Dzisiaj jest sobota, 22 listopada 2008 r. 327 dzien roku
Languages:ar | id | bg | ca | ceb | cs | da | de | et | en | es | eo | fr | he | hr | it | ko | lt | hu | nl | ja | no | pl | pt | ru | ro | sk | sl | sr | fi | sv | te | tr | uk | zh






REKLAMA
mp3

Polen

FrÄn Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Rzeczpospolita Polska
Republiken Polen
Polens flagga
Polens statsvapen
(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valsprĂ„k: BĂłg, Honor, Ojczyzna (Gud, Ära, Fosterland)

Czarownic
NationalsĂ„ng: Mazurek Dąbrowskiego (”Jeszcze Polska nie zginęƂa” – Ӏn Ă€r Polen ej förlorat”)
Polens lÀge
Huvudstad Warszawa
Största stad Warszawa
Officiellt sprÄk Polska
Statsskick
president
premiÀrminister		 republik
Lech KaczyƄski
Donald Tusk
SjÀlvstÀndighet
 â€ą Deklarerad
 â€ą ErkĂ€nd		 frĂ„n Österrike-Ungern, Ryssland och Tyskland
11 november 1918
11 november 1918
Yta
 â€ą Totalt
 â€ą Vatten
312 685 kmÂČ (68:e)
2,6 %
FolkmÀngd
 â€ą Totalt
 â€ą BefolkningstĂ€thet
37 277 300 (2007) (32:a)
126,9 inv/kmÂČ (66:e)
BNP (PPP)
 â€ą Totalt 2008
 â€ą Per capita
$664 miljarder (32)
$17,493
Valuta polsk zƂoty (PLN)
Tidszon CET (UTC+1)
Topografi
 â€ą Högsta punkt

 â€ą Största sjö

 â€ą LĂ€ngsta flod
Rysy
2 499 m ö.h.
ƚniardwy
113,8 kmÂČ
WisƂa
1 047 km
Nationaldag 3 maj (till minnet av 1791 Ă„rs konstitution)
Landskod PL POL
Landsnummer +48

Polen Ă€r en republik i nordöstra Centraleuropa som grĂ€nsar till Tyskland i vĂ€st, Tjeckien och Slovakien i söder, Ukraina och Vitryssland i öst samt Litauen och Ryssland (Kaliningradenklaven) i norr; landet har Ă€ven maritim grĂ€ns i Östersjön i norr mot Danmark och Sverige. Polens maritima territorialansprĂ„k Ă€r 12 nautiska mil.

Polen Àr medlem i Europeiska unionen sedan 2004 och i militÀralliansen Nato sedan 1999.

InnehÄll

[redigera] Etymologi

Det finns flera teorier om ursprunget till det polska namnet pĂ„ Polen – Polska. Enligt den vanligaste teorin sĂ„ kommer namnet frĂ„n polanerstammen ('olanie), som bodde i dagens Storpolen och var den dominerande stammen i omrĂ„det. Namnet Polanie dĂ€remot tror man kommer frĂ„n ordet pole vilket betyder slĂ€tt och Ă„ker pĂ„ polska, alltsĂ„ skulle polanie kunna översĂ€ttas till slĂ€ttmĂ€nniskor.

Under forntiden kallades landet pĂ„ latin för Terra Poloniae (landet Polen) eller Regnum Poloniae (riket Polen). Namnet Polska börjades först att anvĂ€ndas pĂ„ 1000-talet. Polanernas gamla land blev pĂ„ 1300-talet kallat för Staropolska (Gamla Polen) men byttes senare till Wielkopolska (Storpolen). OmrĂ„det i söder blev kallat MaƂopolska (Lillpolen).

Andra namn som förekommer pĂ„ Polen (persiskans Ù„Ù‡ŰłŰȘŰ§Ù† Lahestān el. Lehestān och litauiskans Lenkija) och pĂ„ polacker (turkiskans Leche, ryskans Lach och ungerskans Lengyel) kommer frĂ„n namnet pĂ„ lędzianie-stammen som troligvis bodde i södra Polen.

Det polska ordet rzeczpospolita (i Rzeczpospolita Polska) betyder republik och anvÀnds endast om det egna landet, alltsÄ Polen. Ordet republika anvÀnds om andra republiker som i Republika Czeska (Republiken Tjeckien).

[redigera] Historia

Huvudartikel: Polens historia

[redigera] Rikets grundande

Kristnandet och grundandet av Polen Ă„r 966, gjord av Jan Matejko.
11.

Som Polens förste ledare rĂ€knas fursten Mieszko I (okrönt) vilken regerade 962-992. Hans giftermĂ„l med den tjeckiska prinsessan Dubrawka av Böhmen Ă„r 965 tros ha pĂ„skyndat Polens kristnande följande Ă„r. Deras son, BolesƂaw I Chrobry besteg vid faderns död Ă„r 992 tronen och regerade fram till sin död 1025. Strax innan han dog kröntes han av biskopen i Gniezno (Polens dĂ„tida huvudstad) och rĂ€knas dĂ€rför som Polens förste krönte kung. Under 1100-talet kom det efter Boleslav III:s död till en splittring i distrikt och provinser med fraktioner och inbördesstrider om Krakowtronen som följd. Denna period pĂ„gick i 160 Ă„r och underlĂ€ttade den tyska expansionen in pĂ„ polskt territorium i dess vĂ€stra delar. Vladislav Alnshög (WƂadysƂaw I Ɓokietek) enade dock riket och kröntes till kung av det enade Polen Ă„r 1320.

[redigera] Medeltid till Ätervunnen suverÀnitet 1920

Slaget vid Grunwald Är 1410, medeltidens största slag, av Jan Matejko.

Det medeltida kungariket Polen ingick 1386 i personalunion med storhertigdömet Litauen för att freda sig mot Tyska orden respektive det moskovitiska Ryssland. År 1569 ingick Polen och Litauen i en realunion varpĂ„ Litauen de facto utgjorde en del av Polen. Denna tid kallas för det gyllene seklet och landet kallades dĂ„ för det polsk-litauiska samvĂ€ldet eller "Republiken av tvĂ„ nationer" (Rzeczpospolita Obojga NarodĂłw). Under 1500-, 1600- och 1700-talen ökade successivt den polska adelns makt pĂ„ bekostnad av de polska kungarna, vilket till slut ledde till regelrĂ€tt kaos. Det berömda uttrycket liberum veto (latin för "fritt veto") hĂ€rrör frĂ„n en tid dĂ„ en enda adelsman hade rĂ€tt att stoppa ett riksdagsbeslut dĂ„ absolut enighet i en frĂ„ga ansĂ„gs som grundlĂ€ggande för att den skulle genomdrivas. Uttrycket polsk riksdag hĂ€rrör frĂ„n denna tid och anvĂ€nds Ă€n idag om situationer dĂ€r kaos och oenighet rĂ„der.

