om att USA agerar som en imperialistmakt. Detta Àr dock i motsats till den isolationism de fÄr frÄn den geografiska utstÀngningen gÀllande globala affÀrer utanför det vÀstra halvklotet vid den första halvan av 1900-talet och sÀrskilt under mellankrigstiden.
USA:s position som supermakt har involverat landet i nÀstan varje större vÀrldskonflikt sedan 1917. Detta inkluderar bl.a. konflikterna i Mellanöstern och Kashmir. De som försvarar USA:s utrikespolitik betraktar landets ingripande som en tvingade moralisk nödvÀndighet eller, pÄ senare tid, ett rent sjÀlvförsvar. Ofta försöker de polarisera vÀrldens stater och makthavare i moraliska kategorier som "onda" respektive "goda" stater, istÀllet för att betrakta dem som realpolitiskt eller moraliskt ekvivalenta.
Den 11 september 2001 blev USA attackerat av det islamistiska terrornÀtverket Al-Qaida och har dÀrefter fört ett globalt krig mot terrorismen. 2001 invaderade landet Afghanistan och avsatte talibanregimen. 2003 invaderade man Irak och avsatte landets ledare Saddam Hussein. Se Irakkriget.
[redigera] Potentiella supermakter
LÀnder som möjligen kan vÀxa till supermakter inom en snar framtid inkluderar:
- Den vÀxande Europeiska unionen som Àr ekonomiskt jÀmförbart med Amerikas förenta stater och har kÀrnvapen (Frankrike och Storbritannien). EU Àr idag för splittrat för att ses som en enskild entitet, men nya medlemmar har anslutit sig till unionen. Det finns Àven en mycket svag förankring hos medlemsstaternas befolkning för att utöka de överstatliga inslagen som skulle krÀvas för att omforma EU till en supermakt.
- Ryssland, det största landet i forna Sovjetunionen, har fortfarande en stor kÀrnvapenarsenal. Rysslands ekonomi Àr pÄ uppÄtgÄende och man har för nÀrvarande vÀrldens 11:e största BNP.
- Kina har nu endast en liten arsenal av nukleÀra avskrÀckningsvapen, men vÀrldens största armé och befolkning. Kina anses ocksÄ fÄ mycket i förhÄllande till vad de lÀgger ut.[1]
- Indien har en befolkning pÄ över en miljard och en liten kÀrnvapenarsenal.