Från Wikipedia

Denna karta är en empiriskt grundad karta över kulturella värderingar världen över. Den representerar en samhällsvetenskaplig förståelse av kultur (se World Values Survey).

Kultur har främst två betydelser; andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster; i talspråk är den första betydelsen den vanligare.

Ordet kultur är ett lånord från latinet, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur.

[redigera] Betydelser

På svenska används begreppet kultur enlighet med tre huvudförståelser:

• Det humanistiska och konstnärligt orienterade kulturbegreppet.

Kultur i den här betydelsen avser särskilt kvalitativa uttryck av underhållning och konstnärligt relaterat skapande. Kultur i den här meningen kommer närmast frasen "andlig odling". Begreppet får en betydelse som ligger nära konstarterna: det kommer närmast att avse vissa genrer av kulturellt skapande; främst litteratur, konst, musik, scenkonst, och film men även formgivning och arkitektur. I begreppet kulturpolitik avses kultur enbart i humanistisk betydelse.

Denna betydelse är också en vanlig populär förståelse av kultur.

• Det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet.

Kultur i den här meningen avser samtliga socialt överförda levnadsmönster. Begreppet omfattar då hela den humanistiska förståelsen, men lägger även till många andra aspekter. Kultur betyder då alla mänskliga beteenden som beror på socialisering, den inlärningsprocess där uppväxande individer lär sig fakta, normer och värderingar från tidigare generationer (jämför sociokulturell). Kultur blir en totalitet av en viss populations tankar, handlingar och omgivande förhållanden. Skillnader i kulturer kan mätas både kvalitativt och kvantitativt. En konsekvens av detta är att man även kan räkna med delkulturer eller subkulturer, som uttrycker gemensam kulturell programmering inom en mindre grupp, som en del av en större. Kultur i samhällsvetenskaplig betydelse är den främsta komponent som utgör skillnader i etnicitet.

Det finns vissa skillnader i förståelse och betoning mellan olika discipliner:

• Inom antropologin förstÃ¥s begreppet som ovan, men pÃ¥ senare tid används ibland en snävare definition sÃ¥som "meningssystem som ger ordning".
• Inom sociologin används begreppet idag oftast för värderingar. Inom organisationssociologi (i Sverige en del av företagsekonomi) används begreppet organisationskultur för att beskriva organisatorisk styrning eller skillnader som beror pÃ¥ värderingar.
• Inom statsvetenskapen används begreppet för samtliga socialt överförda makroskillnader mellan regioner (stater, nationer) eller med betoning pÃ¥ värderingar. Hos vissa statsvetare används begreppet kultur som nära synonymt med civilisation, jämför Samuel Huntington. Begreppet politisk kultur avser skillnader i värderingar mellan politiska grupper eller institutionella system.
• Inom psykologin skiljer man mellan arv och miljö. De miljöfaktorer som pÃ¥verkar individer eller grupper, men som inte bestÃ¥r i skillnader i fysisk miljö, utgör kultur.
• Inom arkeologin används ordet kultur om olika befolkningsgrupper och deras levnadsmönster, baserat pÃ¥ skillnader mellan fyndplatser.

• Det biologiska kulturbegreppet (mindre vanligt)

I den här betydelsen avser kultur en odling av mikroorganismer eller celler. Till exempel en bakteriekultur.

[redigera] Humanistisk förståelse: kultur som andlig odling

Blommor, en fjäril och en stenskulptur, en målning av Ming-konstnären Chen Hongshou (1598–1652). Kineser betraktar kinesiskt måleri som en högkulturell uttrycksform.

Kultur används emellertid främst i betydelsen människors andliga odling: för de konkreta former och begreppsliga understrukturer som denna tar sig uttryck i, eller i en generell betydelse "ett sätt att leva". Den andliga odlingen manifesterar sig i språk, traditioner, religion, estetiskt skapande och kreativa uttrycksformer (konst, litteratur, musik, teater, standup med mera), teknologi och annat som bildar en kollektiv identitet. I detta mer individuella sammanhang, betyder kulturell att vederbörande är kreativ, bildad och intresserad av kulturella uttryck i form av till exempel konst.

Särskilt förr avsågs med kultur en (aristokratisk) förfining och bildning (se finkultur), men numera inbegrips även folklig kultur i begreppet då även "bildning" fått en mer allmän betydelse. Som motsats till kultur sätts ofta natur eller förvildning, men detta är inte helt okontroversiellt. Till skillnad från en människas natur är hennes kultur dock inte medfödd. En människas kultur står i relation till hennes socialklass, etnicitet, miljö och könsroll, men kan inte reduceras till ett av dessa begrepp. I västvärlden skiljer man mellan barns- och ungdomskultur och den vuxna kulturen, men denna åtskillnad förekommer inte globalt.

