Furir
Från Wikipedia
Furir (av franskans fourrier - den som utfodrar) är idag en av försvarsmaktens lägre befälsgrader, mellan korpral och sergeant. Kompetensnivå 8 i svenska försvarsmakten. Används idag endast för värnplikts- och hemvärnsbefäl. Vid krigsförbandsövningar, internationell tjänst och mobilisering har gruppchefer och deras ställföreträdare normalt denna grad.
Furir var sedan början av 1600-talet den underofficer som vid sidan av sitt taktiska befäl skulle handha underhållstjänsten inom kompaniet. Han biträddes då av särskilda soldater, s.k. furirskyttar. Vid befälsreformen 1833/37 blev furir den lägsta underofficersgraden. 1875 blev furirer sergeanter (av andra löneklassen).
Från 1914 benämndes högsta underbefälsgraden furir. Den hette tidigare distinktionskorpral. Före befälsreformen 1972 motsvarade furir närmast dagens sergeant. Furirerna blev 1972 överfurirer, medan korpralerna blev furirer. Vid befälsreformen 1983 blev furirerna överfurirer, medan överfurirerna blev sergeanter.
Furirsgraden ersätts 2009 med sergeant (OR5). Denna gradbeteckning har tre vinklar.
Furirsgradens motsvarighet i USA är Corporal (ställföreträdande gruppchef) och Sergeant (gruppchef), i Storbritannien Corporal, i Tyskland Unteroffizier och i Frankrike Sergent (underofficer) och Caporal-Chef (manskap). Än idag är Fourier tjänstegrad för kompanikvartermästare i den schweiziska armén.
De svenska furirs- och sergeantgraderna motsvaras i Norge av Sersjant och i Danmark av Sergent, i Finland av Undersergeant resp. Sergeant.