Från Wikipedia

Inuiter (inuktitut inuk 'människa, folk') är ett arktiskt folk som lever i norra Kanada (särskilt Nunavut), Alaska, på Grönland och i norra Ryssland.

Inuiternas ursprungliga livsmönster och mytologi tillhör de mest väldokumenterade. Inuiternas språk kallas inuit eller inuktitut. Anorak 'tunn vindjacka med kapuschong', igloo 'ishus', kajak 'mansbåt' (jämför umiak 'kvinnobåt') och parkas 'knälång vindjacka med pälskantad kapuschong' är inuitiska lånord i svenskan.

[redigera] Namnet

Ordet inuit (för en person inuk, för två personer inuuk) kommer från språket inuktitut och betyder 'människor'. Av indianer som lever granne med inuiter, till exempel cree eller algonkin, fick de beteckningen eskimå som ska betyda ungefär 'de som äter rått kött', men denna betydelse är idag ifrågasatt. Några inuiter betraktar ordet eskimå i denna betydelse som nedsättande. I Nordamerika och på andra ställen av jorden minskar användandet av ordet eskimå allt mer. Det beror troligtvis på det stegrade intresse för inuiter som finns sedan 1950-talet.

[redigera] Kulturella ändringar

Om sammanträffandet av inuiter med den västliga kulturen finns det många skrifter som sällan är fria från ideologi. Ofta är dessa skrifter förkortade så att det fattas viktig information.

Sedan andra världskriget har stora förändringar pågått i inuiternas territorium. Sedan 1960-talet lever inuiter i stort sett inte längre som nomader. De flesta bor i hus av trä som på grund av permafrosten står på pålar. Ugnen värms med olja och friskvattnet kommer i en stor tank på en lastbil. Även spillvattnet transporteras med lastbil och många hushåll är utrustade med moderna kommunikationsinstrument.

Slädhundarna har ersatts med snöskoter och istället för kajak och umiak används fabrikstillverkade båtar med motor. Jakten på grönlandsvalen förekommer bara tillfälligtvis för att bevara den gamla traditionen. Även handeln med päls av sälar och rävar eller med elfenben av valross eller narval minskar på grund av skyddsåtgärder för dessa djur.

En stor förhoppning har inuiter i bildandet av territoriet Nunavut i nordöstra Kanada som består sedan den första april 1999. I detta territorium har inuiterna ett självstyre och kan vårda sina gamla traditioner.

Det finns även internationella rörelser, till exempel Inuit Circumpolar Conference (ICC), som koordinerar politiska aktiviteter av inuiter. Många inuiter ser ett stort problem i den pågående uppvärmningen av jordens atmosfär som påverkar djur- och växtlivet i deras region. Därför har regeringen i territoriet Nunavut med Paul Okalik i spetsen ett stort intresse av vidareutvecklingen av Kyotoprotokollet.

[redigera] Se även

• Inuitisk konst