London
FrÄn Wikipedia
|
|||||||
| Basfakta | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Stat | Storbritannien | ||||||
| Riksdel | England | ||||||
| Region | Storlondon | ||||||
| Geografiska koordinater | 51° 30' nordlig bredd 0° 8' vÀstlig lÀngd |
||||||
| BorgmÀstare | Boris Johnson (Conservatives) | ||||||
| Area | 2,6 kmÂČ (City of London) 1 579 kmÂČ (Storlondon) |
||||||
| Befolkning (2005) |
7 421 209 inv. (Storlondon) 12 599 561 inv. (storstadsregionen) |
||||||
| BefolkningstĂ€thet | 3 127 inv./kmÂČ (City of London) 4 761 inv./kmÂČ (Storlondon) |
||||||
| Webbplats | www.london.gov.uk | ||||||
| Ăvrigt | |||||||
| Tidszon | UTC | ||||||
London Àr huvudstaden i Storbritannien. Formellt Àr London huvudstad i bÄde staten Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och (de facto) i riksdelen/konstituerande landet England.
Staden grundades under namnet Londinium som huvudstad i den romerska provinsen Britannia, för vilken den ocksÄ utgjorde hamnstad vid floden Themsen. Themsen rinner genom staden och delar den i nord-sydlig riktning Àven om den korsas av mÄnga broar och tunnlar, den mest kÀnda Àr den nygotiska Tower Bridge.
London Àr EU:s största metropol med sina 7,4 miljoner invÄnare (7 421 228 i Storlondon invÄnare per Är 2005) och med förorter cirka 14 miljoner invÄnare (London Metropolitan Area). Vid den senaste folkrÀkningen var nÀstan 22 procent av befolkningen född utanför EU.[1] Storlondon har en yta pÄ 1 579 kvadratkilometer. London Metropolitan Area, Londonregionen inkluderande nÀrbelÀgna orter och Àven viss landsbygd, omfattar en yta pÄ omkring 16 200 kvadratkilometer.
InnehÄll |
[redigera] Klimat
London har ett maritimt klimat med liten temperaturskillnad mellan Ärstiderna.
Somrarna Ă€r varma med normaltemperaturer sommartid pĂ„ cirka 20â22°C dagtid och 12â14°C nattetid. PĂ„ vintrarna Ă€r det kyligt med temperaturer pĂ„ omkring 2â8°C. Snöfall i London Ă€r ovanligt, men lĂ€tt snöfall intrĂ€ffar Ă€ndĂ„ nĂ„gon gĂ„ng varje Ă„r.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
[redigera] Greater London
Storlondon (Greater London) Àr ett administrativt storstadsomrÄde. Det Àr indelat i 32 stadsdelar, sÄ kallade boroughs, med omfattande sjÀlvstyre. I denna grupp av stadsdelar, dock utan att egentligen vara boroughs, ingÄr Àven de centrala stadsdelarna City of Westminster och City of London. Tolv av de mest centrala distrikten brukar kallas Inre London (Inner London); dessa har ocksÄ ett utökat samarbete inom vissa omrÄden.
[redigera] Boroughs
* ej borough |
[redigera] Historia
Staden grundades av romarna under deras styre över landet. Det namn som de gav staden, Londinium, har förromersk bakgrund och var möjligen det tidigare namnet pÄ omrÄdet. Denna befÀsta bosÀttning var huvudstad i den romerska provinsen Britannia.
Efter Romarrikets fall övergavs Londinium och en saxisk stad vid namn Lundenwic etablerades omkring en och en halv kilometer lÀngre vÀsterut, i vad som nu Àr Aldwych, pÄ 600-talet e.Kr. Den gamla romerska staden ÄterbefÀstes sedan i slutet av 800-talet eller början av 900-talet.
Westminster var en gĂ„ng en egen stad och har varit sĂ€te för det engelska hovet och regeringen sedan medeltiden. SĂ„ smĂ„ningom vĂ€xte Westminster och London ihop och bildade grunden för London, som blev Englands största stad â men inte huvudstad (Winchester var Englands huvudstad fram till 1100-talet).
