Dzisiaj jest wtorek, 02 grudnia 2008 r. 337 dzien roku
Languages:ar | id | bg | ca | ceb | cs | da | de | et | en | es | eo | fr | he | hr | it | ko | lt | hu | nl | ja | no | pl | pt | ru | ro | sk | sl | sr | fi | sv | te | tr | uk | zh






REKLAMA
mp3

Grekiska

FrÄn Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
grekiska (ΕλληΜÎčÎșÎŹ)
Talas i: Grekland, Cypern, Albanien
Region: Balkan
Antal talare: 12 miljoner
Status: stabilt
Klassificering: indoeuropeiskt

 grekiskt
  attiskt
   nygrekiska

Officiell status
Officiellt sprÄk i: Grekland, Cypern, EU
SprÄkmyndighet: -
SprÄkkoder
ISO 639-1 el
ISO 639-2 gre (B) / ell (T)
ISO 639-3 ell

Grekiska (ΕλληΜÎčÎșÎŹ) Ă€r ett indoeuropeiskt sprĂ„k som talas av omkring 15 miljoner mĂ€nniskor, frĂ€mst i Grekland. SprĂ„ket, i varianten demotisk grekiska (Î”Î·ÎŒÎżÏ„ÎčÎșÎź, DemotikĂ©), Ă€r officiellt sprĂ„k i Grekland och pĂ„ Cypern, samt i EU. Det skrivs med det grekiska alfabetet. Det faktum att sprĂ„ket i princip Ă€r helt otolkbart för en svensk som saknar sĂ€rskild utbildning i dess uppbyggnad och vokabulĂ€r har legat till grund för uttrycket att nĂ„got oförstĂ„eligt "Ă€r rena grekiskan".[kĂ€lla behövs]

InnehÄll

[redigera] Geografisk spridning

Modern grekiska talas av omkring 15 miljoner, huvudsakligen i Grekland och Cypern. Det finns ocksĂ„ grekisktalande befolkning i Georgien, Ukraina, Ryssland, Egypten, Turkiet, Albanien, Makedonien[kĂ€lla behövs] och södra Italien. SprĂ„ket talas ocksĂ„ i mĂ„nga andra lĂ€nder dit greker flyttat, bland annat Armenien, Australien, Belgien, Bulgarien, Brasilien, Kanada, Danmark, Frankrike, NederlĂ€nderna, Sverige, Sydafrika, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike.

[redigera] Officiell status

Grekiska Àr officiellt sprÄk i Grekland dÀr det talas av ungefÀr 99,5% av befolkningen. Det Àr ocksÄ, tillsammans med turkiska, officiellt sprÄk pÄ Cypern. DÄ Grekland och Cypern Àr medlem i EU Àr grekiska ett av deras officiella sprÄk.

[redigera] Klassifikation

Grekiska Àr en sjÀlvstÀndig gren av den indoeuropeiska sprÄkfamiljen. De antika sprÄken som troligtvis var mest likt fornmakedonska (vilket kan ha varit en dialekt i grekiskan) och frygiska, som inte har lika vÀlbevarad dokumentation som tillÄter detaljerad jÀmförelse. Bland de levande sprÄken Àr armeniska det mest liknande sprÄket.

[redigera] Nygrekiska

Huvudartikel: Nygrekiska

Nygrekiska Àr den form av grekiska som anvÀnds idag. Den Àr utvecklad direkt frÄn koiné (i sin tur en utveckling av den klassiska attiska grekiskan), och Àr den moderna formen av det sprÄk som talades i den grekiska vÀrlden under antiken (för klassisk grekiska se separat: klassisk grekiska).

[redigera] Grekiska alfabetet

Huvudartikel: Grekiska alfabetet

Det grekiska alfabetet utvecklades under klassisk tid (omkring 800-talet f.Kr.) och anvÀnds idag för att i skrift uttrycka det grekiska sprÄket.

[redigera] Folknamnet

Grekland, grekiska och greker Ă€r det svenska namnet pĂ„ landet, sprĂ„ket och folket i Europa. Detta namn stammar frĂ„n latinet (Graecia, Graecus); grekerna sjĂ€lva kallade sig dĂ€remot i forntiden för hellener (ጝλληΜΔς) och hela landet för Hellas (áŒ™Î»Î»ÎŹÏ‚). Detta namn Ă„terupptogs, dĂ„ den moderna grekiska staten grundades under 1800-talet. I mellantiden hade de ocksĂ„ kallat romare (áżŹÏ‰ÎŒÎ±áż–ÎżÎč eller áżŹÏ‰ÎŒÎčοί), egentligen romare, eftersom de var efterkommande av det östromerska (byzantinska) rikets grekisktalande befolkning.

Homeros anvÀnder inte hellenernamnet, men kallar grekerna för achaier, argeier eller danaer.

[redigera] KĂ€llor



Europeiska unionens officiella sprÄk

Bulgariska | Danska | Engelska | Estniska | Finska | Franska | Grekiska | Iriska | Italienska | Lettiska | Litauiska | Maltesiska | NederlÀndska | Polska | Portugisiska | RumÀnska | Slovakiska | Slovenska | Spanska | Svenska | Tjeckiska | Tyska | Ungerska

KĂ€lla: EU:s webportal
SprĂ„kportalen — portalen för sprĂ„k pĂ„ svensksprĂ„kiga Wikipedia.

Den hÀr artikeln Àr hÀmtad frÄn http://sv.wikipedia.org/wiki/Grekiska

Polska, Dolar, Forex


Wikipedia jest zarejestrowanym znakiem towarowym Wikimedia Foundation
Wszystkie materiały pochodzč z Wikipedii, obiête sč licencjč GNU Free Documentation License