Från Wikipedia

Reino de España

(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valspråk: Plus Ultra (latin för "ännu längre") Spaniens senat
Nationalsång: Marcha Real
Huvudstad	Madrid 40°25′N 03°42′V / 40.417, -3.7
Största stad	Madrid
Officiellt språk	spanska1
Statsskick regent premiärminister	konstitutionell monarki Juan Carlos I José Luis Rodríguez Zapatero
Självständighet  â€¢ Deklarerad  â€¢ Erkänd
Yta  â€¢ Totalt  â€¢ Vatten	504 782 km² (50:e) 1,04 %
Folkmängd  â€¢ Totalt  â€¢ Befolkningstäthet	45 200 737 (Ã¥r 2007) (28:e) 87 inv/km² (88:a)
BNP (PPP) ʉۢ Totalt 2005 ʉۢ Per capita	$1 029 miljarder (8:e) $25 500
Valuta	euro2 (EUR)
Tidszon	CET (UTC +1)
Topografi  â€¢ Högsta punkt  â€¢ Största sjö  â€¢ Längsta flod	Teide (pÃ¥ Teneriffa) 3 718 m ö.h. Lago de Sanabria 3,68 km² Tajo 1 038 km
Nationaldag	12 oktober
Landskod	ES, ESP
Landsnummer	+34
1 I vissa autonoma regioner är katalanska, baskiska, och galiciska även officiella språk. I Val d'Aran är även den aranesiska dialekten av occitanska officiellt språk. 2 Tidigare spansk peseta.

Spanien är en konstitutionell monarki på Iberiska halvön i sydvästra Europa som gränsar till Portugal, Frankrike, Andorra och Storbritannien (via Gibraltar) samt via Ceuta och Melilla även till Marocko. Till Spanien hör ögrupperna Balearerna i västra medelhavet och Kanarieöarna utanför Afrika. Spaniens huvudstad är Madrid.

Spanien är medlem i Europeiska unionen sedan 1986 och i militäralliansen NATO sedan 1982.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 3 Demografi 4 Statsskick 5 Politik 6 Administrativ indelning 6.1 Autonoma regioner 6.2 Provinser 6.3 Besittningar utanför moderlandet (kolonier) 7 Naturtillgångar 7.1 Industri 7.2 Energi 8 Kommunikationer 8.1 Järnvägar 9 Källor, litteratur och fotnoter 10 Se även 11 Externa länkar

[redigera] Historia

Huvudartikel: Spaniens historia

Spanien grundades 1479 som enat land när Ferdinand II av Aragonien och Isabella I av Kastilien förenade rikena i en personalunion. Enandet följdes av utdrivandet av judar och muslimska morer vilket följdes av en ekonomisk och kulturell tillbakagång. Under 1500-talet expanderade Spanien som en stor kolonialmakt och lade under sig stora områden i Amerika. På 1600-talet fick man konkurrens ifrån främst Holland och England. Under 1800-talet frigjorde sig många av Spaniens tidigare kolonier och imperiet var på nedgång. Spansk-amerikanska kriget satte definitivt stopp för den spanska dominansen i Latinamerika.

1936-1939 genomled Spanien ett inbördeskrig (under samma tid ägde även en samhällelig revolution rum, spanska revolutionen) vilket resulterade i att nationalisterna/falangisterna med general Franco i spetsen tog makten. Inbördeskriget kan på många sätt ses som ett förspel till andra världskriget och flera av de nya taktikerna testades där, av framför allt Nazityskland.

1940 förklarade styrande general Franco Spanien som en icke krigförande part av axelmakterna, vilket resulterade i utrikespolitisk isolering i efterkrigstiden. 1947 gjordes en författningsändring som innebar att monarkin återinfördes, men att tronen skulle stå vakant fram till general Francos dödsdag. Franco dog 1975 och Juan Carlos av Bourbon kom då till makten och kunde påbörja en demokratisering av Spanien. 1978 infördes en demokratisk författning. 1981 blev Spanien medlem av NATO. 1986 blev Spanien medlem av EG.

Spanien är idag en konstitutionell monarki och leds av en regeringschef (Presidente de Gobierno). Regeringschef från 9 juli 2007 är José Luis Rodríguez Zapatero, som är ledare för det Spanska socialistiska arbetarpartiet (PSOE).

[redigera] Geografi

Fastlandsspanien domineras av höga platåer och bergskedjor såsom Pyrenéerna och Sierra Nevada. Flera stora floder rinner från dessa höjder, såsom Tajo, Ebro, Duero, Guadiana och Guadalquivir. Längs kusten finns uppslammade slättland, det största ligger vid Guadalquivir i Andalusien, och i öst finns uppslammade slättland tillsammans med medelstora floder som Segura, Júcar och Turia. Spanien gränsar i öst till Medelhavet, till norr mot Biscayabukten och till väst mot Atlanten. Balearerna ligger i Medelhavet och Kanarieöarna i Atlanten utanför Afrikas kust.

