Norska
FrÄn Wikipedia
| norska (norsk) | |
|---|---|
| Talas i: | Norge |
| Region: | Norden |
| Antal talare: | 5 miljoner |
| Status: | stabilt |
| Klassificering: | indoeuropeiskt germanskt |
| Officiell status | |
| Officiellt sprÄk i: | Norge |
| SprÄkmyndighet: | Norsk sprÄkrÄd |
| SprÄkkoder | |
| ISO 639-1 | no, nb, nn |
| ISO 639-2 | nor, nob, nno |
| ISO 639-3 | nor, nob, nno |
Norska Àr ett nordiskt sprÄk som talas av ungefÀr 5 miljoner mÀnniskor, frÀmst i Norge, dÀr det Àr officiellt sprÄk. Det har tvÄ skriftvarianter, bokmÄl och nynorsk.
InnehÄll |
[redigera] Klassificering
Norska Àr ett vÀstnordiskt sprÄk (enligt synkron klassificering fastlandsnordiskt) i den germanska grenen av den indo-europeiska sprÄkfamiljen. Talad norska och talad svenska Àr tÀmligen lÀttbegripliga sinsemellan pÄ ett sÄdant sÀtt att svenska och norska bildar ett dialektkontinuum, detta gÀller ocksÄ norska och danska men i lite mindre grad. I gengÀld Àr skriven norska (bokmÄl/riksmÄl) och danska mycket lika varandra.
[redigera] Utbredning
Norska talas av omkring 4,5 miljoner i Norge, och av omkring en miljon utanför landet. Av dessa har omkring 4,3 miljoner sprÄket som förstasprÄk. Av de norsktalande utanför Norge Àr omkring 950 000 bosatta i Nordamerika.
[redigera] Historia
Norska har utvecklats frÄn fornnordiskan tillsammans med de övriga nordiska sprÄken, men har, till skillnad frÄn islÀndskan och fÀröiskan, senare starkt pÄverkats av danskan och lÄgtyskan.
BokmĂ„l Ă€r baserat pĂ„ den danska skrifttraditionen som en följd av att danskt skriftsprĂ„k i senmedeltiden kom att bli Norges officiella skriftsprĂ„k. HuvudförkĂ€mpen för en norsk skriftnormering var Knud Knudsen (1812â1895). Han ville ha en reglering "efter den almindeligste Udtale af Ordene i de Dannedes Mund". Sagosamlingarna av AsbjĂžrnsen & Moe bidrog ytterligare till att norska ord kom in i skriftsprĂ„ket.
Ett misslyckat försök att skapa "samnorska", ett enat skriftsprĂ„k, gjordes. Dock var motstĂ„ndet stort, frĂ„n bĂ„de nynorskfolket och bokmĂ„lsfolket. SprĂ„kdebatten var som störst under Ă„ren 1955â1965. Nu Ă€r debatten nĂ€stan obefintlig. SprĂ„ken har sedan dess utvecklat sig var sin vĂ€g, men bokmĂ„let anvĂ€nds nĂ€stan till hundra procent i stora dagstidningar och detta Ă€r det största hotet för nynorskan.
"Uppfinnaren" av nynorska var filologen Ivar Aasen som 1853 publicerade boken PrĂžver av Landsmaalet i Norge som baserades pĂ„ vĂ€stnorska dialekter. I Norge Ă€r det nu 80â90 % av befolkningen som anvĂ€nder bokmĂ„l, men skolelever mĂ„ste Ă€ndĂ„ lĂ€ra sig bĂ„da skriftsprĂ„ken. Den norska statstelevisionen, NRK, sĂ€nder program med programledare pĂ„ nynorska (minst 25 % av sĂ€ndningstiden skall nĂ€mligen vara pĂ„ den minst anvĂ€nda varianten).
[redigera] Ortografi
Det finns tvÄ officella skriftsprÄksvarianter, som förvaltas av SprÄkrÄdet:
- bokmÄl: skriftsprÄk starkt pÄverkat av danska pÄ grund av 400 Ärs danskt styre som majoriteten i Norge skriver. BokmÄl Àr idag (sedan 1929) namnet pÄ den i staten Norge officiella varianten. Majoriteten av norrmÀnnen (88-90 %) skriver bokmÄl. 92 procent av alla norsksprÄkliga publikationer Àr pÄ bokmÄl/riksmÄl.
- nynorska: skriftsprÄk utvecklat av Ivar Aasen i mitten av 1800-talet baserat i huvudsak pÄ vÀstnorska samt dialekterna i de inre omrÄdena av Aust-Agder fylke, Telemark och Buskerud.
Utöver detta finns det historiska och inofficiella sprÄkvarianter. Mest framtrÀdande Àr riksmÄl som Àr mycket likt bokmÄl men skrives mer konservativt. Andra mÄlformer Àr det under 1900-talet utarbetade samnorsk samt hÞgnorsk.
[redigera] Alfabetet
- A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Ă Ă Ă
- a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z ĂŠ Ăž Ă„
[redigera] Böjningar
| Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|
| ObestÀmd | BestÀmd | ObestÀmd | BestÀmd |
| en bÄt | bÄten | bÄter | bÄtene |
| m. | en gutt (en pojke) |
gutten (pojken) |
gutter (pojkar) |
guttene (pojkarna) |
|---|---|---|---|---|
| f. | ei/en dÞr (en dörr) |
dÞra/dÞren (dörren) |
dÞrer (dörrar) |
dÞrene (dörrarna) |
| n. | et hus (ett hus) |
huset (huset) |
hus (hus) |
husene/husa (husen) |
| m. | ein gut (en pojke) |
guten (pojken) |
gutar (pojkar) |
gutane (pojkarna) |
|---|---|---|---|---|
| f. | ei sol (en sol) |
sola/soli (solen) |
soler (solar) |
solene (solarna) |
| ei kyrkje/kyrkja (en kyrka) |
kyrkja (kyrkan) |
kyrkjer/kyrkjor (kyrkor) |
kyrkjene/kyrkjone (kyrkorna) |
|
| n. | eit hus (ett hus) |
huset (huset) |
hus (hus) |
husa/husi (husen) |
| eit hjarta/hjarte (ett hjÀrta) |
hjarta/hjartet (hjÀrtat) |
hjarto/hjarte (hjÀrtan) |
hjarto/hjarta/hjarti (hjÀrtanen) |
[redigera] Exempel
| Svenska | BokmÄl | Nynorsk |
|---|---|---|
| Jag kommer frÄn Norge. | Jeg kommer fra Norge | Eg kjem frÄ Noreg. |
| Vad heter han? | Hva heter han? | Kva heiter han? |
| Detta Àr en hÀst. | Dette er en hest. | Dette er ein hest. |
| RegnbÄgen har mÄnga fÀrger. | Regnbuen har mange farger. | Regnbogen har mange fargar. |
[redigera] Dialekter
Norskt talsprÄk har stora dialektala skillnader, speciellt i förhÄllande till folkmÀngden. Dessa skillnader kan bland annat förklaras av stora geografiska avstÄnd, och att fjÀllandskapet har begrÀnsat kontakten mellan folk. Den starka stÀllningen som dialekterna har fÄtt i modern tid, ocksÄ i mer formella sammanhang Àr mer eller mindre unikt för Norge.
[redigera] Externa lÀnkar
- nynorsk.no - nyheter om nynorsk
- Noregs MĂ„llag
- Norsk MĂ„lungdom
- RiksmÄlsforbundet
- SprÄkkurser i norska pÄ nÀtet
- Svensk/norsk norsk/svensk ordbok pÄ nÀtet