Dzisiaj jest sobota, 22 listopada 2008 r. 327 dzien roku
Languages:ar | id | bg | ca | ceb | cs | da | de | et | en | es | eo | fr | he | hr | it | ko | lt | hu | nl | ja | no | pl | pt | ru | ro | sk | sl | sr | fi | sv | te | tr | uk | zh






REKLAMA
mp3

London

FrÄn Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser se London (olika betydelser).
London
Flagga stadsvapen
(Flagga) (Stadsvapen)
Londons lÀge
Basfakta
Stat Storbritannien
Riksdel England
Region Storlondon
Geografiska koordinater 51° 30' nordlig bredd
0° 8' vÀstlig lÀngd
BorgmÀstare Boris Johnson (Conservatives)
Area 2,6 kmÂČ (City of London)
1 579 kmÂČ (Storlondon)
Befolkning
(2005)
7 421 209 inv. (Storlondon)
12 599 561 inv. (storstadsregionen)
BefolkningstĂ€thet 3 127 inv./kmÂČ (City of London)
4 761 inv./kmÂČ (Storlondon)
Webbplats www.london.gov.uk
Övrigt
Tidszon UTC

London Àr huvudstaden i Storbritannien. Formellt Àr London huvudstad i bÄde staten Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och (de facto) i riksdelen/konstituerande landet England.

Staden grundades under namnet Londinium som huvudstad i den romerska provinsen Britannia, för vilken den ocksÄ utgjorde hamnstad vid floden Themsen. Themsen rinner genom staden och delar den i nord-sydlig riktning Àven om den korsas av mÄnga broar och tunnlar, den mest kÀnda Àr den nygotiska Tower Bridge.

London Ă€r EU:s största metropol med sina 7,4 miljoner invĂ„nare (7 421 228 i Storlondon invĂ„nare per Ă„r 2005) och med förorter cirka 14 miljoner invĂ„nare (London Metropolitan Area). Vid den senaste folkrĂ€kningen var nĂ€stan 22 procent av befolkningen född utanför EU.[1] Storlondon har en yta pĂ„ 1 579 kvadratkilometer. London Metropolitan Area, Londonregionen inkluderande nĂ€rbelĂ€gna orter och Ă€ven viss landsbygd, omfattar en yta pĂ„ omkring 16 200 kvadratkilometer.

InnehÄll

[redigera] Klimat

London har ett maritimt klimat med liten temperaturskillnad mellan Ärstiderna.

Somrarna Ă€r varma med normaltemperaturer sommartid pĂ„ cirka 20–22°C dagtid och 12–14°C nattetid. PĂ„ vintrarna Ă€r det kyligt med temperaturer pĂ„ omkring 2–8°C. Snöfall i London Ă€r ovanligt, men lĂ€tt snöfall intrĂ€ffar Ă€ndĂ„ nĂ„gon gĂ„ng varje Ă„r.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Högsta medeltemp. (°C) 7 8 10 13 17 20 22 22 19 15 10 8
LÀgsta medeltemp. (°C) 2 3 4 6 9 12 14 13 11 9 5 3
Nederbörd (mm) 53 36 48 47 51 50 48 54 53 57 57 57
KĂ€lla: World Weather Information Service[2]

[redigera] Greater London

Storlondon (Greater London) Àr ett administrativt storstadsomrÄde. Det Àr indelat i 32 stadsdelar, sÄ kallade boroughs, med omfattande sjÀlvstyre. I denna grupp av stadsdelar, dock utan att egentligen vara boroughs, ingÄr Àven de centrala stadsdelarna City of Westminster och City of London. Tolv av de mest centrala distrikten brukar kallas Inre London (Inner London); dessa har ocksÄ ett utökat samarbete inom vissa omrÄden.

