Från Wikipedia

London

(Flagga) (Stadsvapen)
Basfakta
Stat	Storbritannien
Riksdel	England
Region	Storlondon
Geografiska koordinater	51° 30' nordlig bredd 0° 8' västlig längd
Borgmästare	Boris Johnson (Conservatives)
Area	2,6 km² (City of London) 1 579 km² (Storlondon)
Befolkning (2005)	7 421 209 inv. (Storlondon) 12 599 561 inv. (storstadsregionen)
Befolkningstäthet	3 127 inv./km² (City of London) 4 761 inv./km² (Storlondon)
Webbplats	www.london.gov.uk
Övrigt
Tidszon	UTC

London är huvudstaden i Storbritannien. Formellt är London huvudstad i både staten Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och (de facto) i riksdelen/konstituerande landet England.

Staden grundades under namnet Londinium som huvudstad i den romerska provinsen Britannia, för vilken den också utgjorde hamnstad vid floden Themsen. Themsen rinner genom staden och delar den i nord-sydlig riktning även om den korsas av många broar och tunnlar, den mest kända är den nygotiska Tower Bridge.

London är EU:s största metropol med sina 7,4 miljoner invånare (7 421 228 i Storlondon invånare per år 2005) och med förorter cirka 14 miljoner invånare (London Metropolitan Area). Vid den senaste folkräkningen var nästan 22 procent av befolkningen född utanför EU.^[1] Storlondon har en yta på 1 579 kvadratkilometer. London Metropolitan Area, Londonregionen inkluderande närbelägna orter och även viss landsbygd, omfattar en yta på omkring 16 200 kvadratkilometer.

Innehåll 1 Klimat 2 Greater London 2.1 Boroughs 3 Historia 4 Kommunikationer 4.1 Vägar 4.2 Busstrafik 4.3 Tunnelbana 4.4 Järnväg 4.5 Flygplatser 5 Turistattraktioner 6 Andra historiska platser 7 Kultur och nöjen 8 Sport 8.1 Fotboll 8.2 Rugby 8.3 Cricket 8.4 Tennis 9 Källor 10 Externa länkar

[redigera] Klimat

London har ett maritimt klimat med liten temperaturskillnad mellan årstiderna.

Somrarna är varma med normaltemperaturer sommartid på cirka 20–22°C dagtid och 12–14°C nattetid. På vintrarna är det kyligt med temperaturer på omkring 2–8°C. Snöfall i London är ovanligt, men lätt snöfall inträffar ändå någon gång varje år.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Högsta medeltemp. (°C) 7 8 10 13 17 20 22 22 19 15 10 8 Lägsta medeltemp. (°C) 2 3 4 6 9 12 14 13 11 9 5 3 Nederbörd (mm) 53 36 48 47 51 50 48 54 53 57 57 57 Källa: World Weather Information Service[2]

[redigera] Greater London

Storlondon (Greater London) är ett administrativt storstadsområde. Det är indelat i 32 stadsdelar, så kallade boroughs, med omfattande självstyre. I denna grupp av stadsdelar, dock utan att egentligen vara boroughs, ingår även de centrala stadsdelarna City of Westminster och City of London. Tolv av de mest centrala distrikten brukar kallas Inre London (Inner London); dessa har också ett utökat samarbete inom vissa områden.

[redigera] Boroughs

Huvudartikel: London boroughs

City of London* City of Westminster Kensington and Chelsea Hammersmith and Fulham Wandsworth Lambeth Southwark Tower Hamlets Hackney Islington Camden Brent Ealing Hounslow Richmond upon Thames Kingston upon Thames Merton

Sutton Croydon Bromley Lewisham Greenwich Bexley Havering Barking and Dagenham Redbridge Newham Waltham Forest Haringey Enfield Barnet Harrow Hillingdon * ej borough

[redigera] Historia

Huvudartikel: Londons historia

Staden grundades av romarna under deras styre över landet. Det namn som de gav staden, Londinium, har förromersk bakgrund och var möjligen det tidigare namnet på området. Denna befästa bosättning var huvudstad i den romerska provinsen Britannia.

Efter Romarrikets fall övergavs Londinium och en saxisk stad vid namn Lundenwic etablerades omkring en och en halv kilometer längre västerut, i vad som nu är Aldwych, på 600-talet e.Kr. Den gamla romerska staden återbefästes sedan i slutet av 800-talet eller början av 900-talet.

Westminster var en gång en egen stad och har varit säte för det engelska hovet och regeringen sedan medeltiden. Så småningom växte Westminster och London ihop och bildade grunden för London, som blev Englands största stad – men inte huvudstad (Winchester var Englands huvudstad fram till 1100-talet).

London har stadigt vuxit genom århundradena, genom att omge och göra förorter av närliggande byar och städer, jordbruksmark, lantliga områden, ängar och skogar och har spritt sig i alla riktningar. Från 1500-talet till det tidiga 1900-talet blomstrade London som huvudstad i det brittiska imperiet.

