Dzisiaj jest wtorek, 02 grudnia 2008 r. 337 dzien roku
Languages:ar | id | bg | ca | ceb | cs | da | de | et | en | es | eo | fr | he | hr | it | ko | lt | hu | nl | ja | no | pl | pt | ru | ro | sk | sl | sr | fi | sv | te | tr | uk | zh






REKLAMA
mp3

Gregorianska kalendern

FrÄn Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Gregorianska kalendern Àr den kalender som anvÀnds i de flesta av jordens lÀnder. Den föreslogs av Aloysius Lilius och antogs av pÄven Gregorius XIII 24 februari 1582, som en mindre Àndring av den julianska kalendern. I Sverige infördes gregorianska kalendern Är 1753.

GenomsnittsÄret i den julianska kalendern var 365,25 dygn lÄngt men eftersom genomsnittsÄret Àr 365,2422 dygn kommer kalendern sÄ smÄningom i otakt med Ärstiderna. I den julianska kalendern var Är skottÄr om de hade Ärtal jÀmnt delbara med fyra. I den gregorianska kalendern Àr ej jÀmna Ärhundraden skottÄr sÄvida dessa ej Àr jÀmnt delbara med 400. Detta innebÀr att exempelvis Ären 1800 och 1900 ej var skottÄr, medan 2000 var skottÄr. Den gregorianska kalendern fÄr i genomsnitt 365,2425 dygn pÄ ett Är, vilket idag ger ett fel pÄ bara ett dygn per cirka 3000 Är (med fortsatt inbromsning av jordrotationen kan dock kalendern komma ur fas snabbare Àn sÄ).

InnehÄll

[redigera] År

Åren i den gregorianska kalendern rĂ€knas efter Kristi presumtiva födelse, dĂ€r kalenderns epok, det första Ă„ret, Ă€r Ă„r 1. Förkortningarna "e.Kr." eller "f.Kr." anvĂ€nds parallellt med vt eller fvt för att förtydliga att Ă„rtalet avser efter respektive före epoken; utan förkortning Ă€r det normalt underförstĂ„tt att Ă„ren efter epoken avses. Kristi födelse tros ha uppskattats fel med nĂ„gra Ă„r, dĂ„ Jesus enligt senare utrĂ€kningar skall vara född Ă„r 7 till 4 f.Kr., men systemet Ă€r sĂ„ inarbetat att det fortfarande anvĂ€nds. Den felaktiga berĂ€kningen av Kristi födelse gjordes av abboten Dionysius Exiguus som Ă„r 525 fick uppdraget av pĂ„ven att ytterligare precisera tiden för kristen pĂ„sk, denna gĂ„ng utan att relatera Ă„rtalet till en specifik regents trontilltrĂ€de sĂ„ som det gjorts sedan urminnes tider. Ett tidigare försök att bestĂ€mma tid för pĂ„sk gjordes vid kyrkomötet i Nicaea Ă„r 325, dĂ„ enligt principen "första söndagen efter första fullmĂ„nen efter vĂ„rdagjĂ€mningen".

Första Ärhundradet efter Kristus omfattar Ären 1 till 100, andra Ärhundradet 101 till 200, tredje Ärhundradet 201 till 300 och sÄ vidare. Första Ärhundradet före Kristus omfattar 1 f.Kr. till 100 f.Kr., andra Ärhundradet före Kristus 101 f.Kr. till 200 f.Kr. och sÄ vidare. Man rÀknar alltsÄ bakÄt i tiden utifrÄn epoken pÄ detta sÀtt. Observera att vi numera, av praktiska skÀl, brukar rÀkna de 100 Är som börjar pÄ samma siffror för ett Ärhundrade, vilket, om man interpolerar bakÄt, skulle medföra att det första Ärhundradet före Kristus, och det första efter Kristus, bara innehÄller 99 Är.

Hur man betecknar hundratalen varierar i olika lÀnder. I Storbritannien rÀknar man antal Ärhundraden. T.ex Àr Är 0-100 "the first century". DÀrför Àr det som vi kallar 1800-talet exempelvis detsamma som "the 19th century" i Storbritannien.

