Dzisiaj jest poniedziałek, 01 grudnia 2008 r. 336 dzien roku
Languages:ar | id | bg | ca | ceb | cs | da | de | et | en | es | eo | fr | he | hr | it | ko | lt | hu | nl | ja | no | pl | pt | ru | ro | sk | sl | sr | fi | sv | te | tr | uk | zh






REKLAMA
mp3

Latin

FrÄn Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser se Latin (olika betydelser).
Latin (lingua latina)
Talas i: Vatikanstaten
Region: Italiska halvön, Europa
Antal talare:
Status: KultursprÄk
utdött som modersmÄl
Klassificering: Indoeuropeiskt

 Italiskt
  Latino-Falisca
   Latin

Officiell status
Officiellt sprÄk i: Vatikanstaten
SprÄkmyndighet: ingen
SprÄkkoder
ISO 639-1 la
ISO 639-2 lat
ISO 639-3 lat
Latinsk handskrift.

Latin Àr det sprÄk som talades i romerska riket och som under medeltiden och lÄngt fram i nyare tid var dominerande skriftsprÄk i Europa. De Àldsta bevarade inskriptionerna Àr frÄn 500-talet f.Kr.

Latin Àr ett indoeuropeiskt sprÄk inom sprÄkgruppen italiska sprÄk. Man skiljer pÄ latin och vulgÀrlatin, det folkliga talsprÄket i romarriket. Latinet som talsprÄk dog ut efter romarrikets fall pÄ 400-talet, men anvÀndes som vetenskapens internationella skriftsprÄk och som lingua franca i stora delar av Europa lÄngt fram i tiden. Latin anvÀnds för vetenskapliga namn pÄ djur, svampar, vÀxter och sjukdomar, inom anatomin och Àr fortfarande betydelsefullt för att förstÄ europeisk historia och europeiska sprÄk. Utbildningar i latin finns bÄde pÄ gymnasiet och pÄ universiteten.

VulgÀrlatinet levde kvar i provinserna i form av olika dialekter. Dessa utvecklades sÄ smÄningom till distinkta sprÄk, de romanska sprÄken. Latin Àr idag ett dött sprÄk; trots att mÀnniskor studerar och lÀr sig det, finns det ingen som har latin som modersmÄl. Latin Àr dock officiellt sprÄk i Vatikanstaten.

InnehÄll

[redigera] Grammatik

Huvudartikel: Latinsk grammatik

Det klassiska latinet har ett ganska rikt system av böjningar och dÀrför en relativt fri ordföljd.

Latinet böjer substantiv och adjektiv i tvÄ numeri (singular och plural), tre genera (maskulinum, femininum och neutrum) och sex kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, ablativ och vokativ). Det finns dessutom rester av lokativ. Böjningen av substantiv indelas i fem deklinationer.

Verben har tvÄ diateser (aktivum och passivum), tre finita modi (indikativ, konjunktiv och imperativ) och fem infinita verbformer (infinitiv, gerundium, supinum, particip och gerundivum).

Följande tempora finns: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, futurum simplex och futurum exaktum. Verben böjs ocksÄ efter person och numerus. Verbböjningen har fyra konjugationer.

Klassiskt latin hade varken bestÀmd eller obestÀmd artikel.

[redigera] Latin idag

Det finns en radiostation i Finland som sÀnder pÄ latin varje dag. Latinet Àr ocksÄ det officiella sprÄket i Vatikanstaten, Àven om italienskan Àr det mest anvÀnda sprÄket. PÄ vissa gymnasieskolor i Sverige kan man lÀsa latin som valbar kurs (dock inte som modernt sprÄk). Latinska ord anvÀnds ofta ocksÄ inom lÀkaryrket för att benÀmna sjukdomar, kroppsdelar o. dyl.

VÀxter och djur har Àn i dag de internationellt gÄngbara namn pÄ latin, som infördes av Carl von Linné pÄ 1700-talet.

Latinet har oavbrutet fungerat som den romersk-katolska Kyrkans liturgiska sprÄk. MÀssan som Àr kyrkans viktigaste liturgiska handling har en mÀssordning som Àn idag i dess romerska form Àr latinsk, den sÄ kallade latinska riten. Den finns i tvÄ former - Novus Ordo som Àven kan vara pÄ folksprÄk, och den sk Tridentinska mÀssan vars latinska ordning Àr frÄn 1500-talet men i grunden Àr frÄn den tidigare kyrkan i Rom.

Latin Àr fortfarande det officiella sprÄket pÄ vilket katolska kyrkan ger ut sina offciella dokument. PÄvens encyklikor (rundskrivelser) publiceras pÄ latin, varefter det görs översÀttningar till de olika folksprÄken. Biblia vulgata Àr den latinska biblen som katolska kyrkan utgÄr ifrÄn.

[redigera] Litteratur

  • Tore Janson: Latin. Kulturen, historien, sprĂ„ket. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2002. ISBN 91-46-20339-7.
  • Staffan Edmar: Vivat lingua latina! Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1996. ISBN 91-21-14493-1.
  • Erik Tidner: Latinsk grammatik. Solna: Almqvist & Wiksell, 1989. ISBN 91-21-10052-7.

[redigera] Se Àven

Sök efter mer information om Latin pÄ Wikipedias systerprojekt:
Ordbok & definitioner frÄn Wiktionary
Böcker frÄn Wikibooks
Citat frÄn Wikiquote
Orginalverk frÄn Wikisource
Bilder & media frÄn Commons
Nyhetsartiklar frÄn Wikinews

[redigera] Externa lÀnkar

Den hÀr artikeln Àr hÀmtad frÄn http://sv.wikipedia.org/wiki/Latin

Polska, Dolar, Forex


Wikipedia jest zarejestrowanym znakiem towarowym Wikimedia Foundation
Wszystkie materiały pochodzč z Wikipedii, obiête sč licencjč GNU Free Documentation License