Mellan 1594 och 1649 utbröt flera kosackuppror i det polska riket som bottnade i framför allt religiös förföljelse av ortodoxa ukrainare av den katolska kyrkan och den polska staten. Det sista upproret ledde till att Ukraina 1654 anslöt sig till Ryssland. Enligt fredavtalet frÄn 1667 mellan Ryssland och Polen tillföll Ukraina slutligen Ryssland. (Se vidare Polens historia.)

Under slutet av 1700-talet delades det nedgĂ„ngna och svaga Polen vid tre tillfĂ€llen (1772, 1793 och 1795) upp mellan stormakterna Ryssland, Preussen samt Österrike-Ungern (se vidare Polens delningar). Territoriet krympte vid de bĂ„da första delningarna, och genom den sista delningen upphörde landet helt att existera som sjĂ€lvstĂ€ndig stat. Den polska nationen fick dĂ€refter förvalta och utveckla sin kultur underjordiskt, trots Ă„terkommande russifierings- och förtyskningskampanjer.

Konstituionen frÄn 1791, mÄlad av Jan Matejko.

Tusentals polacker sökte sig till det revolutionĂ€ra Frankrikes hĂ€rar för att under dess fanor kĂ€mpa för Polens frihet i helt polska legioner. Napoleon upprĂ€ttade Ă„r 1807 storhertigdömet Warszawa, vilket var en fransk lydstat. Polackerna förvĂ€ntade sig att storhertigdömet skulle vara det första steget inför Ă„terupprĂ€ttande av en suverĂ€n polsk stat. Storhertigdömet Warszawa erövrades av den sjĂ€tte koalitionens styrkor 1813 och tillföll Ryssland efter Wienkongressen 1815. Under resten av 1800-talet följde ett pĂ€rlband av misslyckade polska uppror, som alla slogs ner hĂ„rt (1830-31, 1832, 1844, 1846, 1848-49, 1863-65, 1866 samt 1905). Polacker deltog Ă€ven i uppror i andra stater som var direkt eller indirekt riktade mot nĂ„gon av de tre ockupationsmakterna av Polen (Ryssland, Tyskland och Österrike-Ungern). Först efter första vĂ€rldskriget upprĂ€ttades Ă„r 1918 en oberoende, suverĂ€n polsk stat. Striderna i Polen slutade emellertid inte efter första vĂ€rldskriget. Det Ă„terfödda Polen hamnade omedelbart i konflikt med samtliga grannstater om territorier dessa ocksĂ„ gjorde ansprĂ„k pĂ„.

Konflikten med Ukraina och dÀrpÄ med Sovjetryssland var den allvarligaste och mest omfattande. Det polsk-sovjetiska kriget 1920 slutade med en polsk seger och 1921 faststÀlldes den polska grÀnsen i öst genom fredsavtalet i Riga.

[redigera] Andra vÀrldskriget

██ Polens grĂ€nser efter 1945

██ Polens grĂ€nser 1939

██ Polen-Litauen 1569

██ Polens grĂ€nser 1000

Detta avsnitt Àr en sammanfattning av Polen under andra vÀrldskriget

I sambande med MĂŒnchenavtalet i september 1938 ockuperade Polen delar av det tjeckiska Schlesien, polsktalande Zaolzie (tjeckiska: ZĂĄolĆĄĂ­) samt den tjeckiska delen av den polsk-tjeckiska staden Cieszyn.

1 september 1939 invaderade Nazityskland Polen vilket i praktiken Àven var startskottet till andra vÀrldskriget. 17 september inleddes det polsk-sovjetiska kriget dÄ Sovjetunionen gick in i östra Polen i enlighet med överenskommelsen med Tyskland i Molotov-Ribbentroppakten. Polen delades mellan Tyskland och Sovjetunionen lÀnderna och polackerna förföljdes svÄrt av bÄda.

Anslutningsformen av de av Tyskland respektive Sovjetunionen kontrollerade omrÄdena skilde sig stort frÄn varandra. Om Hitler med sitt direktiv frÄn den 8 oktober 1939 helt enkelt annekterade dessa omrÄden genom att förklara de som en del av Tyskland, sÄ organiserade den sovjetiska ledningen tvÄ val (i vÀstra Ukraina respektive vÀstra Vitryssland) med mÄlsÀttning att ansluta dessa omrÄden till Sovjetunionen. (Se Polens historia, avsnittet Polen under andra vÀrldskriget 1939-1945 för fler detaljer kring dessa val.)

Sex miljoner polacker, varav tre miljoner av judiskt ursprung, men Ă€ven andra etniska grupper, sexuella minoriteter och individer med psykisk ohĂ€lsa som Tredje riket ansĂ„g överflödiga, sĂ€ndes till koncentrationslĂ€ger och mördades. SĂ€rskilt den polska intelligentian förföljdes. Polackerna i likhet med alla slaver ansĂ„gs som undermĂ€nniskor av nazisterna och skulle mer eller mindre utrotas. Detta var orsaken till att polackerna hade den största och effektivaste motstĂ„ndsrörelsen i Europa under kriget (400 000 personer[1]). Den grupp som stod högst upp pĂ„ den nazistiska mördaragendan var dock judarna som förföljdes skoningslöst.

Polska ungdomar som slÄss för sjÀlvstÀndighet under Warszawaupproret 1944.