London har stadigt vuxit genom Ärhundradena, genom att omge och göra förorter av nÀrliggande byar och stÀder, jordbruksmark, lantliga omrÄden, Àngar och skogar och har spritt sig i alla riktningar. FrÄn 1500-talet till det tidiga 1900-talet blomstrade London som huvudstad i det brittiska imperiet.
à r 1666 svepte den stora branden genom staden och förstörde en tredjedel av stadskÀrnan, endast Themsen hindrade elden frÄn att nÄ den sydliga delen. à teruppbyggandet tog över ett Ärtionde att genomföra. Efter branden gav Christopher Wren ett nytt förslag pÄ Londons stadskÀrna. Förslaget var inspirerat av Paris och hade en öppen och rymlig stadslösning, till det historiskt trÄnga London. Men bristen pÄ pengar hindrade projektet och marken gavs tillbaka till det tidigare Àgarna för att de sjÀlva fick bygga upp husen dÀr de en gÄng hade stÄtt. Christopher Wren lyckades dock förverkliga en del av projektet: Sankt Pauls-katedralen.
Londons vÀxande accelererade pÄ 1700-talet och under det tidiga 1800-talet var det den största staden i vÀrlden. Londons lokala regeringssystem kÀmpade för att klara av denna snabba tillvÀxt, sÀrskilt med att tillhandahÄlla tillrÀckligt med infrastruktur till staden. à r 1855 skapades The Metropolitan Board of Works (MBW) för att ge London en infrastruktur som kunde klara av stadens tillvÀxt. MBW avskaffades 1889 och the County of London skapades, vilket administrerades av the London County Council, den första valda allomfattande administrativa enheten i staden.
Under det tidiga 1900-talet anvĂ€nde londonborna kol för uppvĂ€rmning av hemmen, vilket skapade stora mĂ€ngder rök. Tillsammans med sĂ€rskilda klimatförhĂ„llanden orsakade detta ofta en karaktĂ€ristisk smog, och London blev kĂ€nd för sin typiska Londondimma, Ă€ven kĂ€nd som Pea Soupers. London kallas ocksĂ„ ibland för âThe Smokeâ (âRökenâ), antagligen pĂ„ grund av detta. Ă r 1956 infördes The Clean Air Act pĂ„ grund av en femdagars pea souper, frĂ„n 5 till 9 december 1952, vilken dödade mer Ă€n 4 000 mĂ€nniskor, varefter man krĂ€vde att sĂ€rskilda rökfria zoner skulle upprĂ€ttas, dĂ€r rökfritt brĂ€nsle fordrades.
Det som antagligen har varit de största förÀndringarna i London under de senaste 100 Ären har sitt upphov i Blitzen och annan bombning av det tyska Luftwaffe som Àgde rum under andra vÀrldskriget. Bombningarna dödade mer Àn 30 000 londonbor och jÀmnade stora omrÄden med bostadshus och andra byggnader över hela London med marken. à teruppbyggnaden under 1950-talet, 1960-talet och 1970-talet karaktÀriserades av mÄnga olika arkitektoniska stilar och har resulterat i en avsaknad av enhetlighet i arkitekturen, som har blivit en del av Londons stadsbild.
à r 1965 avlöstes London County Council av Greater London Council (GLC). Greater London (Stor-London) inbegrep mÄnga fler förorter i huvudstaden, inklusive tjugo av nuvarande Londons boroughs. GLC avskaffades 1986 efter konflikter mellan Margaret Thatchers regering och dess oppositionsgrupp, ledd av Ken Livingstone. GLC:s befogenheter överlÀts pÄ the boroughs. à r 2000 svÀngde pendeln över Ät andra hÄllet, nÀr man skapade Greater London Authority (GLA) och man valde en förste borgmÀstare för staden, vilket Ken Livingstone vann som obunden kandidat. Dock har borgmÀstaren och GLA begrÀnsat ansvar och mycket liten finansiell sjÀlvstÀndighet.
