Manuel Castells
FrÄn Wikipedia
Manuel Castells, född 1942 i HellĂn, Albacete, Spanien, Ă€r en spanskfödd sociolog som efter en tid i Paris flyttade till USA 1979.
[redigera] Biografi
Manuel Castells vÀxte huvudsakligen upp i Barcelona i en konservativ familj. I tonÄren blev han politiskt aktiv, och deltog i studenternas anti-Franco-rörelse. PÄ grund av detta tvingades han lÀmna landet, och begav sig till Paris vid 20 Ärs Älder för att slutföra sina studier. Efter att ha tagit doktorsexamen i sociologi vid universitetet i Paris, undervisade han dÀr mellan 1967 och 1979, först vid universitetet i Nanterre, varifrÄn han avskedades efter studentrevolten 1968, och dÀrefter, mellan 1970 och 1979, vid Ecole des Hautes Etudes en Sciences Sociales.
1979 utsÄgs han till professor i sociologi och professor i samhÀllsplanering vid University of California, Berkeley. Han blev 2001 professor vid Universitat Oberta de Catalunya i Barcelona. 2003 utnÀmndes han till professor i kommunikation vid Annenberg School for Communication, University of Southern California.
Castells var en av dem som grundade USC Center on Public Diplomacy. Han har erhÄllit ett flertal hedersdoktorat och andra utmÀrkelser för sin forskning.
Han Àr bosatt i Barcelona och Santa Monica, Kalifornien, och Àr gift med Emma Kiselyova.
[redigera] Castells teorier
Under 1970-talet utvecklade Castells den marxistiska teorin om stadssociologi, och myntade uttrycket âkollektiv konsumtionâ (kollektivtrafik, offentliga utrymmen, etc). Detta för att skapa ett ramverk för ett studium av en stor del av en social kamp, som stĂ„r utanför nĂ€ringslivets och politikens inblandning. Under 1980-talet tog han emellertid avstĂ„nd frĂ„n Marx, för att i stĂ€llet studera den nya teknologin och den nya ekonomiska ordningen. Hans forskning bygger pĂ„ tre fundamentala dimensioner: produktion, makt, och erfarenhet. Vidare har han myntat uttrycket âfjĂ€rde vĂ€rldenâ, för de minst utvecklade lĂ€nderna, eller andra mĂ€rkbart marginaliserade eller förtryckta grupper, oavsett var de bor.
Castells har i sin trilogi om NÀtverkssamhÀllets framvÀxt försökt beskriva vÄr samtid genom att ta analytisk utgÄngspunkt i den teknik samhÀllet utnyttjar. Castells förklarar och beskriver förÀndringar som Àgt rum i centrala aspekter av vÄrt samhÀlle sÄsom ekonomi, sysselsÀttning, kultur och tids- och rumsuppfattningar. Genom sin analytiska utgÄngspunkt beskriver han viktiga samband och funktioner i samhÀllet. Denna beskrivning menar Castells vara nödvÀndig om samhÀllet ska ha möjlighet att pÄ bÀsta sÀtt fatta politiska beslut i viktiga framtidsfrÄgor. Hur dessa beslut ska fattas, eller om dagens politiska, ekonomiska och kulturella situation Àr bra eller dÄligt, ger Castells ingen ledtrÄd om dÄ han har en deskriptiv, och inte normativ, syn pÄ vetenskapens roll i samhÀllet.
Castells tar fasta pÄ nÀtverkslogiken som han menar Àr den organisatoriska logik som idag utgör grunden för centrala aspekter av vÄrt samhÀlle. NÀtverkslogikens genomslag Àr ett resultat av sÄvÀl den kapitalistiska omstruktureringsprocess som Àgde rum pÄ 1970-talet, som givit nutidens teknik med hjÀlp av vilken nÀtverken kan göras effektiva.
Castells menar vidare att samhĂ€llet övergĂ„tt frĂ„n en industriell ekonomi till en informationell, dĂ€r den grundlĂ€ggande aktiviteten bestĂ„r i att â... generera, behandla och effektivt tillĂ€mpa kunskapsbaserad information.â Den centrala rĂ„varan idag Ă€r information, och Ă„terigen utgör det mĂ€nskliga intellektet en direkt produktivkraft.
Castells kallas ibland âden nye Marxâ. Detta ska rimligtvis förstĂ„s som en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ vetenskapsmĂ€n och vad de försökt göra inom ramen för sina forskargĂ€rningar; att grundligt och heltĂ€ckande beskriva sin samtid. I ideologiskt hĂ€nseende har de dock mindre gemensamt.