NASA

Från Wikipedia

Nasa leder hit. Andra betydelser av Nasa, se Nasa (olika betydelser).

Denna artikel innehåller inga källhänvisningar.
Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort.

NASA:s Kennedy Space Center

NASA, National Aeronautics and Space Administration, är USA:s federala myndighet för rymdfart. Nasa grundades 1958 som en direkt följd av Sovjetunionens uppskjutning av Sputnik 1.

[redigera] Historia

Strax efter att Sovjetunionen skickat upp världens första satellit började amerikanarna ifrågasätta vad som hände med deras egna rymdprogram. Den amerikanska kongressen och president Dwight D. Eisenhower började då arbeta fram en ny federal myndighet som skulle skapas för att ta hand om alla rymdaktiviteter. Den 29 juli 1958 skrev Eisenhower på National Aeronautics and Space Act of 1958 och därmed var Nasa bildat.

Från början var det bara fyra laboratorier och omkring 8 000 anställda som tidigare arbetat för NACA, USA:s gamla aeronautiska myndighet. Det uppstod en rymdkapplöpning mellan Sovjetunionen och USA som redan låg i kalla kriget. Nasas första uppdrag var att forska och utveckla bemannade rymdfärder i Mercuryprogrammet.

[redigera] Bemannade program

[redigera] Mercuryprogrammet

Mercurykapseln

Mercuryprogrammet var Nasas första lyckade bemannade rymdprogram. Det höll på från 1959 till 1963 och det skickades upp totalt 20 kapslar, varav sex var bemannade. Målet var i första hand att ta reda på om människor kunde överleva i rymden. Kapslarna var mycket små, endast 1,7 kubikmeter och det var knappt att en person fick plats i dem.

[redigera] Geminiprogrammet

Geminiprogrammet var Nasas andra rymdprogram och höll på från 1963 till 1966. Farkosterna var en fortsättning på Mercuryprogrammet och hade som mål att förbereda inför Apolloprogrammet genom att utveckla dockningsmöjligheter och andra tekniker som behövdes för att landa på månen. Det gjordes tolv uppskjutningar varav tio var bemannande. Kapslarna var något större än Mercurykapslarna och hade rum för två personer.

[redigera] Apolloprogrammet

En månlandare i Apolloprogrammet

Apolloprogrammet var från början tänkt att skicka människor nära månen men efter president John F. Kennedys uttalande om att han tänkte sätta människor på månen innan 1970 ändrades inriktningen till att landa på månen. Den första tänkta färden i Apolloprogrammet var Apollo 1, men den slutade i tragedi. Alla tre ombord omkom i en brand i kapseln. Programmet höll på från 1961 till 1972 och det gjordes 33 uppskjutningar varav tolv var bemannade. Apollo 11 var det första uppdraget att landa på månen. Detta program gav också den största raket som någonsin byggts Saturn V. Den drabbades aldrig av någon olycka trots att den sköts upp elva gånger. Man hade även planerat Apollo 18, 19 och 20, men dessa ställdes in på grund av budgetnedskärningar.

[redigera] Skylab

Skylab var Nasas första rymdstation och låg i bana runt jorden mellan 1973 och 1979.

[redigera] Rymdfärjor

Columbia, 12 april 1981

Rymdfärjor är Nasas enda nuvaranda aktiva rymdfarkoster och börjades utvecklas i slutat av 1960-talet för att få en återvinningsbar farkost till skillnad mot de i Apolloprogrammet som man bara använde en gång styck. Nasa har förlorat två rymdfärjor, Challenger och Columbia. De är tänkta att pensioneras 2010? till förmån för Crew Exploration Vehicle i Project Consellation.

[redigera] International Space Station

International Space Station, ISS, är en rymdstation som gjorts av sex rymdstyrelser tillsammans: USA, Ryssland, Kanada, Japan, Brasilien och Esa. ISS första modul skickades upp 20 november 1998.

[redigera] Constellationprogrammet

Huvudartikel: Constellationprogrammet

Constellationprogrammet är Nasas projekt som ska ge USA ett nytt framtida bemannat rymdflygningsprogram som ska ersätta rymdfärjorna då dessa tas ur bruk 2010.

[redigera] Obemannade projekt

[redigera] Färder till Månen

Pioneer 3

[redigera] Pioneerprogrammet

Det första Nasa ville nå var Månen, men man hade problem med de första sonderna. I augusti 1958 exploderade Pioneer 0 efter bara 77 sekunders färd. I oktober samma år störtade Pioneer 1 i Stilla havet. I november misslyckades man med uppskjutningen av Pioneer 2, och i december 1958 föll Pioneer 3 ner mot jorden igen i Centralamerika. Dessa sonder var väldigt lätta jämfört med andra sonder; Pioneer 4 vägde bara sex kilo. Pioneer 4 var också den första sonden att nå månen (ett avstånd på 348 000 km), men av oförklariga skäl fungerade inte bildöverföringen.

[redigera] Rangerprogrammet

Rangerfarkosterna var mycket mer avancerade än de föregående amerikanska sonderna. Syftet med rangersonderna var att en liten kapsel skulle kraschlanda på månens yta. Dessa "självmordsonder" var utrustade med en kamera som skulle filma tills den krossades av nedslaget. Från den sista Rangersonden, Ranger 9 kunde man se detaljer ned till 30 centimeter i diameter.

[redigera] Surveyorprogrammet

Surveyor (alla sonder var identiska)

Surveyorprogrammet var USA:s första program för att landa en sond på månen. Den första landaren nådde ytan i maj 1966. När farkosten närmade sig månens yta efter 63 timmars färd slogs fyra små raketer tills den stod i närmaste stilla fyra meter över ytan, varefter den fick falla fritt. Landarna var utrustade med kameror som kunde rotera ett helt varv. Under en sexveckorsperiod sände Surveyorlandaren sonderna över 11 500 bilder tillbaka till jorden. Även de nästföljande sonderna lyckades landa på ytan och sände ungefär lika många bilder. Surveyor 5 hade specialutrustning för att kunna analysera ytmaterialet, det var första gången en sådan analys gjorts.

[redigera] Orbiterprogrammet

Orbitersonderna skulle kartlägga hela månen för att hitta landningsplatser för Apolloprogrammet. Från augusti 1966 placerades under ett år fem Orbitersonder i bana kring månen. De fotograferade mer än fem miljoner kvadratkilometer möjlig landningsplats och genomförde den första fullständiga kartläggningen av månens baksida. En intressant teknisk lösning var att man framkallade alla bilder ombord, varefter de genomgick en elektronisk skanning och sändes till jorden.

Clementine
Lunar Prospector
Moon Mineralogy Mapper (Planerad för 2007)
Lunar Reconnaissance Orbiter (Planerad för 2008)

[redigera] Färder till Merkurius

[redigera] Färder till Venus

[redigera] Färder till asteroider och kometer

[redigera] Färder till solen

SOHO tillsammans med ESA
Ulysses tillsammans med ESA
STEREO (Planerad för 2006)

[redigera] Rymdteleskop

Rymdteleskopet Hubble tillsammans med ESA
Compton Gamma Ray Observatory
Chandra X-ray Observatory
Spitzer Space Telescope
COBE
FUSE
Infrared Astronomical Satellite
James Webb Space Telescope tillsammans med ESA (Planerad för 2013)
WMAP
Kepler (Planerad för 2008)

[redigera] Tekniska centra

Utöver högkvarteret i Washington, D.C. har Nasa flera andra installationer som driver olika verksamheter.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör NASA.

NASA, officiell webbplats
NASA TV

NASA:s rymdfärjor

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/NASA