År 1666 svepte den stora branden genom staden och förstörde en tredjedel av stadskärnan, endast Themsen hindrade elden från att nå den sydliga delen. Återuppbyggandet tog över ett årtionde att genomföra. Efter branden gav Christopher Wren ett nytt förslag på Londons stadskärna. Förslaget var inspirerat av Paris och hade en öppen och rymlig stadslösning, till det historiskt trånga London. Men bristen på pengar hindrade projektet och marken gavs tillbaka till det tidigare ägarna för att de själva fick bygga upp husen där de en gång hade stått. Christopher Wren lyckades dock förverkliga en del av projektet: Sankt Pauls-katedralen.

Londons växande accelererade på 1700-talet och under det tidiga 1800-talet var det den största staden i världen. Londons lokala regeringssystem kämpade för att klara av denna snabba tillväxt, särskilt med att tillhandahålla tillräckligt med infrastruktur till staden. År 1855 skapades The Metropolitan Board of Works (MBW) för att ge London en infrastruktur som kunde klara av stadens tillväxt. MBW avskaffades 1889 och the County of London skapades, vilket administrerades av the London County Council, den första valda allomfattande administrativa enheten i staden.

Under det tidiga 1900-talet använde londonborna kol för uppvärmning av hemmen, vilket skapade stora mängder rök. Tillsammans med särskilda klimatförhållanden orsakade detta ofta en karaktäristisk smog, och London blev känd för sin typiska Londondimma, även känd som Pea Soupers. London kallas också ibland för ”The Smoke” (”Röken”), antagligen på grund av detta. År 1956 infördes The Clean Air Act på grund av en femdagars pea souper, från 5 till 9 december 1952, vilken dödade mer än 4 000 människor, varefter man krävde att särskilda rökfria zoner skulle upprättas, där rökfritt bränsle fordrades.

Det som antagligen har varit de största förändringarna i London under de senaste 100 åren har sitt upphov i Blitzen och annan bombning av det tyska Luftwaffe som ägde rum under andra världskriget. Bombningarna dödade mer än 30 000 londonbor och jämnade stora områden med bostadshus och andra byggnader över hela London med marken. Återuppbyggnaden under 1950-talet, 1960-talet och 1970-talet karaktäriserades av många olika arkitektoniska stilar och har resulterat i en avsaknad av enhetlighet i arkitekturen, som har blivit en del av Londons stadsbild.

År 1965 avlöstes London County Council av Greater London Council (GLC). Greater London (Stor-London) inbegrep många fler förorter i huvudstaden, inklusive tjugo av nuvarande Londons boroughs. GLC avskaffades 1986 efter konflikter mellan Margaret Thatchers regering och dess oppositionsgrupp, ledd av Ken Livingstone. GLC:s befogenheter överläts på the boroughs. År 2000 svängde pendeln över åt andra hållet, när man skapade Greater London Authority (GLA) och man valde en förste borgmästare för staden, vilket Ken Livingstone vann som obunden kandidat. Dock har borgmästaren och GLA begränsat ansvar och mycket liten finansiell självständighet.

Före vapenvilan 1997 var London regelbundet ett mål för IRA:s bombattentat som försökte pressa Storbritanniens regering att förhandla med Sinn Féin om Nordirland.

Den 7 juli 2005 inträffade ett antal koordinerade bombattentat på tre tunnelbanestationer och en buss. Explosionerna kom mindre än ett dygn efter att London hade tilldelats de Olympiska sommarspelen 2012 och medan G8-mötet pågick i Skottland. Detta är antagligen en efterdyning av Storbritanniens stöd för Irakkriget.

[redigera] Kommunikationer

[redigera] Vägar

Från London utgår ett större antal motorvägar som sträcker sig ut över stora delar av Storbritannien. Dessa är mycket viktiga för både London och övriga delar av Storbritannien och har mycket tät trafik. Detta är de mest trafikerade motorvägarna i Europa. Runt London går en motorväg i form av en ringled och denna motorväg heter M25. Detta är världens näst största ringled och trafiken är mycket tät.

[redigera] Busstrafik

Busstrafiken är mycket omfattande i London. De mest typiska bussarna är så kallade dubbeldäckare som präglar stadsmiljön. Bussarna är också mer eller mindre en symbol för London. Den mest kända typen av dubbeldäckare är den äldre typ som heter Routemaster. Dessa bussar är dock mindre vanliga idag och har ersatts med modernare modeller som ser mer konventionella ut. Dessa är dock också dubbeldäckare och oftast rödmålade. Bussarna tar sig fram genom i stort sett hela London och dess förorter. Busstrafiken är mycket tät.

[redigera] Tunnelbana

Huvudartikel: Londons tunnelbana

Londons tunnelbana är den allra första i världen. Det är också världens största tunnelbanenät; tunnelbanenätets totala längd är 415 kilometer långt och har totalt 275 stationer. Den första linjen öppnades 1863. Londons tunnelbanetåg utnyttjas maximalt varje dag och trängseln är många gånger stor. Under sommaren 2005 utsattes tunnelbanan för terroristattacker då flera bomber sprängdes.