I den sovjetkontrollerade halvan av Polen förföljdes ocksĂ„ polacker och judar liksom de övriga stora folkgrupperna: ukrainare, vitryssar och litauer. Minst 21 857 polska officerare mördades i sovjetiska krigsfĂ„nglĂ€ger (bland annat i samband med Katynmassakern). Mellan 320 000 [2] och 1,5 miljoner polska medborgare[3] - mĂ€n, kvinnor och barn förflyttades eller deporterades till de inre delarna av Sovjetunionen dĂ€r nĂ€rmare 325 000 dog av umbĂ€randen[4][5][6]. Först vid Hitlers anfall pĂ„ Sovjetunionen förbĂ€ttras dessa polackernas villkor nĂ„got. Polska exilregeringen lyckades utverka att 115 000 polacker fick utvandra över Persien och soldaterna i gruppen fick utgöra stommen i Polska armĂ©n som bland annat deltog i de vĂ€st-allierades Italien-offensiv. Samtidigt befann sig hundratusentals polacker i exil i VĂ€steuropa dit de tagit sig för att strida i de vĂ€stallierades reguljĂ€ra armĂ©er. Vid krigets slut kĂ€mpade 250 000 polacker pĂ„ vĂ€stfronten vilket var den tredje största armen efter USA och Storbritannien. Samtidigt marscherade nĂ€rmare 400 000 polacker vid sidan av den sovjetiska Röda armĂ©n mot Berlin. Totalt sett var den polska maninsatsen den fjĂ€rde största efter Sovjet, USA och Storbritannien. Polackerna stred pĂ„ samtliga krigsarenor i Europa, Nordafrika och pĂ„ Atlanten. Det polska deltagandet och offerviljan var oerhört stor och det polska folket hör utan tvekan till dem som fick utstĂ„ mest under kriget. ÄndĂ„ förrĂ„ddes landet av sina vĂ€stallierade USA och Storbritannien som överlĂ€t Polen till Stalin och den sovjetiska intressesfĂ€ren. Följden blev att Polen 1945-47 fick utstĂ„ ytterligare tvĂ„ Ă„r av strider och konflikter, som följdes av en drygt 50-Ă„rig kommunistdiktatur. Dessutom flyttades Polens landsgrĂ€nser efter kriget vĂ€sterut, dĂ„ de östra delarna av Polen tillföll Sovjetunionen (omrĂ„den som idag tillhör Vitryssland och Ukraina). Polen fick som kompensation tidigare tyska omrĂ„den i vĂ€ster (tyska Nedre Schlesien; polska Dolny ƚląsk samt Pommern öster om Oder). Miljontals mĂ€nniskor fördrevs till följd av denna grĂ€nsomdragning. 500 000 polacker stannade i exil i vĂ€st pĂ„ grund av sovjetstyret i Polen. Under Stalinperioden efter kriget kom ett stort antal polacker frĂ„n motstĂ„ndsrörelsen (under kriget) att utsĂ€ttas för repressalier: de avrĂ€ttades, fĂ€ngslades eller deporterades av NKVD till sovjetiska Gulag. Polen var den enda segrarnationen som fick se sitt lands territorium krympa efter det andra vĂ€rldskrigets slut. Med sex miljoner dödade polska medborgare av en population pĂ„ 35 miljoner (1939), blir det förluster pĂ„ 18%, för att jĂ€mföras 0,2% för USA, 0,9% för Storbritannien, 7,4% för Tyskland, 7,4% för Japan, 11,1% för Jugoslavien och 11.2 för Sovjetunionen[7].

[redigera] Modern tid

Kulturpalatset i Warszawa, en gÄva frÄn Sovjetunionen till det kommunistiska Polen.

Makten i Polen togs över av en sovjetkontrollerad övergÄngsregering i samband med befrielsen frÄn Nazityskland under slutet av andra vÀrldskriget och landet utropades till en kommunistisk folkrepublik (officiellt namn 1947-1990: "Polska Rzeczpospolita Ludowa") Är 1947 efter strider som kostat ytterligare 100 000 polacker livet. Landet var under sin tid som folkrepublik medlem av Warszawapakten och Comecon. Under auktoritÀr ledning av det Polska Förenade Arbetarpartiet (PZPR) förblev Polen kommunistisk folkrepublik Ànda till 1990 (de facto 1989) dÄ ett fritt, demokratiskt Polen utropades.

Under Stalin-perioden styrdes landet med mycket repressiva metoder. Efter Stalins död inleddes 1956 en viss reformering och liberalisering under WƂadysƂaw GomuƂka. Efter 1968 kanaliserades missnöje med systemet i en antisemitisk utrensning[8][9] och 1970 efter oroligheterna i hamnstĂ€derna Gdansk, Gdynia, Szczecin med dödsskjutningar av demonstrerande arbetare[10][11] avsattes Gomulka av Edward Gierek. Gierek försökte modernisera landets industri genom vidlyftiga lĂ„n och import, samtidigt som missnöjet bland befolkningen ökade och ledde till en lĂ„ngvarig strejkvĂ„g och oro som öppnade för att den fria fackföreningen och medborgarrĂ€ttsorganisationen Solidarnoƛć (Solidaritet) bildades 1980, strax efter att Gierek avsattes av partiet. 1981 blev general Wojciech Jaruzelski vald till partichef och 13 december 1981 införde han undantagstillstĂ„nd i syfte att Ă„terstĂ€lla kontrollen över landet och troligen i ett försök att förhindra en sovjetisk invasion (liknande Budapest 1956 och Prag 1968).

Demonstration i Szczecin december 1970.

Jaruzelski förblev vid makten till kommunismens sammanbrott i östblocket 1989, var president under övergĂ„ngstiden och avgick 1990, dĂ„ Solidaritets ledare , Lech WaƂęsa, tilltrĂ€dde som president. Sedan dess har landet Ă„ter demokratiskt statsskick.

Under kommunisteran led landet av stora brister i medborgarrÀtt och demokrati, ineffektiv produktion, varubrist, som ledde till att korruption och svartabörssystem permanentades. All industri och alla kommunikationsmedel var statsÀgd, med undantag för smÄ hantverkar- och handelsföretag. I motsats till Sovjetunionen och dess övriga satellitstater förblev det mesta av jordbruket privatÀgt av sjÀlvstÀndiga smÄbrukare. Vid övergÄngen till marknadsekonomi stÀllde bland annat vÀrldsbanken krav pÄ sanering av ekonomin. Numera har landet hög tillvÀxt bland annat genom utbyggnaden av industrin och tjÀnstesektorn och genom utflyttning av tillverkning frÄn vÀstlÀnder. Hög arbetslöshet och lÄga löner Àr en av orsakerna till att mÄnga polacker söker sig till VÀsteuropa.

