Monarki
FrÄn Wikipedia
Monarki (frÄn grekiska monos, "en", och archein, "hÀrskare") Àr ett statsskick dÀr statsöverhuvudet Àr monark (kung, drottning, kejsare eller motsvarande). Det har tidigare i historien ofta funnits valkungadömen, men i nutida monarkier gÄr tronen nÀstan alltid i arv, inom en och samma Àtt. NÄgot som skiljer en monarki frÄn en republik Àr att i en monarki Àr monarken oftast statschef pÄ livstid och i en republik Àr presidenten normalt vald för en viss Àmbetsperiod. Det finns idag 29 monarkier i vÀrlden.
[redigera] Historik
Monarkierna Àr en av de Àldsta formerna av statsstyre, och har sin grund i hur stammar styrdes. MÄnga monarkier har sin grund i att monarken sÄgs som gudomens/gudarnas representant pÄ jorden och sade sig ha utkorats direkt av dessa ("konung av Guds nÄde"). Monarken tÀnktes styra pÄ nÄd av gudomligheten, och blev störtad eller offrad till gudarna om det verkade uppenbart att deras instÀllning gentemot honom hade försÀmrats. I forntida riken var hÀrskaren ofta samtidigt prÀst. Faraonerna var kungar, prÀster och gudar i en och samma person. Kejsar Hirohito av Japan avsade sig sin gudomliga status efter Andra vÀrldskriget för att fÄ behÄlla tronen. Dock anses han fortfarande vara Àttling till solgudinnan Amaterasu. I Thailand liksom i Nepal anses kungafamiljen ha i det nÀrmaste gudomlig status. SÄ var Àven fallet i de precolumbianska rikena i Mellan- och Sydamerika. Andra monarker fick sin makt genom att vinna stöd hos vissa grupper eller kaster i samhÀllet.
Sedan början av 1800-talet har mÄnga av vÀrldens monarkier upphört att existera eller övergÄtt till att bli parlamentÀra demokratier. Demokratiska lÀnder som bevarat monarken som statschef har oftast begrÀnsat monarkens makt genom att bli konstitutionella monarkier. Ett fÄtal lÀnder i vÀrlden Àr fortfarande absoluta monarkier dÀr monarken Àr envÀldig, exempelvis Brunei, Bhutan, Kuwait, Saudiarabien och Swaziland. I andra lÀnder, som Jordanien och Marocko, har monarken Ànnu i vÄra dagar stora maktbefogenheter. PÄ senare tid har i ett fÄtal monarkier har statschefen faktiskt kunnat flytta fram sin position; i Liechtenstein har monarken givits befogenhet att avskeda regeringen utan anledning.
[redigera] Olika former av monarki
I flertalet monarkier fungerar monarken som en symbol för, i de flesta fall, urgammal kontinuitet och för statsskicket i sig. MĂ€nniskor som förordar monarki framför republik anser sĂ„ gott som alltid att en monark stĂ„r ovanför sina undersĂ„tar och att denne pĂ„ ett mer eller mindre sjĂ€lvklart sĂ€tt innehar en sĂ€rstĂ€llning. Han eller hon fĂ„r gĂ€rna vara âfolkligâ men bör dĂ€rför inte beblanda sig alltför mycket med folket. Monarken anses inte vara en person âvem som helstâ. Den övervĂ€gande delen av alla monarkier Ă€r numera fullt fungerande rĂ€ttsstater och monarken har begrĂ€nsad eller som i Sverige, ingen politisk makt. En suverĂ€n, Ă€ven utan politiskt makt, fungerar som en gemensam âgaljonsfigurâ för landets invĂ„nare oavsett ursprung, politisk hemvist etc.
[redigera] Monarkens maktstÀllning
Det finns olika former av monarkier. En viktig distinktion Àr den makt monarken besitter;
- Absolut monarki: HÀr har monarken envÀldig makt. I den mÄn offentlig makt utövas av andra, Àr det för att monarken sjÀlv har delegerat delar av makten.
- Konstitutionell monarki: HÀr Àr monarkens maktbefogenheter reglerade i en grundlag, dÀr monarken inte sjÀlv kan tillvÀlla sig ytterligare makt. Sverige Àr en konstitutionell monarki - se Sveriges tron och successionsordningen.