[redigera] Boroughs

Huvudartikel: London boroughs
  1. City of London*
  2. City of Westminster
  3. Kensington and Chelsea
  4. Hammersmith and Fulham
  5. Wandsworth
  6. Lambeth
  7. Southwark
  8. Tower Hamlets
  9. Hackney
  10. Islington
  11. Camden
  12. Brent
  13. Ealing
  14. Hounslow
  15. Richmond upon Thames
  16. Kingston upon Thames
  17. Merton
  1. Sutton
  2. Croydon
  3. Bromley
  4. Lewisham
  5. Greenwich
  6. Bexley
  7. Havering
  8. Barking and Dagenham
  9. Redbridge
  10. Newham
  11. Waltham Forest
  12. Haringey
  13. Enfield
  14. Barnet
  15. Harrow
  16. Hillingdon

* ej borough

karta

[redigera] Historia

Skyltar i London
Huvudartikel: Londons historia

Staden grundades av romarna under deras styre över landet. Det namn som de gav staden, Londinium, har förromersk bakgrund och var möjligen det tidigare namnet pÄ omrÄdet. Denna befÀsta bosÀttning var huvudstad i den romerska provinsen Britannia.

Efter Romarrikets fall övergavs Londinium och en saxisk stad vid namn Lundenwic etablerades omkring en och en halv kilometer lÀngre vÀsterut, i vad som nu Àr Aldwych, pÄ 600-talet e.Kr. Den gamla romerska staden ÄterbefÀstes sedan i slutet av 800-talet eller början av 900-talet.

Westminster var en gĂ„ng en egen stad och har varit sĂ€te för det engelska hovet och regeringen sedan medeltiden. SĂ„ smĂ„ningom vĂ€xte Westminster och London ihop och bildade grunden för London, som blev Englands största stad – men inte huvudstad (Winchester var Englands huvudstad fram till 1100-talet).

London har stadigt vuxit genom Ärhundradena, genom att omge och göra förorter av nÀrliggande byar och stÀder, jordbruksmark, lantliga omrÄden, Àngar och skogar och har spritt sig i alla riktningar. FrÄn 1500-talet till det tidiga 1900-talet blomstrade London som huvudstad i det brittiska imperiet.

År 1666 svepte den stora branden genom staden och förstörde en tredjedel av stadskĂ€rnan, endast Themsen hindrade elden frĂ„n att nĂ„ den sydliga delen. Återuppbyggandet tog över ett Ă„rtionde att genomföra. Efter branden gav Christopher Wren ett nytt förslag pĂ„ Londons stadskĂ€rna. Förslaget var inspirerat av Paris och hade en öppen och rymlig stadslösning, till det historiskt trĂ„nga London. Men bristen pĂ„ pengar hindrade projektet och marken gavs tillbaka till det tidigare Ă€garna för att de sjĂ€lva fick bygga upp husen dĂ€r de en gĂ„ng hade stĂ„tt. Christopher Wren lyckades dock förverkliga en del av projektet: Sankt Pauls-katedralen.

Londons vĂ€xande accelererade pĂ„ 1700-talet och under det tidiga 1800-talet var det den största staden i vĂ€rlden. Londons lokala regeringssystem kĂ€mpade för att klara av denna snabba tillvĂ€xt, sĂ€rskilt med att tillhandahĂ„lla tillrĂ€ckligt med infrastruktur till staden. År 1855 skapades The Metropolitan Board of Works (MBW) för att ge London en infrastruktur som kunde klara av stadens tillvĂ€xt. MBW avskaffades 1889 och the County of London skapades, vilket administrerades av the London County Council, den första valda allomfattande administrativa enheten i staden.

Under det tidiga 1900-talet anvĂ€nde londonborna kol för uppvĂ€rmning av hemmen, vilket skapade stora mĂ€ngder rök. Tillsammans med sĂ€rskilda klimatförhĂ„llanden orsakade detta ofta en karaktĂ€ristisk smog, och London blev kĂ€nd för sin typiska Londondimma, Ă€ven kĂ€nd som Pea Soupers. London kallas ocksĂ„ ibland för ”The Smoke” (”Röken”), antagligen pĂ„ grund av detta. År 1956 infördes The Clean Air Act pĂ„ grund av en femdagars pea souper, frĂ„n 5 till 9 december 1952, vilken dödade mer Ă€n 4 000 mĂ€nniskor, varefter man krĂ€vde att sĂ€rskilda rökfria zoner skulle upprĂ€ttas, dĂ€r rökfritt brĂ€nsle fordrades.

Det som antagligen har varit de största förĂ€ndringarna i London under de senaste 100 Ă„ren har sitt upphov i Blitzen och annan bombning av det tyska Luftwaffe som Ă€gde rum under andra vĂ€rldskriget. Bombningarna dödade mer Ă€n 30 000 londonbor och jĂ€mnade stora omrĂ„den med bostadshus och andra byggnader över hela London med marken. Återuppbyggnaden under 1950-talet, 1960-talet och 1970-talet karaktĂ€riserades av mĂ„nga olika arkitektoniska stilar och har resulterat i en avsaknad av enhetlighet i arkitekturen, som har blivit en del av Londons stadsbild.