Polen gick med i NATO 1999, i OECD 1996, och i EU 2004. Landet Àr sedan 2003 en av USAs allierade i Irakkriget. Polackernas uppfattning om NATO fick uttryck i populÀra bakrutedekaler som anspelar pÄ landets moderna historia: "BÀttre bÄda fötterna i NATO Àn ett kallt arsle i Sibirien"[12]

[redigera] Ekonomi

Detta avsnitt Àr en sammanfattning av Polens ekonomi
Warszawas finanscenter.

Polens ekonomi Àr stabil och övergÄngen frÄn planekonomi till marknadsekonomi i samband med folkrepublikens upphörande har gÄtt bra. Polen var en av de sovjetiska lydstater som hade starkast ekonomi. Privatiseringen av smÄ och större statsÀgda företag och den liberala reglerna för att fÄ starta nya företag har lett till att mÄnga företag etablerat nya fabriker i Polen, bland annat har mÄnga biltillverkare lagt tillverkning i Polen. Polen har en mycket hög men sjunkande arbetslöshet pÄ 14,8% (2006).

Den största privatiseringen av statligt Àgda företag i Polen har fram till idag varit det statliga telekommunkationsbolaget, Telekomunikacja Polska som har sÄldes till France Telecom Är 2000 och utförsÀljandet av 30% av aktierna till Polens största bank PKO Bank Polski Är 2004. Idag utgör statsektorn 25% av Polens BNP.

Polens regering har meddelat att man för nÀrvarande inte har för avsikt att ansöka om medlemskap i EMU och dÀrmed införa euron som valuta. En anledning till detta torde vara att Polen för nÀrvarande inte uppfyller de krav som stÀlls för att kunna godkÀnnas som medlem i EMU.

Delar av östra Polen har haft en svag ekonomisk utveckling.

Den polska sportbilen, Leopard.

Huvustaden Warszawa Àr landets ekonomiska centrum och rankas pÄ första plats i centraleuropa om man rÀknar utlÀndska investeringar. Idag Àr Polen EUs sjÀtte största ekonomi och den 23:e största i vÀrlden. Landet har blivit ett attraktivt investeringsland för företag frÄn utlandet. Detta tack vare Polens geografiska placering, en inre sociekonomisk stabilitet och EU-medlemskapet i synnerhet.

Polen största handelspartners Àr Tyskland, Italien, Ryssland, Frankrike och Kina.

Efter Polens intrÀde i EU skedde en massiv arbetskraftsutvandring av attraktiva yrkesgrupper till huvudsakligen Irland och Storbritannien vilket skapade allvarlig arbetskraftsbrist i landet av bland annat lÀkare, ingenjörer, hantverkare, byggnadsarbetare, jordbruksarbetare. Anledningen Àr de stora löneskillnaderna mellan lÀnderna. Inom sjukvÄrden skapades för första gÄngen köer till specialister och operationer, och flera stora byggprojekt havererade. Polen har försökt ÄtgÀrda vissa brister genom att tillÄta arbetskraftsinvandring av bygg- och jordbruksarbetare frÄn Ukraina. Det pÄgÄr ocksÄ aktioner för att locka hem arbetskraft frÄn Storbritannien med höjda löner.

[redigera] Statsskick och politik

Polens riksdag, Sejmen

Polen Ă€r en demokratisk republik. Statschefen kallas President och vĂ€ljs vid fria val pĂ„ en period om fem Ă„r. Nuvarande president Ă€r Lech KaczyƄski (föregĂ„ende Alexander Kwaƛniewski).

Polen har ett tvÄkammarparlament som bestÄr av sejmen, som tillsÀtts genom proportionella val och har 460 ledamöter, och senaten, som tillsÀtts genom ett blockröstningssystem och har 100 senatorer. Sejmen har en femprocentsspÀrr, som dock inte gÀller etniska partier. Den nuvarande polska grundlagen skrevs 1997.

Efter valet 2007 Àr det liberalkonservativa partiet Medborgarplattformen i regeringsstÀllning, men saknar egen majoritet, och stöds av Polska folkpartiet (Polskie Stronnictwo Ludowe, centerparti). I parlamentet finns ocksÄ Lag och rÀttvisa (konservativa) och VÀnstern och demokraterna (socialdemokrater och liberaler). TvÄ partier förlorade sin plats i Sejmen i 2007: Polska familjeförbundet (nationalister) och Samoobrona (SjÀlvförsvar, agrara populister).

[redigera] Geografi

Dolina Prądnika i nationalparken Ojcowski i södra Polen.
Huvudartikel: Polens geografi

I nordost finns det masuriska sjödistriktet (polska: Mazury), ett omrĂ„de med mĂ„nga stora sjöar; ett omtyckt semestermĂ„l sommartid. Hela den polska östersjökusten utgörs av sandstrĂ€nder. Dessa Ă€r vĂ€lbesökta under sommarhalvĂ„ret, speciellt i nĂ€rheten av större stĂ€der som GdaƄsk och Gdynia, men Ă€ven vid mindre orter lĂ€ngs kusten.

[redigera] Klimat

Polen har ett tempererat klimat, i norr och vĂ€st Ă€r klimatet mildare med svalare somrar och mildare vintrar, medan klimatet i syd och öst Ă€r ett inlandsklimat med varmare somrar och kallare vintrar. Medeltemperaturen i Polen varierar mellan Ă€r 20 till 27 °C pĂ„ sommaren och -30 till -8 °C pĂ„ vintern. Det varmaste vojvodskapet i Polen Ă€r MaƂopolska som upplever den lĂ€ngsta sommaren och kortaste vintern. Temperaturen dĂ€r kan stiga till 38°C pĂ„ sommaren och 4 °C pĂ„ vintern. Den kallaste regionen i Polen Ă€r Podlasien vid grĂ€nsen till Vitryssland, temperaturen dĂ€r kan pĂ„ vintern falla ner till -15 °C

[redigera] VĂ€xt- och Djurliv

Vissa djur och vÀxtarter som dött ut pÄ andra hÄll i Europa kan man idag hitta i Polen. Djur som europeisk bison, brunbjörn, varg, lodjur, Àlg, stork och bÀvrar.