• Färdbiljetter i London

[redigera] Järnväg

London är en mycket viktig järnvägsknut, en av de viktigaste i Europa. London har inte en station utan flera och många av dessa är mycket stora. Varje station har hand om tågtrafiken i olika riktningar, det vill säga att tåg mot Kent och Brighton avgår från bara en station, tåg mot Newcastle och Edinburgh från en annan och så vidare. Tågtrafiken är mycket tät. Olika former av pendeltåg trafikerar London med mycket täta avgångar. Bland de mest kända stationerna är Paddington station och Waterloo station. Från St Pancras International station går det täta förbindelser (minst ett tåg per timme) med internationella Eurostartåg till Paris och Bryssel.

[redigera] Flygplatser

I själva London finns fem flygplatser varav Heathrow är den största. London City Airport är en så kallad STOL-flygplats (Short Take Off and Landing) vilket innebär att den trafikeras av flygplan som har förmåga att starta och landa på mycket korta sträckor och med förhållandevis brant inflygning. Flygplatserna Gatwick, Luton och Stansted använder sig av stadsnamnet London i sina officiella namn, men de ligger i områden utanför staden.

[redigera] Turistattraktioner

Battersea Power Station Buckingham Palace British Museum Charing Cross Road Chinatown Cleopatras nål Covent Garden Market Crystal Palace Downing Street Dubbeldäckare East London Mosque Hampton Court Palace Imperial War Museum Kew Gardens London Bridge London Central Mosque The London Eye Madame Tussaud's Millennium Dome Museum i London National Gallery

Natural History Museum Notting Hill (stadsdel, känd från filmen med samma namn) The Palace of Westminster (Houses of Parliament med klockan Big Ben) Piccadilly Circus Science Museum Soho Speakers' Corner i Hyde Park St Pauls-katedralen Tate Britain Tate Modern Temple church Theatreland Tower Bridge Tower of London Trafalgar Square Victoria & Albert Museum Wembley Stadium Westminster Abbey Fotboll i London

[redigera] Andra historiska platser

• Tyburn

[redigera] Kultur och nöjen

• I London finns det nöjesfält, som barnfamiljer brukar åka till på helgerna.
• Royal Albert Hall är en konserthall med många konserter av olika slag.

[redigera] Sport

London är en stor idrottsstad framförallt förknippat med fotboll men också med de andra stora brittiska nationalsporterna (rugby och kricket). Därutöver arrangerar London ett av världens största maratonlopp, London maraton, och har nationella topplag i bland annat ishockey och basketboll. London har även varit hem för två OS, (OS 1908 och OS 1948) och kommer att arrangera OS igen 2012. Staden var även arrangör för Brittiska imperiespelen 1934. År 2007 så startade hela Tour de France med en prolog mitt i centrala London.

[redigera] Fotboll

Fotboll är den populäraste publiksporten i London, som är hem för ett antal ledande fotbollsklubbar, såsom Tottenham Hotspur, Arsenal, Chelsea, Fulham FC och West Ham United FC. Bortsett från Arsenal har Londonklubbarna inte vunnit lika många troféer som lagen från nordvästra England, Liverpool och Manchester United, men på senare år har även Chelsea, i konkurrens med framförallt Manchester United, etablerat sig som de ledande klubbarna. Manchester United är regerande ligamästare. Det klassiska londonderbyt är trots Chelseas framsteg derbyt i norra London mellan Arsenal och Tottenham Hotspur.

London var en av de sju arrangörsstäderna för fotbolls-VM 1966 och en av de åtta för europamästerskapet i fotboll 1996; finalerna vid dessa mästerskap spelades i London. Den europeiska cupfinalen har spelats i London 1968, 1978 och 1992.

[redigera] Rugby

Rugby union är en stor publikidrott, speciell i medelklassförstäderna norr och väster om city. Twickenham är det engelska landslagets hem och London har 3 av 12 klubbar i den högsta ligan. London har också ett lag i den högsta Rugby league-serien (Super League), London Broncos. Detta är dock till stor del av kommersiella skäl.

[redigera] Cricket

London har två legendariska arenor för cricket, Lords (hemmaplan för Middlesex och Marylebone Cricket Club) och The Oval (hemmaplan för Surrey County Cricket Club). Bägge är spelplatser för de återkommande testseriematcherna mot andra landslag.

[redigera] Tennis

I London spelas varje år Wimbledonmästerskapen, vilken är en av de fyra stora tennisturneringarna i världen.

[redigera] Källor

1. ^ Census 2001 profiles London. National Statistics.
2. ^ World Weather Information Service – London. Met Office, worldweather.org.

[redigera] Externa länkar

• Mayor of London, the London Assembly and the Greater London Authority
• Svenskspråkiga Wikitravel om London