[redigera] Monarkens titel
Medan statschefen i en republik nĂ€stan undantagslöst kallas president, oavsett det sprĂ„k som talas i landet, har monarker vĂ€rlden över mycket olika inhemska titlar. Detta inte enbart för att sprĂ„ken i vĂ€rlden Ă€r sĂ„ mĂ„nga, utan kanske frĂ€mst pĂ„ att ordet för âhĂ€rskareâ nĂ€stan undantagslöst stammar ur nĂ„got begrepp av sĂ€rskilt stor vikt för den kultur i vilket det uppstĂ„tt. Svenskans ord âkonungâ gĂ„r tillbaka pĂ„ ett âkonrâ som betyder âförnĂ€m manâ (NE) och exempelvis den aztekiska hĂ€rskartiteln, tlatoani, betyder âden som talar (vĂ€l)â. Titeln för en kvinnlig hĂ€rskare Ă€r nĂ€stan undantagslöst en effeminerad form av den manliga titeln, med det nordiska âdrottningâ och engelskans âqueenâ som ovanliga undantag. Det Ă€r inte fel att översĂ€tta utlĂ€ndska, furstliga titlar med furste, kung resp kejsare. Ett par utlĂ€ndska titlar har dock letat sig in i svenskan och har kvar sin egen form av lĂ„ng tids hĂ€vd.
NÄgra av de titlar för en suverÀn som anvÀnds eller har anvÀnts Àr följande:
- Kejsare/kejsarinna
- Kung/drottning
- Tsar/tsaritsa
- Sultan
- Storfurste/storfurstinna
- Furste/furstinna
- Storhertig/storhertiginna
- Hertig/hertiginna
- Emir
- Stormogul
- Raja
- Maharaja
- Shah
- Farao â gĂ€llde Ă€ven en kvinnlig hĂ€rskare
- Tlatoani â gĂ€llde Ă€ven en kvinnlig hĂ€rskare
[redigera] Succession
Man skiljer pÄ arvmonarki och valmonarki.
Reglerna för succession varierar i olika monarkier, men generellt i en konstitutionell monarki regleras denna i lag som stiftas av en representativ församling, till exempel ett parlament. I en arvmonarki gÄr statschefens position i arv mellan medlemmarna inom en enda familj eller Àtt. I flertalet av de kvarvarande europeiska monarkierna innebÀr successionen att monarken skall eftertrÀdas genom primogenitur, det vill sÀga att hans Àldste son stÄr först i tur, dÀrefter hans yngre söner. Först i fallet dÄ ingen manlig tronarvinge finns att tillgÄ, kommer döttrarna i frÄga. Om ingen lÀmplig tronarvinge stÄr till buds, kan en ny monark vÀljas, oftast dÄ ur nÄgot annat lands kungahus. MÄnget krig har genom historiens gÄng startats pÄ grund av att reglerna för successionen i ettdera av de krigförande lÀnderna varit oklara.
En suverÀn Àr sÄ gott som alltid landets högste beskyddare av den förhÀrskande religionen dÀr. I de monarkier som Àr medlemmar i europeiska rÄdet och som skrivit under europakonventionen om mÀnskliga rÀttigheter Àr det emellertid oklart om kravet pÄ att tillhöra en viss religion Àr förenligt med religionsfriheten. I Storbritannien stÀlls religionstillhörighet som krav i Act of Settlement 1701 och i Sverige i Successionsordningen.
I en del autokratier, företrĂ€desvis i kommunistiska och i militĂ€rdiktatoriska sĂ„dana, tycks det som om statschefsrollen gĂ„r i arv, utan att dessa lĂ€nder kallar sig för monarkier, exempelvis Nordkorea och Syrien. I sĂ„dana lĂ€nder Ă€r det en omöjlighet att erhĂ„lla en maktposition av vad slag det vara mĂ„nde utan att ha en mycket nĂ€ra relation med det ledande skiktet. Ăven i lĂ€nder som Ă€r demokratiska, exempelvis Sverige, sker tillsĂ€ttningen av höga statsposter rent faktiskt av statsministern, av regeringen eller av det/de regerande partiet/-erna utan föregĂ„ende val, men hĂ€r grundar sig denna maktutövning Ă€ndĂ„ pĂ„ demokratiska former genom ett ansvar inför den valda folkförsamlingen (parlamentarism).