I östra Polen finns den urĂ„ldriga BiaƂowiezaskogen. Skogen Ă€r den enda Ă„terstĂ„ende delen av den jĂ€ttelika skog som en gĂ„ng tĂ€ckte hela europeiska lĂ„glandet. Skogen Ă€r av UNESCO utsedd till biosfĂ€rreservat. I BiaƂowiezaskogen lever den enda vilda populationen av europeisk bison.

[redigera] Berg och floder

Tatrabergen i södra Polen.

Hela den södra grĂ€nsen mot Tjeckien och Slovakien utgörs av bergskedjan Karpaterna (Tatrabergen). LĂ€ngst den tjeckiska grĂ€nsen heter bergen Sudety vars högsta berg Ă€r ƚnieĆŒka, 1602 m.ö.h. Senare övergĂ„r bergen i Karpaterna. PĂ„ den polska sidan Ă€r berget Rysy högst med sina 2499 m.ö.h. PĂ„ berget ƚnieĆŒka finns en restaurang och ett kapell. Tatrabergen Ă€r ett mycket populĂ€rt och omtyckt resmĂ„l. DĂ€r hittar man Ă€ven orten Zakopane som för polackerna Ă€r vad Åre Ă€r för svenskarna.

Genom hela landet, frĂ„n Tatrabergen i söder till Östersjökusten i norr, genom stĂ€der som KrakĂłw, Warszawa, ToruƄ och GdaƄsk, slingrar sig landets lĂ€ngsta flod WisƂa, som Ă€r 1 047 kilometer lĂ„ng. Andra stora floder Ă€r Odra, Warta och Bug.

[redigera] Öken

I södra Polen ligger Pustynia BƂędowska, en öken pĂ„ 32 kmÂČ. Den Ă€r en av fem naturligt skapade öknar i Europa. Den skapades av en smĂ€ltande glaciĂ€r för flera miljoner Ă„r sedan men har pĂ„ senare tid börjat krympa i storlek.

[redigera] StÀder

WrocƂaw
Szczecin

Större stÀder Àr:

[redigera] Administrativ indelning

Polens vojvodskap.
Huvudartikel: Polens administrativa indelning

Polen Àr uppdelat i 16 wojewodztw (lÀn):

[redigera] Demografi

Pomnik Czynu PolakĂłw, Szczecin

Efter andra vÀrldskriget deporterades de flesta etniska minoriteter frÄn Polen. Detta har medfört att dagens Polen Àr ett vÀldigt homogent land; av Polens befolkning anser sig 96,74 procent vara polacker.

1,23 procent var av annan nationalitet och övriga ansÄg sig inte tillhöra nÄgon nationalitet. Bland Polens minoriteter mÀrks tyskar, ukrainare, litauer, judar och vitryssar. Det finns Àven mindre grupper kasjuber, tatarer, armenier, romer, slovaker, ryssar, greker, makedoner, lemker och tjecker.

[redigera] Religion

Stary Lichen-kyrkan i Polen.

Officiellt Ă€r ca 95% av Polens befolkning romerska katoliker. Siffran över aktivt utövande individer Ă€r dock en annan och pĂ„ nedĂ„tgĂ„ende[kĂ€lla behövs] . Den katolska kyrkans överhuvud, pĂ„ven, var Ă„ren 1978-2005 polacken Karol WojtyƂa, som pĂ„ve under namnet Johannes Paulus II (pĂ„ polska: Jan PaweƂ II). Övriga religioner inkluderar judendom, ortodox kristendom och protestantism. Religionen spelar en stor roll i Polen, Ă€ven politiskt (se till exempel Liga Polskich Rodzin).

Den katolska kyrkans starka stÀllning i Polen avspeglar sig Àven pÄ landets lagstiftning och liknar den katolska kyrkans inflytande över lagstiftningen pÄ Irland. Enligt lag Àr det sÄledes förbjudet med fri abort. Undantag görs i vÄldtÀktsfall eller dÄ kvinnans liv stÄr pÄ spel men det Àr inte alltid sjÀlvklart att kvinnan kan fÄ göra abort om kvinnan riskerar komplikationer, ens allvarliga sÄdana, under eller efter en graviditet.

Ett exempel pÄ det Àr ett uppmÀrksammat fall dÀr polskan Alicja Tysiac riskerade att bli blind som en komplikation av sin graviditet men trots det nekades abort. Kvinnan blev efter graviditeten blind och Polen fÀlldes i Europadomstolen för mÀnskliga rÀttigheter[13].

[redigera] Kultur

Neptunusbrunnen i GdaƄsk.
Gotisk konst i KrakĂłw.

[redigera] Litteratur, musik, film och konst

FrĂ„n Polen kommer flera betydande författare dĂ€ribland fyra nobelpristagare i litteratur som skrivit pĂ„ polska: Henryk Sienkiewicz, WƂadysƂaw Reymont, CzesƂaw MiƂosz och WisƂawa Szymborska. Bland övriga polska författare mĂ€rks nationalskalden Adam Mickiewicz, BolesƂaw Prus, Maria Dąbrowska och fantastikern StanisƂaw Lem, som nĂ„gra exempel.

Polen har ocksĂ„ rika teatertraditioner med namn som Aleksander Fredro, Juliusz SƂowacki, Zygmund KrasiƄski, Gabriela Zapolska, Witold Gombrowicz, StanisƂaw WyspiaƄski, SƂawomir MroĆŒek och StanisƂaw Witkiewicz.

Även de berömda författarna Isaac Bashevis Singer och Joseph Conrad var frĂ„n Polen. De skrev dock pĂ„ jiddisch respektive engelska.

FrĂ©dĂ©ric Chopin, Karol Szymanowski, Henryk Wieniawski, Krzysztof Penderecki, Witold LutosƂawski, Henryk GĂłrecki och Andrzej Panufnik Ă€r nĂ„gra exempel pĂ„ vĂ€rldsberömda tonsĂ€ttare som kom frĂ„n Polen.

Filmkonsten Ă€r ocksĂ„ vĂ€l utvecklad, exempelvis genom Andrzej Wajda, Krzysztof Kieslowski, Jerzy Kawalerowicz, Krzysztof Zanussi, Jerzy Skolimowski och Roman PolaƄski.