Före vapenvilan 1997 var London regelbundet ett mÄl för IRA:s bombattentat som försökte pressa Storbritanniens regering att förhandla med Sinn Féin om Nordirland.
Den 7 juli 2005 intrÀffade ett antal koordinerade bombattentat pÄ tre tunnelbanestationer och en buss. Explosionerna kom mindre Àn ett dygn efter att London hade tilldelats de Olympiska sommarspelen 2012 och medan G8-mötet pÄgick i Skottland. Detta Àr antagligen en efterdyning av Storbritanniens stöd för Irakkriget.
[redigera] Kommunikationer
[redigera] VĂ€gar
FrÄn London utgÄr ett större antal motorvÀgar som strÀcker sig ut över stora delar av Storbritannien. Dessa Àr mycket viktiga för bÄde London och övriga delar av Storbritannien och har mycket tÀt trafik. Detta Àr de mest trafikerade motorvÀgarna i Europa. Runt London gÄr en motorvÀg i form av en ringled och denna motorvÀg heter M25. Detta Àr vÀrldens nÀst största ringled och trafiken Àr mycket tÀt.
[redigera] Busstrafik
Busstrafiken Àr mycket omfattande i London. De mest typiska bussarna Àr sÄ kallade dubbeldÀckare som prÀglar stadsmiljön. Bussarna Àr ocksÄ mer eller mindre en symbol för London. Den mest kÀnda typen av dubbeldÀckare Àr den Àldre typ som heter Routemaster. Dessa bussar Àr dock mindre vanliga idag och har ersatts med modernare modeller som ser mer konventionella ut. Dessa Àr dock ocksÄ dubbeldÀckare och oftast rödmÄlade. Bussarna tar sig fram genom i stort sett hela London och dess förorter. Busstrafiken Àr mycket tÀt.
[redigera] Tunnelbana
Londons tunnelbana Àr den allra första i vÀrlden. Det Àr ocksÄ vÀrldens största tunnelbanenÀt; tunnelbanenÀtets totala lÀngd Àr 415 kilometer lÄngt och har totalt 275 stationer. Den första linjen öppnades 1863. Londons tunnelbanetÄg utnyttjas maximalt varje dag och trÀngseln Àr mÄnga gÄnger stor. Under sommaren 2005 utsattes tunnelbanan för terroristattacker dÄ flera bomber sprÀngdes.
[redigera] JÀrnvÀg
London Àr en mycket viktig jÀrnvÀgsknut, en av de viktigaste i Europa. London har inte en station utan flera och mÄnga av dessa Àr mycket stora. Varje station har hand om tÄgtrafiken i olika riktningar, det vill sÀga att tÄg mot Kent och Brighton avgÄr frÄn bara en station, tÄg mot Newcastle och Edinburgh frÄn en annan och sÄ vidare. TÄgtrafiken Àr mycket tÀt. Olika former av pendeltÄg trafikerar London med mycket tÀta avgÄngar. Bland de mest kÀnda stationerna Àr Paddington station och Waterloo station. FrÄn St Pancras International station gÄr det tÀta förbindelser (minst ett tÄg per timme) med internationella EurostartÄg till Paris och Bryssel.
[redigera] Flygplatser
I sjÀlva London finns fem flygplatser varav Heathrow Àr den största. London City Airport Àr en sÄ kallad STOL-flygplats (Short Take Off and Landing) vilket innebÀr att den trafikeras av flygplan som har förmÄga att starta och landa pÄ mycket korta strÀckor och med förhÄllandevis brant inflygning. Flygplatserna Gatwick, Luton och Stansted anvÀnder sig av stadsnamnet London i sina officiella namn, men de ligger i omrÄden utanför staden.
[redigera] Turistattraktioner
Mitten: Palace of Westminster
Nedan till vÀnster: Tower Bridge.
Nedan till höger: Tower of London.
