Grekiska
FrÄn Wikipedia
| grekiska (ÎλληΜÎčÎșÎŹ) | |
|---|---|
| Talas i: | Grekland, Cypern, Albanien |
| Region: | Balkan |
| Antal talare: | 12 miljoner |
| Status: | stabilt |
| Klassificering: | indoeuropeiskt grekiskt |
| Officiell status | |
| Officiellt sprÄk i: | Grekland, Cypern, EU |
| SprÄkmyndighet: | - |
| SprÄkkoder | |
| ISO 639-1 | el |
| ISO 639-2 | gre (B) / ell (T) |
| ISO 639-3 | ell |
Grekiska (ÎλληΜÎčÎșÎŹ) Ă€r ett indoeuropeiskt sprĂ„k som talas av omkring 15 miljoner mĂ€nniskor, frĂ€mst i Grekland. SprĂ„ket, i varianten demotisk grekiska (ÎÎ·ÎŒÎżÏÎčÎșÎź, DemotikĂ©), Ă€r officiellt sprĂ„k i Grekland och pĂ„ Cypern, samt i EU. Det skrivs med det grekiska alfabetet. Det faktum att sprĂ„ket i princip Ă€r helt otolkbart för en svensk som saknar sĂ€rskild utbildning i dess uppbyggnad och vokabulĂ€r har legat till grund för uttrycket att nĂ„got oförstĂ„eligt "Ă€r rena grekiskan".[kĂ€lla behövs]
InnehÄll |
[redigera] Geografisk spridning
Modern grekiska talas av omkring 15 miljoner, huvudsakligen i Grekland och Cypern. Det finns ocksĂ„ grekisktalande befolkning i Georgien, Ukraina, Ryssland, Egypten, Turkiet, Albanien, Makedonien[kĂ€lla behövs] och södra Italien. SprĂ„ket talas ocksĂ„ i mĂ„nga andra lĂ€nder dit greker flyttat, bland annat Armenien, Australien, Belgien, Bulgarien, Brasilien, Kanada, Danmark, Frankrike, NederlĂ€nderna, Sverige, Sydafrika, Storbritannien, Tyskland, USA och Ăsterrike.
[redigera] Officiell status
Grekiska Àr officiellt sprÄk i Grekland dÀr det talas av ungefÀr 99,5% av befolkningen. Det Àr ocksÄ, tillsammans med turkiska, officiellt sprÄk pÄ Cypern. DÄ Grekland och Cypern Àr medlem i EU Àr grekiska ett av deras officiella sprÄk.
[redigera] Klassifikation
Grekiska Àr en sjÀlvstÀndig gren av den indoeuropeiska sprÄkfamiljen. De antika sprÄken som troligtvis var mest likt fornmakedonska (vilket kan ha varit en dialekt i grekiskan) och frygiska, som inte har lika vÀlbevarad dokumentation som tillÄter detaljerad jÀmförelse. Bland de levande sprÄken Àr armeniska det mest liknande sprÄket.
[redigera] Nygrekiska
- Huvudartikel: Nygrekiska
Nygrekiska Àr den form av grekiska som anvÀnds idag. Den Àr utvecklad direkt frÄn koiné (i sin tur en utveckling av den klassiska attiska grekiskan), och Àr den moderna formen av det sprÄk som talades i den grekiska vÀrlden under antiken (för klassisk grekiska se separat: klassisk grekiska).
[redigera] Grekiska alfabetet
- Huvudartikel: Grekiska alfabetet
Det grekiska alfabetet utvecklades under klassisk tid (omkring 800-talet f.Kr.) och anvÀnds idag för att i skrift uttrycka det grekiska sprÄket.
[redigera] Folknamnet
Grekland, grekiska och greker Ă€r det svenska namnet pĂ„ landet, sprĂ„ket och folket i Europa. Detta namn stammar frĂ„n latinet (Graecia, Graecus); grekerna sjĂ€lva kallade sig dĂ€remot i forntiden för hellener (áŒÎ»Î»Î·ÎœÎ”Ï) och hela landet för Hellas (áŒÎ»Î»ÎŹÏ). Detta namn Ă„terupptogs, dĂ„ den moderna grekiska staten grundades under 1800-talet. I mellantiden hade de ocksĂ„ kallat romare (῏ÏΌαáżÎżÎč eller ῏ÏÎŒÎčοί), egentligen romare, eftersom de var efterkommande av det östromerska (byzantinska) rikets grekisktalande befolkning.
Homeros anvÀnder inte hellenernamnet, men kallar grekerna för achaier, argeier eller danaer.
[redigera] KĂ€llor
| Denna artikel innehÄller inga kÀllhÀnvisningar. HjÀlp till genom att lÀgga till pÄlitliga kÀllor. Icke verifierat material kan komma att tas bort. |
| Europeiska unionens officiella sprÄk | ||
|
Bulgariska | Danska | Engelska | Estniska | Finska | Franska | Grekiska | Iriska | Italienska | Lettiska | Litauiska | Maltesiska | NederlÀndska | Polska | Portugisiska | RumÀnska | Slovakiska | Slovenska | Spanska | Svenska | Tjeckiska | Tyska | Ungerska |
||
| KĂ€lla: EU:s webportal | ||
| SprĂ„kportalen â portalen för sprĂ„k pĂ„ svensksprĂ„kiga Wikipedia. |