År 1965 avlöstes London County Council av Greater London Council (GLC). Greater London (Stor-London) inbegrep mĂ„nga fler förorter i huvudstaden, inklusive tjugo av nuvarande Londons boroughs. GLC avskaffades 1986 efter konflikter mellan Margaret Thatchers regering och dess oppositionsgrupp, ledd av Ken Livingstone. GLC:s befogenheter överlĂ€ts pĂ„ the boroughs. År 2000 svĂ€ngde pendeln över Ă„t andra hĂ„llet, nĂ€r man skapade Greater London Authority (GLA) och man valde en förste borgmĂ€stare för staden, vilket Ken Livingstone vann som obunden kandidat. Dock har borgmĂ€staren och GLA begrĂ€nsat ansvar och mycket liten finansiell sjĂ€lvstĂ€ndighet.

Före vapenvilan 1997 var London regelbundet ett mÄl för IRA:s bombattentat som försökte pressa Storbritanniens regering att förhandla med Sinn Féin om Nordirland.

Den 7 juli 2005 intrÀffade ett antal koordinerade bombattentat pÄ tre tunnelbanestationer och en buss. Explosionerna kom mindre Àn ett dygn efter att London hade tilldelats de Olympiska sommarspelen 2012 och medan G8-mötet pÄgick i Skottland. Detta Àr antagligen en efterdyning av Storbritanniens stöd för Irakkriget.

Panorama över London, sett frÄn S:t Pauls-katedralen

[redigera] Kommunikationer

[redigera] VĂ€gar

London sedd frÄn internationella rymdstationen ISS
En av Londons berömda dubbeldÀckade bussar

FrÄn London utgÄr ett större antal motorvÀgar som strÀcker sig ut över stora delar av Storbritannien. Dessa Àr mycket viktiga för bÄde London och övriga delar av Storbritannien och har mycket tÀt trafik. Detta Àr de mest trafikerade motorvÀgarna i Europa. Runt London gÄr en motorvÀg i form av en ringled och denna motorvÀg heter M25. Detta Àr vÀrldens nÀst största ringled och trafiken Àr mycket tÀt.

[redigera] Busstrafik

Busstrafiken Àr mycket omfattande i London. De mest typiska bussarna Àr sÄ kallade dubbeldÀckare som prÀglar stadsmiljön. Bussarna Àr ocksÄ mer eller mindre en symbol för London. Den mest kÀnda typen av dubbeldÀckare Àr den Àldre typ som heter Routemaster. Dessa bussar Àr dock mindre vanliga idag och har ersatts med modernare modeller som ser mer konventionella ut. Dessa Àr dock ocksÄ dubbeldÀckare och oftast rödmÄlade. Bussarna tar sig fram genom i stort sett hela London och dess förorter. Busstrafiken Àr mycket tÀt.

[redigera] Tunnelbana

Huvudartikel: Londons tunnelbana

Londons tunnelbana Àr den allra första i vÀrlden. Det Àr ocksÄ vÀrldens största tunnelbanenÀt; tunnelbanenÀtets totala lÀngd Àr 415 kilometer lÄngt och har totalt 275 stationer. Den första linjen öppnades 1863. Londons tunnelbanetÄg utnyttjas maximalt varje dag och trÀngseln Àr mÄnga gÄnger stor. Under sommaren 2005 utsattes tunnelbanan för terroristattacker dÄ flera bomber sprÀngdes.

[redigera] JÀrnvÀg

London Àr en mycket viktig jÀrnvÀgsknut, en av de viktigaste i Europa. London har inte en station utan flera och mÄnga av dessa Àr mycket stora. Varje station har hand om tÄgtrafiken i olika riktningar, det vill sÀga att tÄg mot Kent och Brighton avgÄr frÄn bara en station, tÄg mot Newcastle och Edinburgh frÄn en annan och sÄ vidare. TÄgtrafiken Àr mycket tÀt. Olika former av pendeltÄg trafikerar London med mycket tÀta avgÄngar. Bland de mest kÀnda stationerna Àr Paddington station och Waterloo station. FrÄn St Pancras International station gÄr det tÀta förbindelser (minst ett tÄg per timme) med internationella EurostartÄg till Paris och Bryssel.