I andra kalendrar rÀknas Ären utifrÄn andra hÀndelser. Den judiska kalendern börjar 7 oktober 3761 f.Kr. (Adams skapelse); den romerska kalendern började 21 april 753 f.Kr. (Roms grundande); den bysantinska kalendern börjar med mars 5508 f.Kr. (VÀrldens skapelse berÀknad enligt Septuaginta) och den muslimska kalendern börjar 16 juli 622 e.Kr. (Muhammeds flykt till Medina).

[redigera] MĂ„nader

En mÄnad var ursprungligen en lunÀr cykel, det vill sÀga tiden frÄn en viss mÄnfas (till exempel fullmÄne) till nÀsta förekomst av denna fas, vilket Àr en period pÄ drygt 27 dygn. Se vidare mÄnen.

Gregorianska kalendern har 12 mÄnader som fÄtt sina namn frÄn romerska gudar, kejsare och rÀkneord:

September betyder med ursprung frÄn latin, den sjunde mÄnaden, medan vi anser att det Àr den nionde mÄnaden. PÄ samma förbryllande sÀtt Àr det med oktober, som betyder den Ättonde mÄnaden, november den nionde mÄnaden och till slut december den tionde mÄnaden. Detta förklaras av att man pÄ romartiden ansÄg att Äret började vid vÄrdagjÀmningen i mars, och att Äret avslutades med januari och februari som nr 11 och 12.

13 mĂ„nader pĂ„ ett Ă„r förekommer ibland vid företagsredovisning. Om det fiskala Ă„ret upphör i exempelvis december har inte alla pĂ„ det gĂ„ngna redovisningsĂ„ret löpande skulder som uppstĂ„tt under slutet av Ă„ret hunnit betalas eller likvid har inkommit för fordringar. Man inför dĂ„ en fiktiv trettonde mĂ„nad, som löper parallellt med januari det pĂ„följande Ă„ret. De dagliga affĂ€rstransaktionerna bokförs dĂ„ pĂ„ mĂ„nad 13 eller mĂ„nad 1 allt efter det Ă„r som transaktionen skall hĂ€nföras till. Genom detta knep blir Ă„rsredovisningarna rĂ€ttvisande.

I vissa lÀnder, exempelvis Italien, förekommer det att varje Är en generell gratifikation utdelas pÄ nyÄret till personalen som en trettonde mÄnadslön.

[redigera] Veckor

En vecka Àr en tidsperiod som strÀcker sig över sju dagar som rÀknas oberoende av mÄnadernas och Ärens vÀxlingar. Det som Àr sÀrskilt anmÀrkningsvÀrt med veckan Àr att den saknar anknytning till nÄgon naturlig cykel. Den hebreisk-kristna traditionen förklarar den som ett resultat av hur vÀrlden skapades av Gud. De ortodoxa folken och judarna har dÀrför för de flesta dagar endast ett nummer. I övriga polyteistiska traditioner föll detta i glömska. VÀlorganiserade folk sÄsom babylonierna sökte förklara veckan utifrÄn de sju himlakropparna (mÄnen, Merkurius, Venus, solen, Mars, Jupiter, Saturnus), som de uppfattade som gudar. De nordiska folken namngav dagarna enligt följande:

[redigera] Dagar

Dagarna i varje mÄnad rÀknas med datum.

Med en dag menas antingen

  • tiden frĂ„n solens uppgĂ„ng till nedgĂ„ng
  • tiden mellan tvĂ„ nedgĂ„ngar (ursprunglig tradition)
  • tiden mellan tvĂ„ uppgĂ„ngar
  • tiden frĂ„n midnatt till nĂ€sta midnatt

Den första betydelsen syftar pÄ dygnets ljusa del, som skiftar med Ärstiderna. De övriga syftar pÄ dygnet, sÄsom ett mÄtt för tiderÀkning. Av dessa Àr den första betydelsen den ursprungliga, bevarad i den hebreisk-kristna traditionen. Den sista Àr den moderna metoden (se nedan). Dygnet indelas i 24 timmar som i sin tur indelas i 60 minuter indelade i 60 sekunder.

