Större hackspett
Från Wikipedia
| ?Större hackspett | |
|---|---|
Större hackspett ♀
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | FÃ¥glar Aves |
| Ordning: | Hackspettartade fåglar Piciformes |
| Familj: | Hackspettar Picidae |
| Underfamilj: | Egentliga hackspettar Picinae |
| Släkte: | Dendrocopos |
| Art: | Större hackspett D. major |
|
|
|
| §Dendrocopos major Auktor: Linné, 1758 |
|
Större hackspett ♂
|
|
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Större hackspett (Dendrocopos major) är en av de vanligare hackspettsarterna i Sverige.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Den känns igen på de stora vita markeringarna nedåt från skuldran. Längden är 23-25 cm och vingspannet 34-39 cm. Den väger ungefär 80 gram. Vuxna hanar har svart hjässa men en röd fläck i nacken; vuxna honor saknar rött på huvudet. Unga exemplar har röd hjässa som mindre hackspett.
[redigera] Utbredning och biotop
Den lever främst i löv- och blandskog, ibland även barrskog, från Skåne till Lappland. Längst i norr är den mindre vanlig eller sällsynt. Arten är stannfågel eller strykfågel men ibland sker massvandringar söderut.
[redigera] Häckning
Större hackspett hackar ut sitt bohål i en asp, al, björk eller ek, mindre ofta i barrträd. Den kan även häcka i holk. I maj läggs 5-7 ägg som ruvas i 12-13 dygn. Ungarna blir flyggfärdiga efter 20-25 dygn och de matas oftas en tid efter de har lämnat boet.
[redigera] Beteende och föda
Födan består av skalbaggar, myror, bladlöss och andra insekter, samt bär som t ex blåbär och lingon. Den större hackspetten uppsöker gärna fågelborden under vintern.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Större hackspett.