[redigera] Flygplatser

I sjÀlva London finns fem flygplatser varav Heathrow Àr den största. London City Airport Àr en sÄ kallad STOL-flygplats (Short Take Off and Landing) vilket innebÀr att den trafikeras av flygplan som har förmÄga att starta och landa pÄ mycket korta strÀckor och med förhÄllandevis brant inflygning. Flygplatserna Gatwick, Luton och Stansted anvÀnder sig av stadsnamnet London i sina officiella namn, men de ligger i omrÄden utanför staden.

[redigera] Turistattraktioner

Ovan: Londons skyline.
Mitten: Palace of Westminster
Nedan till vÀnster: Tower Bridge.
Nedan till höger: Tower of London.

[redigera] Andra historiska platser

The Mall, Londons paradgata

[redigera] Kultur och nöjen

  • I London finns det nöjesfĂ€lt, som barnfamiljer brukar Ă„ka till pĂ„ helgerna.
  • Royal Albert Hall Ă€r en konserthall med mĂ„nga konserter av olika slag.

[redigera] Sport

London Ă€r en stor idrottsstad framförallt förknippat med fotboll men ocksĂ„ med de andra stora brittiska nationalsporterna (rugby och kricket). DĂ€rutöver arrangerar London ett av vĂ€rldens största maratonlopp, London maraton, och har nationella topplag i bland annat ishockey och basketboll. London har Ă€ven varit hem för tvĂ„ OS, (OS 1908 och OS 1948) och kommer att arrangera OS igen 2012. Staden var Ă€ven arrangör för Brittiska imperiespelen 1934. År 2007 sĂ„ startade hela Tour de France med en prolog mitt i centrala London.

[redigera] Fotboll

Fotboll Àr den populÀraste publiksporten i London, som Àr hem för ett antal ledande fotbollsklubbar, sÄsom Tottenham Hotspur, Arsenal, Chelsea, Fulham FC och West Ham United FC. Bortsett frÄn Arsenal har Londonklubbarna inte vunnit lika mÄnga troféer som lagen frÄn nordvÀstra England, Liverpool och Manchester United, men pÄ senare Är har Àven Chelsea, i konkurrens med framförallt Manchester United, etablerat sig som de ledande klubbarna. Manchester United Àr regerande ligamÀstare. Det klassiska londonderbyt Àr trots Chelseas framsteg derbyt i norra London mellan Arsenal och Tottenham Hotspur.

London var en av de sju arrangörsstÀderna för fotbolls-VM 1966 och en av de Ätta för europamÀsterskapet i fotboll 1996; finalerna vid dessa mÀsterskap spelades i London. Den europeiska cupfinalen har spelats i London 1968, 1978 och 1992.

[redigera] Rugby

Rugby union Àr en stor publikidrott, speciell i medelklassförstÀderna norr och vÀster om city. Twickenham Àr det engelska landslagets hem och London har 3 av 12 klubbar i den högsta ligan. London har ocksÄ ett lag i den högsta Rugby league-serien (Super League), London Broncos. Detta Àr dock till stor del av kommersiella skÀl.

[redigera] Cricket

London har tvÄ legendariska arenor för cricket, Lords (hemmaplan för Middlesex och Marylebone Cricket Club) och The Oval (hemmaplan för Surrey County Cricket Club). BÀgge Àr spelplatser för de Äterkommande testseriematcherna mot andra landslag.

[redigera] Tennis

I London spelas varje Är WimbledonmÀsterskapen, vilken Àr en av de fyra stora tennisturneringarna i vÀrlden.

[redigera] KĂ€llor

  1. ^ Census 2001 profiles London. National Statistics.
  2. ^ World Weather Information Service – London. Met Office, worldweather.org.

[redigera] Externa lÀnkar


Den hÀr artikeln Àr hÀmtad frÄn http://sv.wikipedia.org/wiki/London

Polska, Dolar, Forex


Wikipedia jest zarejestrowanym znakiem towarowym Wikimedia Foundation
Wszystkie materiały pochodzč z Wikipedii, obiête sč licencjč GNU Free Documentation License