I Sverige, Ă€r numera 24-timmarsrĂ€kning allmĂ€nt vedertaget, exempelvis i tidtabeller, men i dagligt tal anvĂ€nder man Ă€nnu konventionellt 12-timmarsrĂ€kning. "Klockan 4" kan dĂ„ avse antingen mycket tidigt pĂ„ morgonen eller pĂ„ eftermiddagen. Ofta framgĂ„r det av omstĂ€ndigheterna vilket som menas, sĂ„ i allmĂ€nhet medför detta inte nĂ„gra problem. I speciella fall kan  det dock misstolkas, och för att undgĂ„ missförstĂ„nd Ă€r det sĂ€krast att hĂ„lla sig till 24-timmarsrĂ€kning.

I Sverige gör man en distinktion pĂ„ kl 2400 och kl 0000. Dygnet slutar kl 2400 och nĂ€sta dygn börjar kl 0000. VĂ€l att mĂ€rka Ă€r att kl 2400 och kl 0000 intrĂ€ffar vid exakt  samma ögonblick, inte den ringaste mikrosekund skiljer dessa klockslag Ă„t.

I engelsktalande lĂ€nder har man konservativt hĂ„llit fast vid AM  (ante meridiem, före middagstiden) och PM  (post meridiem, efter middagstiden), vilket ger en del praktiska problem vid verkstĂ€llighet av nĂ„got skeende just vid 12-slaget, antingen det nu gĂ€ller 12 pĂ„ dagen eller midnatt. Tvetydigheter har dĂ„ undvikits genom att man sĂ€ger att verksamhet A upphör kl 11:59 AM (dvs 11:59 enl 24-timmarsklockan) och verksamhet B börjar kl 12:01 PM (dvs 12:01 enl 24-timmarsklockan). Eller ocksĂ„ bestĂ€mmes att verksamhet A slutar 11:59 PM (23:59 enl 24-timmarsklockan), medan verksamhet B börjar kl 12:01 AM (00:01 enl 24-timmarsklockan). Noga rĂ€knat uppstĂ„r dĂ„ ett interregnum pĂ„ en minut, eller en allmĂ€n tveksamhet om vad som gĂ€ller under hela 2 minuter.

AM/PM-klockan runt 12:00 (middag) och 24:00/00:00 (midnatt) gÄr sÄ hÀr jÀmfört med 24-timmarsklockan:

11:59 AM = 11:59
12:00 PM = 12:00
12:01 PM = 12:01
12:59 PM = 12:59
 1:00 PM = 13:00
11:59 PM = 23:59
12:00 AM = 00:00
12:01 AM = 00:01
12:59 AM = 00:59
 1:00 AM = 01:00

Detta kan tyckas vara petitesser. "En minut hit eller dit spelar vĂ€l ingen roll?" Men det kan i praktiken vara kritiskt, exempelvis vid omkoppling i ett telekommunikationsnĂ€t, dĂ„ manövern mĂ„ste utföras i exakt  samma ögonblick i bĂ€gge Ă€ndar av förbindelsen, om det ska kunna ske avbrottfritt.

För den enskilde kan det bli problem med instĂ€llning av elektroniska vĂ€ckarklockor, som mĂ„nga gĂ„nger har den Ă„lderdomliga AM/PM-funktionen som bas. Om klockan ska ringa vid exakt midnatt eller exakt middag, Ă€r det i praktiken lĂ€tt hĂ€nt att ringningen kommer 12 timmar fel. Antingen för tidigt eller för sent, beroende pĂ„ hur man tolkat AM rep PM vid instĂ€llning av vĂ€ckningstiden. Att klockan ringer för tidigt kan vara förargligt; ringer den för sent kan det vara förödande, om man har nĂ„gon tid att passa. Ett gott rĂ„d Ă€r att aldrig stĂ€lla vĂ€ckningen pĂ„ exakt kl 12, utan 1 minut före eller 1 minut efter 12 sĂ„ att man Ă€r sĂ€ker pĂ„ om det Ă€r AM eller PM som gĂ€ller, nĂ€r klockan byter halvdygn och förvĂ€ntas ringa.

I engelsktalande lÀnder har man ofta kallat 24-timmarsrÀkning för "miltÀrt klockslag" eftersom militÀren tidigt anammat 24-timmarsrÀkning.