Spaniens klimat kan delas in i fyra områden:

• Medelhavet: främst subtropiskt väder i östra och södra delen av landet, och mycket regn under vÃ¥r och höst. Milda vintrar.
• Inlandet: Kontinentalt.Kalla vintrar (mycket snö i norr) och varma somrar.
• Norra Atlantkusten: Nederbörd främst under vintern, med milda, nÃ¥got kalla, somrar.
• Kanarieöarna: subtropiskt väder pÃ¥ gränsen till tropiskt, med milda temperaturer (18 Â°C till 24 Â°C) hela Ã¥ret.

[redigera] Demografi

Under mÃ¥nga Ã¥r hade Spanien en stadig befolkning pÃ¥ 40 miljoner, tillväxten lÃ¥g stilla pÃ¥ grund av lÃ¥ga födelsesiffor. Under 2000-talet har dock befolkningen ökat snabbt tack vare invandring frÃ¥n framför allt Latinamerika och Rumänien och har under 2006 passerat 45 miljoner. Landet hade 45,12 miljoner invÃ¥nare den 1 januari 2007 enligt spanska statistiska centralbyrÃ¥n (Instituto Nacional de Estadística, INE).^[1] Av de 44 708 964 invÃ¥narna enligt spanska statistiska centralbyrÃ¥n den 1 januari 2006 är 3,7 miljoner lagliga invandrare. Fler än en miljon av dem är rumäner, ungefär en halv miljon marockaner, en halv miljon till är ecuadorianer och 270 000 colombianer. Det finns ocksÃ¥ en nämnbar minoritet brittiska och tyska invandrare. Bara under 2005 ökade Spaniens invandrarbefolkning med 700 000. Av befolkningen är i dag 10 procent födda utomlands vilket betyder att Spanien har EU:s högsta invandring.

Till religion överväger katolicismen, med minoriteter av muslimer och protestanter.

Spaniens grundlag erkänner historiska nationaliteter, men ger dem ingen speciell status.

Spanska är landets officiella språk, men i vissa regioner talas andra språk. Utan att nämna dem vid namn erkänner den spanska konstitutionen rätten för regionala språk att vara officiella tillsammans med spanskan i sina respektive autonoma regioner. Följande språk är officiella tillsammans med spanska enligt spansk lag:

• Katalanska (català) i Katalonien (Catalunya), Balearerna (Illes Balears), Valencia (València) och Aragoniens östra del (Aragó). Det kan nämnas att Mallorquin (Balearerna) och Valencianska är varianter av Katalanska, men har sÃ¥väl vissa grammatiska skillnader sÃ¥som egna ord.
• Baskiska (euskara) i Baskien (Euskadi) och delar av Navarra (Nafarroa).
• Galiciska (galego) i Galicien (Galicia eller Galiza).
• Occitanska (den aranesiska dialekten) i Val d'Aran i Katalonien.

Katalanska, galiciska, aranesiska och spanska (kastilianska) kommer alla ursprungligen från latin och några av dem har egna dialekter, vissa ses som separata språk av sina talare. Ett speciellt exempel är valencianska, som är en variant av katalanska, och som har officiell status i Valencia.

Det finns också några andra överlevande romanska minoritetsspråk, nämligen asturiska i Asturien och delar av Leon, Zamora och Salamanca och extremaduriska i Caceres och Salamanca, aragonesiska i Aragonien, samt några portugisiska dialekter som talas i byar nära gränsen till Portugal. Dessa har dock ingen officiell status.

[redigera] Statsskick

Huvudartikel: Spaniens statsskick

Spanien är en konstitutionell monarki. Statschef är kung Juan Carlos I. Regeringen leds av regeringschefen (på spanska: Presidente del Gobierno).

[redigera] Politik

Huvudartikel: Politik i Spanien

Sedan valet 2004 styrs landet av det Spanska socialistiska arbetarpartiet, PSOE. Premiärminister är José Luis Rodríguez Zapatero.^[2] De tre viktigaste åtgärderna i början av hans mandatperiod var: 50 procent representation av kvinnor i regeringsministären, tillbakadragande av de spanska trupperna i Irak och godkännande av giftermål mellan homosexuella.

[redigera] Administrativ indelning

Spanien är indelat i 50 provinser, grupperade till 17 autonoma regioner och två autonoma städer med en hög grad av självständighet.

• Se även: Polisen i Spanien

[redigera] Autonoma regioner

Huvudartikel: Spaniens autonoma regioner

Spanien är en federation av 17 autonoma regioner (comunidades autónomas) och 2 autonoma städer (ciudades autónomas; Ceuta och Melilla).

• Andalusien (Andalucía)
• Aragonien (Aragón)
• Asturien (Principáu d'Asturies pÃ¥ asturiska; Principado de Asturias pÃ¥ spanska)
• Balearerna (Illes Balears pÃ¥ katalanska; Islas Baleares pÃ¥ spanska)
• Baskien (Euskadi pÃ¥ baskiska; País Vasco pÃ¥ spanska)
• Extremadura
• Galicien eller Galiza
• Kanarieöarna (Islas Canarias)
• Kantabrien (Cantabria)
• Kastilien-La Mancha (Castilla-La Mancha)
• Kastilien-Leon (Castilla y León pÃ¥ spanska; Castiella y Llión pÃ¥ asturiska)
• Katalonien (Catalunya pÃ¥ katalanska; Cataluña pÃ¥ spanska; Catalunha pÃ¥ aranesiska)
• La Rioja
• Madrid
• Murcia
• Navarra (Nafarroa pÃ¥ baskiska; Navarra pÃ¥ spanska)
• Valencia (Comunitat Valenciana pÃ¥ valencianska (katalanska); Comunidad Valenciana pÃ¥ spanska)

Navarra och Baskien har ett särskilt momssystem. De fyra regionerna Baskien, Katalonien, Galicien och Andalusien har mer långtgående autonomi såsom varande "historiska regioner".

[redigera] Provinser

Huvudartikel: Spaniens provinser

Det spanska kungariket är också indelat i 50 provinser (provincias). Autonoma regioner grupperar provinserna (t. ex består Extremadura av två provinser, Cáceres och Badajoz). De autonoma regionerna Asturien, de Baleariska öarna, Kantabrien, La Rioja, Navarra, Murcia, och Madrid består vardera av en enda provins.

[redigera] Besittningar utanför moderlandet (kolonier)

Det finns också sex platser med spansk överhöghet sk Plazas de soberanía längs den afrikanska kusten: Plazas soberania mayores exklaverna Ceuta och Melilla administeras som autonoma områden, plazas menores öarna Islas Chafarinas, Peñón de Alhucemas, och Peñón de Vélez de la Gomera är under direkt spansk administration. Kanarieöarna, Ceuta och Melilla åtnjuter speciell status inom EU, se Undantag inom EU.

[redigera] Naturtillgångar

Spaniens naturtillgångar är bland annat: turism, stålindustri, textil- och läderindustri.

[redigera] Industri

I Spanien produceras, bland annat, textilier, järn och stål, bilmotorer, kemiska produkter, konfektion, skor, båtar, raffinerade petroleumprodukter och cement. Betydande är också livsmedelsindustrin inklusive drycker och transportmaterial. Spanien är en av de viktigaste vinproducenterna. Produktionen uppgick 2003 till omkring 30 miljoner hektoliter. Järn- och stålindustrin var, före sin omställning 1990, koncentrerad till Bilbao, Santander, Oviedo och Avilés.

[redigera] Energi

Energibehovet i Spanien har sedan 2002 ökat med 3,5 procent per Ã¥r med nÃ¥gon variation, till exempel 2003 var ökningen 7 procent per Ã¥r. Konsumtionen frÃ¥n 2002 till 2006 har ökat frÃ¥n 211.500 GWh till 253.600 GWh.

Ã…r 2003 utgjordes 48,9 procent av den producerade energin i Spanien av energi frÃ¥n kärnkraftverk (16 422 000 toe eller tusen ton oljeekvivalenter) och 21,7 procent producerades vid kolkraftverk. Elproduktionen frÃ¥n vattenkraft och andra förnybara energikällor, som vindkraft, ökar frÃ¥n Ã¥r till Ã¥r.

Sedan några år tillbaka är den teoretiska kapaciteten att generera energi i Spanien större för vindkraftverken än för kärnkraftverken och landet är den näst största energiproducenten från vindkraft, efter Tyskland. Spanien och Tyskland producerade 2005 mer elenergi från vindkraftparker än från vattenkraftverken.

[redigera] Kommunikationer

[redigera] Järnvägar

Huvudartikel: Spaniens järnvägsnät

Spaniens traditionella järnvägsnät är bredspårigt, 1668 mm. Under senare år har Spanien satsat hårt på utbyggnad av ett höghastighetsnät, AVE. Detta har dock normalspårvidd (1435 mm).

[redigera] Källor, litteratur och fotnoter

• Gustafsson, Thomas (2001). Spanien (Sol och skugga). Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 91-7203-962-0. 

1. ^ http://www.ine.es/prensa/np457.pdf
2. ^ Den spanska titeln är Presidente del Gobierno de España, president/ordförande för Spaniens regering, men torde motsvara ungefär "premiärminister"

[redigera] Se även

• Lista över regeringschefer i Spanien
• Lista över monarker i Spanien
• Spaniens politik
• Spaniens statsskick

[redigera] Externa länkar

Koordinater: 40°30′N 4°13′V / 40.5, -4.217