De ledande konstnĂ€rerna kan exemplifieras av mĂ„larna StanisƂaw WyspiaƄski (samma person som dramaturgen), Witold Wojtkiewicz, Tadeusz Makowski, Jan Matejko, Aleksander Gierymski, Juliusz Kossak, Jacek Malczewski och Konrad KrzyĆŒanowski.

Inom populÀrmusiken Àr Edyta Górniak framgÄngsrik. Hon var Àven landets första representant i Eurovisionsschlagerfestivalen 1994.

[redigera] Polska Nobelpristagare

[redigera] Högre utbildning

Huvudartikel: Universitet i Polen

[redigera] VĂ€rldsarv

Zamoƛć, ett av UNESCO:s vĂ€rldarvslistade objekt i Polen.
Den gamla borgen i Malbork.

Följande objekt finns pÄ UNESCO:s lista över vÀrlds- och kulturarv:

[redigera] Seder

  • En liten bit av hĂ€stskinn brukade finnas med i vaggan för att bringa barnet lycka. Vidskepelsen har under senaste tiden tillskrivits den lĂ€gre förekomsten av vissa allergier i Polen.

[redigera] Julaftonen

PÄ Julaftonen ska man enligt den gamla traditionen Àta flera rÀtter av fisken karp. De inköps levande och mÄste ofta förvaras nÄgra dagar till exempel i ett badkar.[14] För att vara frÀscha ska karparna slaktas mycket kort tid innan de tillagas. Makowiec Àr en tung kaka bestÄende till största delen av vallmofrön blandat med socker, nötter och russin. Bakverket görs antingen som en rulltÄrta eller som en kaka med mördegsbotten med ovan beskrivna vallmofrömassa ovanpÄ. Sernik (Àven kallad Serownik) Àr en slags polsk cheesecake och innehÄller ofta russin.

Enligt den gamla traditionen ska man ha halm under bordduken pÄ julaftonen. MÄnga visar symbolisk gÀstfrihet genom att duka för en person mer Àn de inbjudna gÀsterna. Man inleder julaftonen med att bryta sönder en fyrkantig oblat och dela den med varandra och önska allt gott.

Jultomten, som kallas gwiazdor (ungefÀr stjÀrnman) och som skall ha en biskopsmössa och skÀgg kommer pÄ julaftonen. Julklapparna Àr som i Sverige ofta av den dyrare sorten.

(ƚwięty) MikoƂaj, eller pĂ„ svenska Sankt Nikolaus, kan ofta förvĂ€xlas med gwiazdor, men den riktige MikoƂaj kommer redan den 6 december till alla snĂ€lla barn, och beroende var i Polen man bor, sĂ„ fĂ„r man godis eller leksaker i eller bredvid sina fin putsade skor (till exempel i norra Polen) eller pĂ„ kudden.

Som en avslutning pĂ„ julafton besöker man midnattsmĂ€ssan, dĂ€r höjdpunkten Ă€r julsĂ„ngerna. Under kommunisttiden (1945-1989), var de vĂ€lfyllda kyrkorna och katedralerna med mĂ€nniskor som kraftfullt sjöng hymnen BoĆŒe coƛ Polskę (Gud, du som bevarat Polen genom Ă„rhundraden) en Ă„terkommande demonstration för friheten.

[redigera] PĂ„sk

  • SkĂ€rtorsdagen Fastan börjar, och kött utesluts.[kĂ€lla behövs]
  • LĂ„ngfredagen Ă€r traditionsenligt en katolsk fastedag.
  • PĂ„ PĂ„skaftonen brukar man gör en liten smyckad korg med olika smĂ„ portioner matrĂ€tter, som man tar till kyrkan för att fĂ„ vĂ€lsignad och stĂ€nkt med vigt vatten.
  • PĂ„ Annandag pĂ„sk frias ƛmingus-dyngus, dĂ€r ƛmingus avser att man slĂ„r varandra med pĂ„skris (till Ă„minnelse av prygling av Jesus), medan dyngus avser olika varianter av bestĂ€nkning med vatten, allt mellan salongsmĂ€ssigt sprejande med parfymerat vatten, till det mer burdusa medelst en branslang.
  • skinka och ostkaka (sernik)och köttet, som Ă„terigen innfinner sig pĂ„ bordet, Ă€r nödvĂ€ndiga ingredienser pĂ„ ett polskt pĂ„skbord.

[redigera] Mat och dryck

Pączki, polska syltmunkar.

Polsk mat tillhör för det mesta den kraftigare arten, och polackerna tycker om att Ă€ta gott bĂ„de till fest och vardag. ƚniadanie (frukost) skall vara en rejĂ€l rĂ€tt med bröd, skuren korv, ost, kvarg, stekta Ă€gg och som skall mĂ€tta till middagen, med ett mellanmĂ„l som kallas den andra frukosten, och kan till exempel bestĂ„ av nĂ„gra mackor. Middag Ă€ter man pĂ„ eftermiddagen och brukar bestĂ„ av soppa, huvudrĂ€tt och efterrĂ€tt. PĂ„ kvĂ€llen Ă€ter man kolacja (kvĂ€llsmat) som dĂ„ Ă€r ofta sallader och kallskuret. Lunch har har införts pĂ„ senare tiden som en ersĂ€ttning för andra frukosten. Syrning anvĂ€nds traditionellt för betor, gurkor och kĂ„l, och ingĂ„r rikligen i den polska matlagningen.

Kött och köttrika rökta korvar dominerar men Àven en del vegetariska rÀtter Àr populÀra. Det polska köket har en stor mÀngd regionala rÀtter som genom de stora politiska folkomflyttningarna efter andra vÀrldskriget fick större spridning över hela landet.

