Josefus
Från Wikipedia
Josefus (hebreiska Yosef ben Matitjahu, latin Flavius Iosephus), född 37 eller 38 e.Kr., troligen död kort efter år 100, var en judisk historiker.
Josefus två viktigaste verk är Om det judiska kriget (han upplevde själv Jerusalems förstöring år 70) och Judisk historia. Båda dessa ger ovärderlig information om hans tids judendom. Han är den förste utombibliske författare som nämner Johannes Döparen, Jesus och Jakob ”Herrens broder”.
Innehåll |
[redigera] Liv
Josefus föddes 37 eller 38 som son till Mattias, en kohen (judisk präst). Han berättar att han efter tre år som lärjunge hos någon ökenlärare Bannus, vid nitton års ålder valde fariséernas parti. År 63 besökte han Rom som ombud för att överklaga något ärende hos kejsaren. Efter återkomsten till Palestina sökte han motarbeta sina landsmäns upprorsplaner mot romarna; men då upproret icke dess mindre utbröt, slöt han sig till det fosterländska partiet och övertog befälet i Galiléen. Efter försvar i fästningen Jotapata blev han i juli 67 tillfångatagen och överlämnad till den romerske överfältherren Vespasianus, vems ynnest han lyckades vinna. Han var sedermera Titus följaktig under Jerusalems belägring och uppmanade förgäves sina landsmän till underkastelse. År 71 kom han med Titus till Rom, blev romersk medborgare och tog efter kejsarfamiljen namnet Flavius.
[redigera] Verk
[redigera] Peri tou Ioudaikou polemou ("Om det judiska kriget")
I Rom skrev Josefus först om det judiska kriget på sitt eget språk, antagligen för judiska grupper i mellanöstern. Sedan skrev han kring 75 ett verk i sju delar på grekiska. Det beskriver tiden från Judas Mackabeus till Jerusalems fall.
[redigera] Ioudaike archaiologia ("Judiska fornminnen")
Josefus skrev vidare, och vid år 94 hade han avslutat ett verk på 21 delar som är mest känd under den latinska titeln Antiquitates Judaicae. Han börjar vid skapelsen och avslutar med sin nutidshistoria.
[redigera] Pros Apiona ("Mot Apion")
[redigera] Självbiografi (Josephi Vita)
Josefus vita är ett försvarsskrift mot Justus av Tiberias, som i sin bok om den judiska revolten hade skrivit mindre fördelaktigt om Josefus roll. Vitan publicerades som appendix till Antiquitates. En självbiografi är det egentligen inte, eftersom bara korta avsnitt i inledningen inte handlar om Josefus agerande under månaderna i Galiléen. Samma period hade Josefus redan beskrivit i "Judiska kriget", men i apologin är bilden något annorlunda och inte helt överensstämmande med det tidigare verket.[1]
[redigera] Jesus enligt Josefus
Josefus uttalanden om Jesus (främst den i Judisk historia 18.3.3, det s.k. Testimonium Flavianum, den andra återfinns i Judisk historia 20.9.1) och Jakob är problematiska. Forskare är i stort sett eniga om att åtminstone stora delar av texten Testimonium Flavianum utgör senare kristna interpolationer (exv. "Han var Messias")[2]. Ändå anser vissa forskare att stycket innehåller tillräckligt med okontroversiella uppgifter om Jesus, samt för kristna ovanliga beskrivningar av Jesus (exv. att kalla honom "en vis man"), att stycket i sin helhet bedöms ha historisk förankring.[3] Andra forskare anser att stycket helt eller delvis är en senare interpolation, d.v.s. förfalskning gjorda av kristna skrivare som gjorde avskrifter av texten innan boktryckarkonsten uppfunnits[2]. Texten utgör därmed en utombiblisk källa om uppmärksamhet som väcktes av Jesu liv och verksamhet på 30-talet.[3] Josefus skrev Judisk historia flera årtionden efter Jesu död och texten anses därför inte ge någon säker historisk information om Jesus.[källa behövs]
[redigera] Källhänvisningar
- ^ Moses I. Finley (1964). Josephus : The Jewish War and other selections from Flavius Josephus.
- ^ [a b] Steve Mason Josephus and the New Testament, Hendrickson Publishers, 2003
- ^ [a b] Theissen, Gerd & Merz, Annette, The Historical Jesus: A Comprehensive Guide. Minneapolis, Minnesota: Fortress Press 1998.
[redigera] Externa länkar
- Flavius Josephus i Libris
- The Works of Flavius Josephus (Whistons översättning)
[redigera] Litteratur
- Erik Lycke (1999). Flavius Josephus: mer romare än jude. Atlantis. ISBN 91-7486-722-9.