Från Wikipedia

Fritidshus, lantställe, semesterhus, sommarstuga eller sommartorp samt stuga kallas ett hus avsett att användas som tillfällig bostad under semester och annan fritid.

Sommarstuga avsåg i äldre tider det på en gård belägna särskilda boningshus som var oisolerat och som alla eller vissa av gårdens invånare flyttade över till på sommaren. Vintertid lämnades sommarstugan oeldad och användes ofta för förrådsändamål.

Innehåll 1 Allmänt 2 Historia 3 Drömmen 4 "Landet" 5 Statistik 6 Bilder 7 Se även 8 Literatur 9 Källor

[redigera] Allmänt

Ett fritidshus är ett hus, en stuga eller ett torp, i allmänhet på landsbygden. Det kan vara en mycket enkel friggebod eller kolonistuga utan några bekvämligheter eller en grosshandlarvilla i skärgården med all komfort. Även utlandet har sina fritidshus eller stugor. I England heter det weekend cottage, i Finland mökki, i Frankrike chaumière, i Italien seconda casa, i Norge hytte och i Tyskland Hütte eller Ferienhaus och ryssen har sin datscha. Den svenska stugan finns dock enbart i Sverige.

[redigera] Historia

Många svenska fritidshus har gått i arv i flera generationer, oftast är det från början enkla bondgårdar, stugor eller torp som en gång i tiden ägdes och drevs av tidigare släkt. Eftersom industrialiseringen kom sent till Sverige fanns många av dessa små gårdar kvar i drift ända fram till 1940-1950-talen och omvandlades sedan för fritidsbruk.

Industrialiseringen drev även fram en längtan till friluftsliv hos storstadsborna. Detta blev starten av en rörelse för s.k. sportstugor under början av 1900-talet^{[1] [2]}. Ordet "sportstuga" försvann under 1940-talet och ersattes då med ordet "fritidshus".

[redigera] Drömmen

Drömmen om det egna fritidshuset vid havet eller en insjö är mycket starkt rotad hos svensken. Utländska besökare är ofta förvånade över den enkla livsstilen i en svensk stuga, i ett annars högtekniserat land. Men här skall det vara enkelt med vedspis, vatten ur brunn och med utedass. Det är just kontrasten mellan komforten hemma och enkelhet på fritiden som lockar. Med det enkla fritidhuset utan vattenledning och centralvärme har man inga bekymmer på vintern när huset står utan värme. Vid fritidshuset vill man ha närheten till naturen som passar den naturälskande svensken bra. Allt fler besökare från utlandet, speciellt tyskar, danskar eller holländare har blivit smittade av denna livsstil, även de drömmer om det "lilla röda huset vid sjön".

[redigera] "Landet"

Uttrycket "att åka till landet" är synonymt med resan till fritidsstugan och är sällan förknippad med vila, lugn och ro, utan mera med att det måste "fixas en del". På "landet" är det alltid något som måste "fixas" och eftersom besöket oftast sker på helgen, lastas bilen med alla nödvändiga tillbehör, som brädor, reglar, rör, isoleringsmaterial, spånskivor o.s.v. Hem kör man sedan med ont i ryggen, ibland även med ved eller med julgranen från den egna skogen. Det finns ett annat bevingat svenskt uttryck: "Bra att ha på landet". Med det menar man uttjänade föremål som egentligen borde slängas, t.ex. möbler, kläder och diverse köksutensilier, som får ett förlängt liv i fritidshuset.

[redigera] Statistik

Idag (2007) finns det ca 680 000 fritidshus i Sverige. 155 700 av dessa bildar 1 319 fritidshusområden. I Stockholms län finns det flest fritidshusområden - 332 st. Det största området är på 453 hektar. Fritidshusområdenas sammanlagda areal är närmare 55 000 hektar, vilket motsvarar en tiondel av tätortsytan. I Sverige fanns 2005 ca 700 000 familjer med ett repektive två barn, det betyder att varje svensk familj har tillgång till ett fritidshus. I bostadsbristens tecken bebos allt fler stadsnära fritidshus permanent, vilket skapar problem för kommunerna beträffande vatten, avlopp och infrastruktur.

[redigera] Bilder

Sommarstuga i Västerbotten

Finskt fritidshus

Belgiskt fritidshus

Fritidshus på Jersey

[redigera] Se även

• Sportstuga
• Lekstuga
• Sjukstuga
• Friggebod
• Hulthstuga
• Kolonistuga
• Torp

[redigera] Literatur

Fritidshuset Byggförlaget Stockholm. ISBN 91-7988-181-5

[redigera] Källor

1. ^ Kersti Lilja. Fritidshus och sportstugor - kort historik. Stockholms Läns Museum. Läst 2007-05-28.
2. ^ Kersti Lilja. Fritidshusområden. Stockholms Läns Museum. Läst 2007-05-24.

• Statistiska CentralbyrÃ¥n