  • Barszcz, rödbetssoppa av syrade betor. Finns Ă€ven av fĂ€rska betor och blast. Barszcz Ă€ts ofta med sur grĂ€dde (ungefĂ€r grĂ€ddfil).
  • Ć»urek, som Ă€ven kallas barszcz biaƂy, eller vit barszcz, Ă€r en soppa av syrat mjöl. I norra Polen kan denna soppa förstĂ€rkas med rökta korvbitar. I södra Polen serveras soppan med halvor av kokta Ă€gg.
Polsk vodka.
  • Svampsoppa lagas pĂ„ torkad svamp, ofta karljohansvamp.
  • Czarnina Ă€r en soppa pĂ„ höns- eller ankbuljong blod. RĂ€tten kommer frĂ„n Lillpolen.
  • Flaki (ordagrant "tarmar") Ă€r en kryddig soppa av torkade strimlor av komage med mejram. Konsistensen pĂ„ pĂ„minner om blĂ€ckfisk.
  • Golonka Ă€r en polsk variant av flĂ€sklĂ€gg.
  • Bigos, ordet anvĂ€nds i polska sprĂ„ket Ă€ven för att beteckna gallimatias, och Ă€r just en rĂ€tt pĂ„ surkĂ„l och alla möjliga blandade kött- och korvbitar.
  • Kiszka Ă€r en blodkorv som Ă€tes med kokt surkĂ„l.
  • Gulasz Ă€r en ungersk gulasch som anpassats till polsk smak.
  • Pierogi, piroger, ingĂ„r i det polska köket sedan 1200-talet och kommit till Polen över Ryssland frĂ„n fjĂ€rran östern. I polsk variant Ă€r de kokta och fyllda med frukt, bĂ€r, svamp, potatis eller kött. Äts med surgrĂ€dde.
  • Knedle, liknar österrikiska och tjeckiska rĂ€tter med liknande namn och Ă€ven svenska kroppkakor. Knedle Ă€r potatisdegsbollar oftast fyllda med bĂ€r eller frukt. Äts med surgrĂ€dde.

Bakverk Ă€r populĂ€ra och mastiga. Sernik och makowiec Ă€r de mest typiska kakorna, men Ă€ven smĂ„bakelser och tunga tĂ„rtor med smörkrĂ€m uppskattas. Sękacz Ă€r en variant av spettekaka och kommer frĂ„n kasjuberna. Szneki liknar nĂ„got svenska bullar (Ă€r dock mycket större).

Drycker Àr polska ölsorter (piwo) som hÄller hög internationell klass och wódka (vodka), bÄde ren och med olika smaksÀttningar. Polsk alkoholfri dryck Àr bland annat kwas mleczny (syrad mjölk). Polackerna dricker traditionellt stora mÀngder vodka, men det sker för det mesta i samband med mat.

[redigera] Infrastruktur

Ett av Warszawas regionaltÄg.

[redigera] Telekommunikation

År 2006 fanns det 34,8 miljoner mobiltelefoner och 12,7 miljoner stationĂ€ra telefoner i Polen. Den fasta telefonins lĂ„ngsamma utbredning beror till stor del pĂ„ att företaget TP (Telekomunikacja Polska) praktiskt taget har monopol pĂ„ fast telefoni och de relativt höga priserna. I motsats sĂ„ har mobiltelefonin expanderat i mycket snabb takt tack vare att flera olika aktörer konkurerar om kunderna vilket ger billigare priser. De tre stora mobiloperatörerna i Polen Ă€r Era, Plus GSM och Orange Polska.

[redigera] Stadstransport

I Polen utgörs transporten i storstÀderna av bussar och spÄrvagnar, i flera stÀder finns Àven trÄdbussar och i Warszawa finns som enda stad i Polen ett tunnelbanesystem. Polen var det enda land i det forna östblocket som helt saknade tunnelbana dÄ man förr byggde tunnelbanor i stÀder som hade över en halv miljon invÄnare. Polens första tunnelbana, den i Warszawa, öppnades först Är 1995, Ànnu pÄgÄr utbyggnaden av den första linjen och en linje till Àr planerad.

[redigera] VĂ€gar

MotorvÀg A4 i Katowice.

Polens vĂ€gnĂ€t har en ganska blandad standard. Under den tid dĂ„ Polen tillhörde Östblocket var resurserna för att bygga vĂ€gar bristfĂ€lliga. Mindre vĂ€gar har dĂ€rför fortfarande en lĂ€gre standard eftersom det tar tid att rusta upp dessa. ÄndĂ„ pĂ„gĂ„r numera omfattande upprustningar av det polska vĂ€gnĂ€tet. Polen har haft motorvĂ€gar under en lĂ„ng tid. Den Ă€ldsta motorvĂ€gen gĂ„r frĂ„n Opole till grĂ€nsen mot Tyskland och Ă€r byggd under 1930-talet. Omfattande upprustning av denna motorvĂ€g pĂ„gĂ„r. Utbyggnad av motorvĂ€gar pĂ„gĂ„r för fullt i Polen och mĂ„nga av dessa nya motorvĂ€gar Ă€r avgiftsbelagda.

Mellan Elbląg i Polen och Kaliningrad i Ryssland leder en ruinmotorvĂ€g byggd före andra vĂ€rldskriget dĂ„ denna del av Polen tillhörde Tyskland och kallades för Östpreussen.

[redigera] JÀrnvÀgar

Ett PKP-tÄg.

JĂ€rnvĂ€gsnĂ€tet Ă€r vĂ€l utbyggt i Polen. TĂ„gtrafiken sköts frĂ€mst av statliga PKP (Polskie Koleje PaƄstwowe). Detta företag bestĂ„r av flera grenar, dessa Ă€r:

  • PKP Polskie Linie Kolejowe (huvudadministrationen)
  • PKP Przewozy Regionalne (regionala passagerartĂ„g)
  • PKP Cargo (godstransport)
  • PKP Intercity (expresspassagerartĂ„g)

TÄgen gÄr i hastigheter som Àr normala i Europa och tÄgens standard Àr numera förhÄllandevis hög. Man kan dock fortfarande se var den gamla grÀnsen mellan Tyskland och Ryssland gick före Första vÀrldskriget dÄ jÀrnvÀgsnÀtets tÀthet var betydligt högre pÄ den tyska sidan av grÀnsen.

År 2004 fanns det 23 852 km jĂ€rnvĂ€g totalt i Polen.

[redigera] Flyg

Ett av det polska flygbolaget LOTs flygplan.

Polens statsÀgda flygbolag heter LOT (Polskie Linie Lotnicze) och Àr ett av vÀrldens Àldsta flygbolag grundat 1 januari 1929. LOT Àr sedan 2003 med i Star Alliance (dessförinnan i det numera nedlagda Qualiflyer). LOT har en relativt ung flygplansflotta utgörandes av totalt 54 flygplan fördelade pÄ Ätta olika flygplanstyper (B767-300, B767-200, B737-400, B737-500, Embraer ERJ-145, Embraer ERJ-170, ATR-72 och ATR-42).