[redigera] Kulturpolitik

Kulturen hör nära samman med politik, och sedan början av 1900-talet har flera regeringar runt om i världen haft en konkret kulturpolitik för att öka utbudet av kulturell produktion eller för att påverka samhällets inriktning. En viktig funktion för kulturpolitiken är att finansiera bevarandet av kulturarvet i form av museer, arkiv, och att hålla äldre hantverk som industrialiseringen ersatt levande. En annan uppgift för kulturpolitiken är att lösa eventuella konflikter mellan minoritets- och majoritetsbefolkningar, och att värna om minoriteters kulturer. Kulturpolitiken i vissa stater har varit kritiserad, när regeringar har använt kulturen för att sprida propaganda. I andra länder utgör kulturstöd en betydligt mindre andel av BNP än i Sverige.

Kritiker av offentligt finansierad kulturpolitik är motståndare till att en regering utövar kulturpolitik. Ett argument är att kultur är självförsörjande om den har någon funktion. Andra menar att kulturpolitik alltid blir ett maktmedel med vilket en regering sprider värderingar som är kännetecknande för dess ideologi, och att urvalet av vilka som får offentliga anslag aldrig kan bli ideologiskt neutralt. Kritik av det här slaget förekommer från bland annat nyliberaler och anarkister.

Förespråkare av offentligt finansierad kulturpolitik argumenterar för att kultur kommer att underproduceras om den inte stöds med skattemedel, på grund av marknadsmisslyckanden. De menar att det är särskilt viktigt att stödja smalare kulturuttryck som annars riskerar att försvinna. De kan även mena att samhället bör stärka vissa värderingar, tex om demokrati eller mångkulturalism.

[redigera] Samhällsvetenskaplig förståelse: mellan folkstam och identitet

Man talar också om olika kulturer när man menar en folkstam som odlat och brukat ett jordområde, exempelvis induskulturen, indiankulturen, den egyptiska högkulturen och så vidare. I senare tid behöver det inte nödvändigtvis vara en homogen folkstam, utan man kan tala om amerikansk kultur. Den här betydelsen inkluderar, men är absolut inte begränsad av, den humanistiska betydelsen. Här inkluderas ibland också saker som statsskick, militär och många andra företéelser. Ett samhälles kultur tjänar som förmedlare och upprättare av samhällets moral och värderingar till individen. Kultur kan särskilt inom antropologin och arkeologin även avse en civilisation i sig. I idealistiska förståelser betonas ett samhälles symbolvärld, och de mönster, uttryck och former som bibehåller dessa. I denna betydelse hör "kultur" nära samman med begreppsvärlden och samspelet mellan människor.

När olika folkgrupper blir mer eller mindre isolerade från varandra, uppstår förgreningar av kulturen med olika utveckling på olika håll. Det kan ske både geografiskt och socialt. I det senare fallet talar man om subkulturer.

Enligt vissa kulturforskare, till exempel Geert Hofstede, är kulturer beständiga över tid. Enligt en konstruktivistisk eller postmodernistisk uppfattning är kulturer dynamiska och föränderliga. Detta är den ledande uppfattningen inom forskningen idag, enligt professorn och socialantropologen Thomas Hylland Eriksen. Nya kulturella uttryck uppkommer ibland genom att två olika kulturer möts, men kulturerna kan även hamna i motsättning. Då uppstår en kulturkrock. En omotiverad intolerans, avsky eller rädsla mot andra kulturer eller människor från andra kulturer kallas xenofobi. Att förespråka kulturell mångfald eller minoritetskulturers bevarande kan kallas pluralism. Ett annat ord för förespråkande av flera kulturer eller etniciteter inom samma politiska enhet är multikulturalism. Multikulturalism beskriver även samma förhållande när detta föreligger som ett faktum. Med kulturrelativism avses uppfattningen att det inte går att avgöra vilka kulturer som är bättre än andra.

Kulturella värderingar kan i olika grad vara universalistiska eller partikularistiska. Med universalism avses uppfattningen att alla kulturer i grunden följer samma mönster, eller kanske främst, att de bör omfatta samma regler. Med partikularism avses uppfattningen att kulturer är olika, att de bör förbli olika, eller att olika kulturella regler bör gälla för olika grupper. Vissa stater kallas ibland "kulturimperialister" med vilket menas att de ser sin egen kultur som överlägsen andras; att de försöker förändra andra stater så att de ska anamma deras kultur, och att deras kultur slutligen regerar andras så att det maktförhållandet påminner om imperialism. Ibland anges ekonomiska motiv till detta, ibland ideologiska.

[redigera] Vanliga indelningar av kulturområden

En vanlig indelningsmetod grundar sig på en kombination av språk och religion. Statsvetaren Samuel Huntington delar in världen i åtta civilisationer, som motsvarar skilda kulturområden. En empiriskt grundad indelning är den som upptäckts av sociologen Ronald Inglehart med flera forskare.

[redigera] Se även

• Arkeologisk kultur
• Materiell kultur
• Kulturlandskap
• Finkultur
• Kulturelit
• Populärkultur
• Subkultur
• Svensk kultur
• Svensk kulturpolitik
• Etnicitet
• Undergroundkultur
• Memetik

[redigera] Huvudsakliga källor

• SAOB
• Nationalencyklopedin, uppslagsord kultur
• VÃ¥r skapande mÃ¥ngfald, Världskommissionen för kultur och utveckling (2:a rev uppl 1996), ordf. Javier Pérez de Cuéllar, utg. av Unesco