Ett liknande problen föreligger vid omstĂ€llning mellan vintertid och sommartid. Vid omstĂ€llning frĂ„n vindertid till sommartid pĂ„ vĂ„ren förlorar  man en timme. Dygnet Ă€r bara 23 timmar lĂ„ngt. PĂ„ hösten, nĂ€r man ska vrida tiden rĂ€tt igen kommer samma klockslag tvĂ„ gĂ„nger !. Dygnet blir dĂ„ 25 timmar lĂ„ngt. Vid tidstĂ€mpling av tidskritiska verksamheter har man dĂ€r ett klart problem, t ex vid rapporter av nĂ„got som hĂ€nt just omkring vĂ€xlingstiden. HĂ€nde det samtidigt  som nĂ„got annat, eller hĂ€nde det före  eller hĂ€nde det efter? 

VĂ€xlingen brukar ju ske pĂ„ natten. Men om man har skiftarbete över den kritiska tiden, för hur mĂ„nga timmar skall man ha ersĂ€ttning för s k obekvĂ€m arbetstid? Hur rĂ€knar man tiden mellan de obligatoriska vilotimmar, som vissa yrkesgrupper mĂ„ste iaktta enligt lag eller avtal?

[redigera] Gregorianska kalenderns införande

Följande Är infördes den gregorianska kalendern i nÄgra olika lÀnder:

[redigera] Införandet i Sverige

NÀr den gregorianska kalendern fyllde 400 Är i Tyskland 1982 verkar man fortfarande minnas att införandet av densamma i Sverige inte var helt oproblematiskt, utan fördröjdes ytterligare 171 Är, Ànda till 1753. (Observera den svenska flaggan i bilden vid talaren till vÀnster.)

I november 1699 beslöt den svenska regeringen att gregorianska kalendern skulle införas i Sverige. Men det skulle inte ske direkt, utan man skulle utesluta skottdagen under 11 skottÄr (1700-1740) för att fÄ en anpassning i lagom takt.

År 1700 slopade man alltsĂ„ skottdagen, men i fortsĂ€ttningen gjorde krig och elĂ€nde att man glömde bort planerna. Sverige hade nu fĂ„tt en egen kalender, som inte fanns i nĂ„got annat land, tio dagar efter den gregorianska och en dag före den julianska. Till slut fann man det opraktiskt, sĂ„ 1711 beslöt Karl XII att man skulle Ă„tergĂ„ till den gamla kalendern. Det gjordes pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att man satte in en extra skottdag, fredagen den 30 februari, 1712, den sĂ„ kallade tillökningsdagen.

1753 togs det stora steget till den nya kalendern. Det gick till sĂ„, att man tog bort de 11 sista dagarna i februari. 17 februari följdes dĂ€rför av 1 mars. Sverige ville undvika hĂ€nvisningar till pĂ„var, sĂ„ den gregorianska kalendern kallades för nya stilen. Tiden före 1 mars 1753 kallades för gamla stilen. Genomförandet var dock inte populĂ€rt hos alla – mĂ„nga ansĂ„g att man tog bort 11 dagar frĂ„n deras liv.

Dessa förÀndringar i tidrÀkningen har en liten effekt Àn idag, nÀmligen i slÀktforskningssammanhang. MÀnniskor som föddes pÄ ena och dog pÄ andra sidan om 1753 Ärs skifte blev alltsÄ elva dagar yngre, Àn vad man kunde ha förvÀntat sig. Om kyrkböckernas datum för födelse, giftermÄl, begravning eller dylikt intrÀffade före skiftet Àr det alltsÄ elva dagar mindre Àn sÄ mÄnga dagar sedan man kunde ha förvÀntat sig, att det skulle vara.

[redigera] Se Àven

Den hÀr artikeln Àr hÀmtad frÄn http://sv.wikipedia.org/wiki/Gregorianska_kalendern

Polska, Dolar, Forex


Wikipedia jest zarejestrowanym znakiem towarowym Wikimedia Foundation
Wszystkie materiały pochodzč z Wikipedii, obiête sč licencjč GNU Free Documentation License