PĂ„ senare tid har andra aktörer, frĂ€mst Wizzair och Norwegian, tagit sig in pĂ„ marknaden och erbjuder nu lĂ„gprisflyg till flera olika destinationer, bland annat frĂ„n Stockholm (Wizzair flyger fr. Nyköping/Skavsta flygplats; Norwegian fr. Stockholm-Arlanda), Malmö/Sturup samt Göteborg, till bl. a. Budapest, Katowice, KrakĂłw, Warszawa, PoznaƄ och GdaƄsk.

[redigera] Vattentransport

I Polen finns 3 812 km navigerbara floder som kan anvĂ€ndas som transportvĂ€gar inĂ„t land. Den lĂ€ngsta floden Ă€r WisƂa som rinner frĂ„n KrakĂłw i söder ner till kusten vid GdaƄsk. Polens viktigaste hamnstĂ€der Ă€r GdaƄsk, Gdynia, ƚwinoujƛcie och Szczecin.

[redigera] Sport

Det populÀraste polska landslaget i landet - fotbollslandslaget firar efter ett mÄl.

Den mest populĂ€ra sporten i Polen Ă€r fotboll, trots det sĂ„ Ă€r det speedway som drar mest Ă„skĂ„dare till arenorna i Polen och polska förares internationella framgĂ„ngar har gjort sporten omtyckt. Andra populĂ€ra sporter i landet Ă€r volleyboll efter att Polens landslag sĂ€krat guld i EM 2003 och 2005 och silver i VM 2006, och basket. PĂ„ senare tid har backhoppning (tack vare Adam MaƂysz), Formel 1 (tack vare Robert Kubica), simning (tack vare Otylia Jędrzejczak) och handboll (tack vare ett silver i VM 2007) blivit populĂ€ra sporter hos det polska folket.

Polen har tillsammans med Ukraina tilldelats arrangörskapet av EuropamĂ€sterskapet i fotboll 2012. ArrangörstĂ€derna Ă€r Warszawa, GdaƄsk, WrocƂaw och PoznaƄ, med ChorzĂłw och KrakĂłw som reservstĂ€der.

Trots att landet har försökt och att landet Àr omgivet av framgÄngsrika lÀnder i ishockey, har framgÄngarna uteblivit för det polska landslaget och intresset hos den polska publiken Àr svalt.

[redigera] Försvar

Huvudartikel: Polens MilitÀr
Presidenten inspekterar soldater.

Polens militÀr kallas i Polen för Wojsko Polskie. MilitÀren Àr indelad i tre grenar: Polska Armén, Polska Flygvapnet och Polska Flottan. Alla grenar lyder under order frÄn Försvarsdepartementet (Ministerstwo Obrony Narodowej).

Den totala styrkan av Polens militĂ€r ligger pĂ„ 163 000 aktiva och 234 000 reserver[15]. MilitĂ€ren i Polen bestĂ„r av vĂ€rnpliktiga som tjĂ€nstgör i 9 mĂ„nader och professionella soldater. I dagslĂ€get bestĂ„r 60 % av Polens militĂ€r av professionella soldater.

År 2012 Ă€r det menat att Polen ska ha en fullt professionell armĂ© och ersĂ€tta vĂ€rnplikten, som nĂ€stan varje 18 Ă„rig man i Polen mĂ„ste genomföra, med endast grundlĂ€ggande krigsutbildning vilket tar tvĂ„ till tre mĂ„nader.

Polens totala försvarskostnad ligger pÄ 9,41 miljader dollar per Är vilket rankas som land nummer 19 i vÀrlden med ansende pÄ försvarkostnad.[16]

[redigera] KĂ€llor

  1. ^ Norman Davies Heart of Europe s.63
  2. ^ Michail Meltyukhov, Sovetsko-polskije vojny. Moskva 2001; Gorlanov O.A., Roginskij A.B. "Ob arestakh v zapadnykh oblastyakh Belorussii i Ukrainy v 1939-1941 gg. // Istoritjeskije vypuski "Memoriala". Vyp 1. Repressii protiv poljakov i polskikh grazhdan. Moskva 1997, sid. 77-113.
  3. ^ Norman Davies Heart of Europe s.72, Diagram A. Population transfers 1936-35: "0,5 milj polacker och andra förflyttades eller deporterades under sovjetiska utrensningar i Ukraina 1936-39; 1,5 milj polska medborgare förflyttades eller deporterades av sovjetmyndigheter frÄn vÀstra Ukraina och Vitrysland 1939-40; 0,6 milj polacker (och andra) förflyttade eller deporterade av sovjeterna frÄn Litauen 1940-41
  4. ^ Kommunismens svarta bok s.379 anger (angĂ„ende specifikt Polen) 30 000 arkebuserade samt 90 000-100 000 döda i lĂ€gren och under transporten avseende den första vĂ„gen av deporteringar (1939-41); s.380-382 anges deporteringar frĂ„n 1944-45, men specificerar inte antal döda; s.383ff listar ocksĂ„ ett antal deporteringar till sovjetiska Gulag 1945-56
  5. ^ Anne Applebaum GULAG de sovjetiska lÀgrens historia analyserar andel av döda i lÀgren och under transporterna
  6. ^ Antal döda under transporterna eller i lÀgren Àr svÄra att ange, mer Àn genom skattning. Se bland annat Applebaums diskussion i slutkapitlet i hennes bok. Vi vet att cirka en halv miljon var soldater i den polska armen pÄ sovjetsidan eller utvandrade genom Persien.
  7. ^ Norman Davies Heart of Europe s.55-56
  8. ^ J.Lukowski H.Zawadzki A Concise History of Poland s.302
  9. ^ Tony Judt Postwar s.434-435
  10. ^ (polska)Magazyn Solidarnoƛć, GrudzieƄ 1970
  11. ^ (engelska)Answering for December 1970
  12. ^ Kjell Albin Abrahamson Polen. Diamant i aska s.182
  13. ^ http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/6470403.stm
  14. ^ Christmas Page, Internet Issue, December 2003(engelska)
  15. ^ http://www.nationsencyclopedia.com/Europe/Poland-ARMED-FORCES.html
  16. ^ http://bz.premier.gov.pl/materialy/budzet_zadaniowy_tom_ii.pdf