[redigera] Upplösning av en monarki
En monarki kan upphöra pÄ flera sÀtt: genom en revolution (exempelvis Frankrike och Ryssland), genom att monarken mer eller mindre sjÀlvmant vÀljer att avgÄ (exempelvis Tyskland) eller genom en folkomröstning dÀr folket vÀljer att istÀllet bilda en republik (exempelvis Italien).
I ett par lÀnder har monarkin avskaffats men ÄteruppstÄtt (exempelvis England och Spanien). I nÄgra fall har monarken suspenderats under ett antal Är, vilket skedde i Spanien mellan 1947-1975 och Ungern mellan 1920-1944.
En monark som allmÀnt hÄlles för att vara den legitima statschefen, eller som sjÀlv anser sig vara det och vars anhÀngare ser monarkin som orÀttmÀtigt avskaffad kallas för tronpretendent.
[redigera] Udda former
Andorra Àr vÀrldens enda "samfurstendöme" (franska co-principauté, katalanska co-principat) dÀr Frankrikes president och biskopen av Urgell Àr statschefer. Ibland kan de delstater som bildar en federation vara monarkier, exempelvis Förenade arabemiraten dÀr monarkerna tillsammans vÀljer en president. I Malaysia finns det en federal kung som kallas Yang di-Pertuan Agong (övervÀldig hÀrskare). Denne vÀljs av och bland de nio sultanerna som Àr arvtagare till hÀrskarna av de stater som bildar Malaysia. Samoa beskrivs ibland som en monarki, Malietoa Tanumafili II Àr furste/kung (hans titel Àr malietoa) pÄ livstid. Han regerar tillsammans med en demokratiskt vald president.
Förutom att vara den romersk-katolska kyrkans ledare Àr pÄven Àven hÀrskare över Vatikanstaten. DÄ katolska prÀster mÄste leva i celibat kan han sÄledes inte ge upphov till nÄgon köttslig arvtagare. Hans eftertrÀdare vÀljs dÀrför bland och av kardinalerna vid en sÄ kallad konklav. Trots detta styrdes den katolska kyrkans ledning under medeltiden nÀstan envÀldigt av ett fÄtal starka italienska furstefamiljer. à tskilliga pÄvar utnÀmndes bland slÀktingarna i dessa familjer. (Se vidare nepotism.)
[redigera] Nutida monarkier i vÀrlden
Det finns 44 aktiva monarkier i vÀrlden, varav 16 av dessa Àr samvÀldesriken som var och en ser drottning Elizabeth II som sitt statsöverhuvud.
[redigera] Nutida submonarkier i vÀrlden
Det förekommer att vissa monarker gÄr ihop och bildar en federal regering; exempelvis bestÄr Förenade arabemiraten av flera emirater och Malaysia bestÄr av flera sultanat. I vissa lÀnder kan monarker eller stamhövdingar fortsÀtta att existera som hÀrskare av en provins eller ett territorium som ingÄr i en republik. Det Àr inte ovanligt att dessa styrelseformer liknar en traditionell monarki; monarken har ett hov, prestige och inflytelse samt ibland Àven centralmaktens vÀlsignelse för sin verksamhet. Andra submonarker verkar i det fördolda eller till och med i exil.
