Snö
Från Wikipedia
Snö är en form av nederbörd där vattnet haft tid på sig att bilda kristaller som klumpar ihop sig och faller till marken. Jämför regn och hagel. Snö är vanligast på vintern. De nedfallande iskristallerna kallas i dagligt tal för snöflingor.
När utomhustemperaturen är över 0°C brukar snön normalt smälta (se tö) medan snön fryser när utomshustemperaturen är under 0°C.
Innehåll |
[redigera] Kristallbildning
Snö uppstår i de övre luftlagren när luft mättad med vattenånga kyls ned i temperaturer under 0 °C, i regel genom adiabatisk utvidgning i en uppåtgående luftström, så kondenseras en del av vattenångan antingen till fina droppar av överkylt vatten eller också till fina iskristaller.
[redigera] Förekomst av snö
Sannolikheten för snöfall varierar med årstiden, platsen och andra geografiska förhållanden som latitud och höjd över havet. På latituder nära ekvatorn är det normalt en låg sannolikhet för snöfall, man brukar ange 35° N och 40°S som grova gränsdragningar. Permanent snötäcke finns på många områden och det påverkas av faktorer som lutningen av marken, mängden snöfall och vindarna över området. På höga höjder där temperaturen är låg, hittar man till och med i ekvatorområdet höga bergsområden som är ständigt täckta med snö. Sådana exempel är Kilimanjaro i Tanzania och Anderna i de tropiska delarna av Sydamerika.
Omvänt får många områden i Arktis och Antarktis mycket lite nederbörd i form av snöfall trots den stränga kylan, vilket beror på att kall luft, till skillnad från varm, inte kan föra speciellt stora mängder vattenånga från det omgivande havet. Det finns också vissa berg och vulkaner i Bolivia, Chile och Argentina som trots de kyliga höjdena (4500-6900 m) inte heller får något snöfall.
I Sverige faller omkring 10 procent av årsnederbörden som snö längst i söder, och omkring 50 procent i norra Norrlands inland.[1]
[redigera] Snö och människan
Snö är en förutsättning för många vintersporter, så som längdskidåkning, kälkåkning och utförsåkning.
Snöns isolerande egenskaper utnyttjas i bivacker och igloer.
Packad snö och is sparades i Sverige och många andra länder förr under halm eller sågspån för att användas som kylelement under sommaren. Så sent som på 1950-talet exportades isblock till Storbritannien.[2]
I öppna landskap kan vinden samla snön i snödrev, som ofta ställer till problem i bebodda områden.
[redigera] Typer av snö
[redigera] Se också
[redigera] Externa länkar