[redigera] Andra historiska platser
[redigera] Kultur och nöjen
- I London finns det nöjesfÀlt, som barnfamiljer brukar Äka till pÄ helgerna.
- Royal Albert Hall Àr en konserthall med mÄnga konserter av olika slag.
[redigera] Sport
London Àr en stor idrottsstad framförallt förknippat med fotboll men ocksÄ med de andra stora brittiska nationalsporterna (rugby och kricket). DÀrutöver arrangerar London ett av vÀrldens största maratonlopp, London maraton, och har nationella topplag i bland annat ishockey och basketboll. London har Àven varit hem för tvÄ OS, (OS 1908 och OS 1948) och kommer att arrangera OS igen 2012. Staden var Àven arrangör för Brittiska imperiespelen 1934. à r 2007 sÄ startade hela Tour de France med en prolog mitt i centrala London.
[redigera] Fotboll
Fotboll Àr den populÀraste publiksporten i London, som Àr hem för ett antal ledande fotbollsklubbar, sÄsom Tottenham Hotspur, Arsenal, Chelsea, Fulham FC och West Ham United FC. Bortsett frÄn Arsenal har Londonklubbarna inte vunnit lika mÄnga troféer som lagen frÄn nordvÀstra England, Liverpool och Manchester United, men pÄ senare Är har Àven Chelsea, i konkurrens med framförallt Manchester United, etablerat sig som de ledande klubbarna. Manchester United Àr regerande ligamÀstare. Det klassiska londonderbyt Àr trots Chelseas framsteg derbyt i norra London mellan Arsenal och Tottenham Hotspur.
London var en av de sju arrangörsstÀderna för fotbolls-VM 1966 och en av de Ätta för europamÀsterskapet i fotboll 1996; finalerna vid dessa mÀsterskap spelades i London. Den europeiska cupfinalen har spelats i London 1968, 1978 och 1992.
[redigera] Rugby
Rugby union Àr en stor publikidrott, speciell i medelklassförstÀderna norr och vÀster om city. Twickenham Àr det engelska landslagets hem och London har 3 av 12 klubbar i den högsta ligan. London har ocksÄ ett lag i den högsta Rugby league-serien (Super League), London Broncos. Detta Àr dock till stor del av kommersiella skÀl.
[redigera] Cricket
London har tvÄ legendariska arenor för cricket, Lords (hemmaplan för Middlesex och Marylebone Cricket Club) och The Oval (hemmaplan för Surrey County Cricket Club). BÀgge Àr spelplatser för de Äterkommande testseriematcherna mot andra landslag.
[redigera] Tennis
I London spelas varje Är WimbledonmÀsterskapen, vilken Àr en av de fyra stora tennisturneringarna i vÀrlden.
[redigera] KĂ€llor
- ^ Census 2001 profiles London. National Statistics.
- ^ World Weather Information Service â London. Met Office, worldweather.org.
[redigera] Externa lÀnkar
- Mayor of London, the London Assembly and the Greater London Authority
- SvensksprÄkiga Wikitravel om London
Wikimedia Commons har media som rör London.
Amsterdam | Andorra la Vella | Ankara1 | Aten | Baku2 | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislava | Bryssel | Budapest | Bukarest | ChiĆinÄu | Dublin | Helsingfors | Kiev | Köpenhamn | Lissabon | Ljubljana | London | Luxemburg | Madrid | Minsk | Monte Carlo | Moskva | Nicosia3 | Oslo | Paris | Podgorica | Prag | Reykjavik | Riga | Rom | San Marino | Sarajevo | Skopje | Sofia | Stockholm | Tallinn | Tbilisi2 | Tirana | Vaduz | Valletta | Vatikanstaden | Vilnius | Warszawa | Wien | Zagreb
Geografiska anmÀrkningar: (1) Ligger i Asien men landet har en del i Europa. (2) Hela Kaukasien rÀknas ibland till Asien. (3) Helt i Asien men med sociopolitiska band till Europa.