| Submonarkier: monarkier som ingÄr i andra stater (exkl. Förenade arabemiraten och Malaysia). | |||
| Territorium | Titel | Nuvarande regent | Noterbart |
| Ankole (Uganda) | Omugabe av Ankole | Ntare VI | Efter konstitutionella reformer Är 1993 ÄterstÀllde Ugandas regering flera traditionella monarkier. |
| Buganda (Uganda) | Kabaka avBuganda och Nnabagereka av Buganda | Muwenda Mutebi II och Drottning Sylvia av Buganda | Efter konstitutionella reformer Är 1993 ÄterstÀllde Ugandas regering flera traditionella monarkier. |
| Bunyoro (Uganda) | Omukama of Bunyoro | Iguru | Efter konstitutionella reformer Är 1993 ÄterstÀllde Ugandas regering flera traditionella monarkier. |
| Busago (Uganda) | Kyabazinga of Busoga | Henry Wako Muloki | Efter konstitutionella reformer Är 1993 ÄterstÀllde Ugandas regering flera traditionella monarkier. |
| Sigave (Wallis and Futuna) | Kung av Sigave | Visesio Moeliku | RÄdet för territoriet Wallis- och Futunaöarna bestÄr av tre kungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis and Futuna efter konsultation med The Territorial Assembly of Wallis and Futuna. |
| Tibet (Landet Àr under militÀr ockupation av Folkrepubliken Kina) | Dalai Lama | Tenzin Gyatso | Den nuvarande Dalai Laman leder en teokratisk exilregering, i Dharamsala som ligger i norra Indien. Dalai laman försöker att genomdriva en demokratiseringsprocess. |
| Toro (Uganda) | Omukama of Toro | Rukidi IV av Toro | Efter konstitutionella reformer Är 1993 ÄterstÀllde Ugandas regering flera traditionella monarkier. |
| Tu'a (Alo) (Wallis and Futuna) | King av Tu'a | Soane Patita Maituku | RÄdet för territoriet Wallis- och Futunaöarna bestÄr av tre kungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis and Futuna efter konsultation med The Territorial Assembly of Wallis and Futuna. |
| Uvea (Wallis- och Futunaöarna) | Tui 'Uvea (Kung, ocksÄ kallad Hau and Lavelua) | Tomasi Kulimoetoke II | RÄdet för territoriet Wallis- och Futunaöarna bestÄr av tre kungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis and Futuna efter konsultation med The Territorial Assembly of Wallis and Futuna. |
| Zululand (Sydafrika) | Kung av Zulufolket | Goodwill Zwelethini kaBhekuzulu | Ăven om kungen inte har nĂ„gon politisk makt erhĂ„ller han ett stipendium frĂ„n Sydafrikas regering och har fortfarande betydligt stöd bland de traditionella Zulufolket i KwaZulu-Natal. |
[redigera] Ett urval kungadömen som upphört att vara monarkier men som fortfarande existerar som stater
- Afganistan
- Albanien
- Bulgarien
- Egypten
- Frankrike
- Grekland
- Irak
- Iran
- Italien
- Jugoslavien
- Korea
- Laos
- Makedonien
- Mali
- Montenegro
- Nepal
- Portugal
- RumÀnien
- Serbien
- Ungern
- Vietnam
- Ăsterrike
[redigera] Ett litet urval kungadömen som Àven upphört att existera som stater
- Aragonien
- Bayern
- Böhmen
- En mÀngd mellanamerikanska smÄriken: Texcoco, Tlacopan, Culhuacan, Cuauhnahuac, Tollan/Tula m.fl.
- Ghana â inte detsamma Ghana som i dag
- Hawaii
- Jugoslavien
- Kastilien
- Kiev
- Kongo â inte detsamma Kongo som i dag
- Kush
- LeĂłn
- Mali
- Navarra
- Neapel
- Nubien
- Osmanska riket
- Preussen
- Sachsen
- Sardinien
- Sicilien
- Sparta (dubbelmonarki)
- Stora Zimbabwe
[redigera] Ett urval historiska kejsardömen
- Brasilien
- Indien (1876-1947 under den brittiske monarken)
- Bulgarien
- Bysantinska riket
- Centralafrikanska kejsardömet
- Etiopien
- Frankrike
- Haiti
- Inkariket
- Kalifatet i Bagdad
- Kina
- Korea
- Mexiko â pĂ„ 1800-talet
- Mexiko-Tenochtitlån - frÄn och med tlatoani Itzcoatl 1428-40
- Mogulriket
- Persien
- Romarriket
- Ryssland
- Serbien
- Tyskland
- Tysk-romerska riket
- Ăsterrike-Ungern
[redigera] Se Àven
[redigera] KĂ€lla
- Denna artikel Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia