Dzisiaj jest wtorek, 02 grudnia 2008 r. 337 dzien roku
Languages:ar | id | bg | ca | ceb | cs | da | de | et | en | es | eo | fr | he | hr | it | ko | lt | hu | nl | ja | no | pl | pt | ru | ro | sk | sl | sr | fi | sv | te | tr | uk | zh






REKLAMA
mp3

Finanskrisen 2008

FrÄn Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
 Denna artikel Àr relaterad till ett pÄgÄende skeende: Finanskrisen 2008.
Informationen kan vara inaktuell och Àndras snabbt.
Ett ovÀder synligt ovanför nÄgra bankbyggnader, i detta fall ABN Amro och Fortis i Rotterdam.
En skylt tillkÀnnager en kommande exekutiv auktion pÄ ett hus i USA dÀr Àgaren inte klarat av betalningarna.

Finanskrisen 2008 pÄ vÀrldens finansmarknader initierades av en finansbubbla i USA, framför allt relaterad till marknaden för bostadslÄn.

InnehÄll

[redigera] Orsaken

Finanskollapsen anses ha startat i USA genom sÄ kallade subprimelÄn, dvs. lÄn med vÀldigt dÄlig sÀkerhet. Bankerna lÄnade ut pengar till individer med dÄlig ÄterbetalningsförmÄga med tanken att vÀrdestegringen pÄ husen skulle skapa en sÀkerhet och kunde dÀrmed skjuta bÄde rÀnteinbetalningar och amorteringar pÄ framtiden nÀr huset skulle anses vara mer vÀrt. SÀkerheten i dessa subprimelÄn paketerades om i exempelvis olika obligationspaket och sÄldes vidare. Problemet kom nÀr prisökningarna pÄ hus stagnerade och lÄnen skulle sÀttas om. En kedja av fallande boendekostnader samt att ingen visste vem som satt pÄ de "dÄliga" sÀkerheterna satte igÄng en lavin i USA:s finansbransch.

Case-Shiller index, som visar prisutvecklingen pÄ amerikanska huspriser.

Reglerna i USA gjorde att banken satt med "Svarte Petter" om lÄntagaren inte hade rÄd att lÀgga om lÄnen, banken tvingades i mÄnga fall ta över husen och förlusten nÀr den boende gjorde en sÄ kallad "walkout", vilket innebÀr att lÄntagaren förlorar sin insats men slipper ytterligare krav pÄ ett hus som Àr vÀrt mindre Àn lÄnebeloppet.

Den amerikanska fastighetsbubblan Àr en följd av en lÄng rad beslut av myndigheter för att stimulera bostadsmarknaden.

1997 höjde kongressen frigrĂ€nsen för skatt pĂ„ reavinster frĂ„n husförsĂ€ljning frĂ„n 125 000 dollar till 500 000 dollar.

1999 gavs bolÄneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac ett explicit mÄl frÄn Clinton-administrationen om att 42% av lÄnen mÄste gÄ till personer med en inkomst under medianen för ett visst geografiskt omrÄde. Kravet höjdes till 50 procent Är 2000, upphörde sedan till 2004 för att dÀrefter höjas till 52% Är 2005. Ett tillÀggskrav var att 12 procent av bostadslÄnen skulle gÄ till verkliga lÄginkomsttagare; kravet skÀrptes senare till 28%.

2004 beslöt den amerikanska finansinspektionen, SEC, att lÄta fem investmentbankerna lÄna ut 40 gÄnger volymen av det egna kapitalet (mot tidigare 12). [1].

Fannie Mae och Freddie Mac ger inte lÄn direkt till husÀgarna utan till de banker som svarar för lÄnen till husÀgarna. Dessa institut svarar för hÀlften av alla huslÄn i USA. För att finansiera sin egen verksamhet sÄlde instituten lÄnen vidare med hjÀlp av investmentbanker som Bear Stearns och Lehman Brothers. Dessa banker Àr mindre reglerade Àn de reguljÀra bankerna.

Banker och andra finansinstitut motiverades att lÄna ut pengar genom att den amerikanska rÀntan[2] sÀnktes frÄn 5,75% till 0,75% under 2002 för att stimulera konjunkturen. NÀr sedan rÀntan successivt höjdes igen för att 2006 uppgÄ till 6,25% blev bostadslÄnen allt dyrare, efterfrÄgan pÄ bostÀder sjönk och dÀrmed bostÀdernas vÀrde. Bankerna hade inte lÀngre sÀkerheter för sina lÄn och rÀnteintÀkter sjönk. SubprimelÄnen ökade i omfattning frÄn 2004 och mÄnga blev dyrare dÄ de inledande tvÄ Ärens reduktion av rÀntan ersattes med en förhöjd rÀnta.

Bankerna ska kunna garantera att en viss mÀngd kunder kan göra uttag frÄn banken trots att tÀckning för samtliga lÄn ej finns tillgÀngliga pÄ banken. Detta sker genom sÄ kallad fractional reserve banking [3]. Detta innebÀr i kort att för varje gÄng pengarna lÄnas ut reserveras en liten del medan majoriteten av kapitalet kan lÄnas ut igen.

En annan betydelsefull orsak till finanskrisen Àr det vÀldiga inflödet av kapital[4] frÄn oljelÀnder, omfattande investeringar frÄn Kina, japanska pensionsfonders köp av amerikanska vÀrdepapper och olika typer investeringar frÄn en rad andra lÀnder[5]. Det medförde en ökad tillgÄng pÄ kapital pÄ den amerikanska marknaden. Det omfattande utlÀndska Àgandet Àr en viktig orsak till att krisen spridit sig till andra lÀnder, som nu ser vÀrdena falla pÄ sina tillgÄngar i USA.

[redigera] Effekter

Lehman Brothers huvudkontor i New York.

Problemen för bankerna och de ökade riskerna inom den finansiella sektorn började mÀrkas i augusti 2007 i rÀntesÀttningen pÄ marknaden för lÄn mellan banker och finansinstitut.[6] NÀr banker lÄnar till varandra, betalar de normalt samma rÀnta som nÀr staten lÄnar pengar, plus ett litet pÄslag, som under första halvan av 2007 och tiden dessförinnan oftast lÄg pÄ 10 rÀntepunkter (0,10 procentenheter) eller mindre. Detta pÄslag, som kallas rÀntespreaden pÄ interbankmarknaden, lÄg under hösten 2007 mellan 50 och 100 punkter pÄ mÄnga finansmarknader. Detta var ett uttryck för att utlÄning till andra banker började ses som betydligt mer riskabelt Àn förut, pÄ grund av befarande problem med de dÄliga bostadslÄnen. Efter att ha sett ut att stabiliserats i mitten av 2008 ökade Äter rÀntespreadarna i september och oktober 2008. I Storbritannien förekom rÀntespreadar pÄ mellan 150 och 200 punkter, och i USA pÄ mellan 250 och 300 punkter.[6]

US Case-Shiller index som visar prisutvecklingen pÄ amerikanska huspriser plottat i samma diagram som SCBs svenska smÄhusprisindex. Case Shiller utgÄr frÄn index=2000 Ärs nivÄ, SCB smÄhusindex utgÄr frÄn index=1981 Ärs nivÄ.
Prisutvecklingen pÄ amerikanska huspriser plottat i samma diagram som SCBs svenska smÄhusprisindex, bÄda korrigerade för inflationen i respektive land. Index omrÀknat till 1981 Ärs nivÄ. 1988, 1991 samt 1998 lÄg det svenska bopriserna pÄ index. En ÄtergÄng till index frÄn dagens nivÄer motsvarar ett prisfall pÄ ca 45%. 1998 var reprorÀntan jÀmförbar med idag.

Eftersom de ökade rÀntespreadarna innebar kraftigt ökade finansieringskostnader redan i slutet av 2007, fick flera av de anrika investmentbankerna allvarliga problem redan i början av 2008. Först ut var Bear Stearns som togs över av centralbanken Federal Reserve (Fed) i en affÀr tillsammans med JP Morgan Chase, men denna följdes inom nÄgra mÄnader av problem hos de andra av de fyra jÀttarna. BolÄneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae fick Àven de akuta problem.

Washington Mutual föll den 26 september.

USAs tredje största investmentbank, Merrill Lynch, var pÄ grund av sina finansiella problem tvungen att gÄ samman med Bank of America.

De tvÄ av fyra kvarvarande största investmentbankerna Morgan Stanley och Goldman Sachs kunde hamna under Feds skydd genom att ansöka om att konverteras till affÀrsbanker.

Även vĂ€rldens största försĂ€kringsbolag, American International Group (AIG), har uppvisat klara ekonomiska problem.

“TED Spread” Ă€r ett mĂ„tt för kreditrisk för lĂ„n mellan banker, och definieras som skillnaden mellan: 1) risk-fria tremĂ„naders "U.S. treasury bill rate"; och 2) tremĂ„naders London Inter Bank Offered Rate (LIBOR), som Ă€r den rĂ€nta som banker normalt anvĂ€nder mellan sig. En "hög spread" betyder att bankerna bedömer varandra varandes av högre risk. Den sk "t-bill" rĂ€knas som "riskfri" eftersom U.S.A.s regering stĂ„r bakom den.[7]

President Bush möter kongressmedlemmarna, bl.a. presidentkanditaterna John McCain and Barack Obama, 25 September, 2008.[8]

USA antog pÄ fredagen den 3 oktober en s.k. bailout-plan, eller officiellt Emergency Economic Stabilization Act of 2008.[9]

24 oktober, pÄ Ärsdagen av "den svarta torsdagen" i 1929 Ärs depression föll stockholmsbörsen med 6,09%. Finanskrisens omfattning börjar jÀmföras med 1929 Ärs depression vad gÀller omfattning. Hittills har börsvÀrdet ungefÀr halverats under det senaste Äret.[10]

[redigera] PÄverkan i europeiska lÀnder

En förlöpare, eller ett första tecken pÄ finanskrisen i Europa, skedde egentligen lÄngt innan den egentligen nÄdde dit. Redan i fjol hamnade den brittiska banken Northern Rock i finansiella problem och en uttagsanstormning, sÄ kallad Bank Run uppstod. Banken kunde dock snabbt rÀddas, varför krisen inte spreds vidare.

I Danmark har bopriserna fallit kraftigt senaste Äret och flera danska banker har tvingats ansöka om nödhjÀlp. En av dem Roskilde bank var pÄ vÀg mot konkurs och köptes dÀrför upp av staten.

Baltikum har expanderat oerhört de senaste Ären och dÀrmed blir en inbromsning kraftigare. Svenska banker har en ovanligt stor exponering i Baltikum. Lettlands premiÀrminister Ivars Godmanis sÀger till e24 "LÄn anvÀndes för konsumtion men det hade varit bÀttre om de anvÀnts för industrin och export. PÄ grund av det hade vi en stark tillvÀxt pÄ fastighetsmarknaden och en hög dubbelsiffrig tillvÀxt. Men nu Àr de Ären över och nu fÄr vi försöka att vÀnja oss vid normala siffror för BNP och export."[11] Runt 90 procent av alla pengar som lÄnats ut i Baltikum har varit euro, emedan kundernas sparande varit i de lokala valutorna. Baltikums valutor pressas hÄrt, och vid en devalvering drabbas bÄde bankerna och kunderna pga denna obalans.[12]

Island pÄstÄs nu ha drabbats av en hÀrdsmÀlta, dÀr först förstatligandet (rÀddningen) av banken Glitnir tÀrt pÄ den islÀndska statens kreditbetyg och dÀrefter en oro för att frÀmst banken Kaupthing men Àven Landsbanki kan hamna i ekonomiska trÄngmÄl och krÀva ytterligare insatser frÄn staten[13]. Morgonen 2008-10-06 stoppades all handel med bankaktier pÄ Island och under en dag har den islÀndska kronan minskat med 25% [14].

Bland annat Tyskland och Irland har utökat sin insÀttningsgaranti till att omfatta obegrÀnsade sparmedel.

Även i BeneluxlĂ€nderna, Storbritannien och Tyskland har stödĂ„tgĂ€rder krĂ€vts för att rĂ€dda banker.

Huspriser i Spanien.

FrÄn bÄde Island och Baltikum[15] rapporteras om stora lager av osÄlda bilar, ofta av den mera exklusiva sorten. I Baltikum har man problem med avstannade byggen eller osÄlda / outhyrda objekt.[16] LÀnderna uppvisar en ekonomisk tvÀrnit dÀr konsumenterna varken kan eller vill köpa nÄgot.

I England rapporteras att sÄ kallade buy to let-arrangemang varit populÀra, kort innebÀr det att privatpersoner köper enfamiljsbostÀder för att hyra ut i andra hand. Marknaden för buy to let har exploderat sen 1990-talet, men innebÀr höga risker för investerarna[17]. Samma artikel visar att antalet buy to let lÄn ökat i samma takt som huspriserna som i England ökat frÄn ett medelpris pÄ ca 60.000£ 1999 och som toppade pÄ 200.000£ 2007.

Generellt sÀgs prisuppgÄngarna (och dÀrmed fallhöjden) pÄ fastigheter vara bidragande till finansbubblans storlek. England och Spanien har haft bland de kraftigare uppgÄngarna, men Sverige ligger inte sÄ lÄngt bakom.

[redigera] PĂ„verkan i Sverige

Svenska riksbanken, som i likhet med de flesta centralbanker har tvingats till ett antal ÄtgÀrder med anledning av finanskrisen.

Sverige anses inte pĂ„verkas i samma utstrĂ€ckning som USA, dĂ„ svenska banker varit mera restriktiva med lĂ„n pĂ„ grund av lĂ€rdomen frĂ„n finanskrisen i Sverige 1990-1994. Utformningen av USA:s rĂ€ddningspaket pĂ„stĂ„s ha inspirerats av den svenska Bankakuten frĂ„n 1990-talet. I Sverige fördubblades den statliga insĂ€ttningsgaranti den 6 oktober 2008 till att omfatta sparbelopp upp till 500 000 kr per kund och bank, samtidigt som fler kontotyper och banker Ă€n tidigare omfattas.[18]

Under perioden juli 2007 till oktober 2008 backade Stockholmsbörsen index OMXS30 med 57,8 %. Börsen toppade i juni 2007 kring 1 320 punkter, och i oktober 2008 noterades OMXS30 kring 557.[19]

Dollarn stÀrks till förmÄn för svenska kronan, kronan har kraftigt tappat i vÀrde mot bÄde dollar och euro.[20]

[redigera] PÄverkan pÄ finansmarknaden i Sverige

[redigera] BankvÀsendet

De svenska storbankernas upplÄningskostnader har stigit kraftigt sedan kollapsen i Lehman Brothers. Dyrast har det blivit för Swedbank att lÄna pengar. Upprinnelsen till Swedbanks dyra lÄnekostnader Àr oro för framtida problem för banken i Baltikum. En svagare konjunktur i Estland och Lettland har skapat en oro för att Swedbank ska drabbas av kreditförluster i mÄngmiljardklassen. Dessutom finns en oro för att oron ska fÄ sparare att ta ut sina pengar och dÀrmed försÀmra bankens kapitalbas. DÀrför krÀver lÄngivare extra betalt för att lÄna ut pengar till banken.[21]

Bankkrisen kan pÄ allvar sÀgas ha drabbat Sverige efter sommaren 2008. Inga Svenska banker har hittills tvingats till extraordinÀra ÄtgÀrder. Vid Lehman Brothers konkurs visade det sig att flera svenska banker hade investerat i finansinstrument hos Lehman.

Det finns en oro att en eventuell devalvering i Baltikum snabbt skulle kunna förvÀrra den ekonomiska situationen för SEB och Swedbank dÄ mÄnga lÄn frÄn dessa banker Àr utgivna i Euro[22].

Fd. riksbankschef Urban BÀckström Àr kritisk mot de utspel som bland annat Kerstin Hessius haft att riksbanken sÀnkt rÀntan för lite och för sent[23]. Riksbanken har tidigare satt inflationsmÄlet i frÀmsta rummet men har nu i en med andra banker samlad insats sÀnkt rÀntan trots att KPI ökade med 1,0 procent i september enligt SCB. [24].

Staten har Ànnu inte gÄtt in och rÀddat nÄgon svensk bank, dock har staten gjort en speciell insats pÄ Kaupthings svenska filial. Riksbanken och riksgÀldens insatser med att lÄta bankerna byta mindre sÀkra bostadsobligationer mot sÀkra statspapper samt att öka utlÄningen mellan bankerna kan klassas som en extraordinÀr ÄtgÀrd.

ReporÀntan 1994 - 2008.

Riksbankens reporÀnta har sÀnkts sedan finanskrisens början, senast med 0,5 procentenheter till 3,75%. Riksbankens förvÀntan om inflationen Àr sagt vara den huvudsakliga styrningen av reporÀntan. MÄlet för riksbankens penningpolitik Àr att hÄlla inflationen pÄ 2 procent +/- 1 procentenhet. För nÀrvarande har vi en ovanligt hög inflation i Sverige - 4,4 procent i september. Genom att sÀnka rÀntan kan riksbanken stimulera marknaden och försöka pÄverka till en ökad konsumtion. [25]Det finns risk att inflationen ökar med en sÀnkt rÀnta, samtidigt fÄr man ofta i lÄgkonjunktur en minskad inflation, eller i vissa fall en deflation - dvs att varor och tjÀnster blir billigare. En lÄg reporÀnta i förhÄllande till andra lÀnder leder ofta till att den inhemska valutan tappar i vÀrde. Kort kan man sÀga att en hög inflation gör folket fattigare genom att lön och förmögenhet minskar i förhÄllande till prisnivÄn.

Efter att finansinspektionen dragit tillbaka Carnegies tillstÄnd tas banken över av staten genom att riksgÀlden, via sin fodran pÄ Carnegie, tar över kontrollen av bolaget. Efter likvidation kan eventuella överskjutande tillgÄngar komma aktieÀgarna till del. RiksgÀlden avser ej driva Carnegie vidare mer Àn de "veckor, mÄnader" som krÀvs för att bibehÄlla stabiliteten i banksystemet. Carnegie kan sÀgas vara den första svenska banken som knÀcktes av finanskrisen.

[redigera] Finansimperium

Finansmannen Maths O. Sundqvist, som haft mycket stora innehav, har pÄ grund av höga belÄningar tvingats sÀlja stora delar av sitt innehav för att tÀcka sina skulder till framförallt Carnegie och Danske Bank [26].

[redigera] Privat sparande

Det norska vĂ€rdepappersföretaget Acta, som rĂ„dgivit mĂ„nga svenska sparare att investera i belĂ„nade strukturerade produkter, med hjĂ€lp av banker sĂ„som Kaupthing Bank, har drabbats av krisen dĂ„ de varit föremĂ„l för undersökning av det norska Kredittillsynet, som granskat deras verksamhet och i pressen ofta ifrĂ„gasatta rĂ„dgivningsmetodik. Kaupthing Bank har uppmanat Actas kunder att vara lĂ€mna "kompletterande sĂ€kerheter" för lĂ„n som givits i syfte att förvĂ€rva Lehman-obligationer med full belĂ„ning. För en produkt med inköpsvĂ€rde pĂ„ 60 000 SEK kan kunderna komma att fĂ„ stĂ€lla sĂ€kerheter pĂ„ upp till 300 000 SEK till förfogande. Detta görs dĂ„ den ursprungliga sĂ€kerheten - Lehman-obligationen - ej lĂ€ngre anses vara en fullgod sĂ€kerhet.

[redigera] PÄverkan pÄ fastighetsmarknaden i Sverige

[redigera] Bakgrund

MÄnga har hittills menat att Sveriges fastighetsmarknad inte alls har samma bubbeltendenser som fastighetsmarknaderna i till exempel USA eller Spanien. De senaste veckorna har dock mÄnga beskrivit att fastighetsmarknaden tvÀrnitat och rekordmÄnga objekt Àr osÄlda - hur detta pÄverkar prisbilden vet vi Ànnu inte. Statistik och fundamenta visar pÄ att vi haft en mycket kraftig uppgÄng i bÄde fastighetsvÀrden och byggkostnader jÀmfört med löneutveckling och konsumentprisindex. Den nÀrmaste framtiden fÄr utvisa om den kraftiga ökningen kan hÄlla i sig eller om priserna sjunker tillbaka. I krisen pÄ 1990-talet sjönk fastighetspriserna under konsumentprisindex, skulle detta ske nu har vi fall pÄ uppÄt 75% pÄ bostadsrÀtter och 50% pÄ villor. Bedömare tror inte hittills pÄ sÄ kraftiga fall. I graferna ovan kan man se att Sverige haft en kraftig uppgÄng pÄ bostadspriser, med en generell prisutveckling vÀl jÀmförbar med USA, England och Spanien som sÀgs vara de vÀrsta bubbelekonomierna med avseende pÄ fastighetsmarknaden.

Byggprisindex, SCB.

Sverige har idag (2008-10-02) de högsta borÀntorna pÄ 13 Är och SBAB:s rörliga borÀnta höjdes till 6,42%. 2008-10-08 sattes Äterigen nytt rekord dÄ SEB höjde den rörliga borÀntan till 7% (6,99%)[27]. Till skillnad frÄn i USA har lÄnemarknaden inte stramats Ät sÀrskilt mycket. Bankerna lÄnar ut nÀstan som förr, eftersom de litar pÄ sin likviditet. RÀntan har dock höjts. Dock Àr bankerna mer försiktiga med utlÄning till företag. Detta har fÄtt till följd att företagen inte kan investera, eller köpa upp konkurrenter i samma utstrÀckning som tidigare.

Trots att Riksbanken börjat en försiktig sÀnkning av styrrÀntan följer inte borÀntorna med nedÄt i samma utstrÀckning. Enligt flera bedömare kan det ta flera mÄnader för kreditoron att avta och borÀntorna gÄ nedÄt. [28]

Utbudet pĂ„ mĂ€klarbranschens eget annonsforum hemnet Ă€r rekordstort, normalt ligger utbudet pĂ„ ca 20-35 000 bostĂ€der men under sommaren har denna siffra stigit till ca 40 000 objekt. Hemnet har nu upphört att presentera nulĂ€get dĂ„ man hĂ€vdar att denna information har missbrukats [29]. Enligt Dagens Nyheter fanns 3/10 42.700 objekt pĂ„ Hemnet[30]. Flera konkurrerande sökmotorer för bostĂ€der har pĂ„ ett par mĂ„nader dykt upp, flera av dessa visar information om prisförĂ€ndring och hur lĂ€nge objekt legat ute, information som tidigare varit förbehĂ„llen de mĂ€klare som varit anslutna till hemnet.[31]

Fastighetsprisindex, SCB.

I grafer frÄn SCB kan man se att fastighetspriser har ökat betydligt snabbare Àn konsumentprisindex; Priserna har frÄn 1981 till ca 1999 rört sig ungefÀr som konsumentprisindex, förutom under krisen pÄ tidigt 90-tal. Sedan 1999 har priserna mer Àn dubblats mot konsumentprisindex.[32] Endel menar att vi har en fastighetsprisbubbla.

I den mĂ€klarbarometer som SBAB gör visar sig krisen. Tomas Pousette, chefsekonom pĂ„ SBAB sĂ€ger till tidningen Dagens Industri att "MĂ€klarna har aldrig haft sĂ„ negativa förvĂ€ntningar” tidigare. Man konstaterar att mĂ€klarnas förvĂ€ntningar att utbudet skulle minska kraftig visade sig vara fel.[33]

Hans Lind, fastighetsprofessor, berÀttar pÄ ett seminarium arrangerat av branschtidningen FastighetsvÀrlden 21/10 2008 att han ser tydliga bubbeltendenser pÄ fastighetsmarknaden[34]. Det Àr inte första gÄngen en boprisbubbla diskuteras i regi av tidningen FastighetsvÀrlden, det hÀnde Àven i början pÄ förra finanskrisen, nÀmligen den 17 maj 1990.

[redigera] LĂ€genheter
Fastigheter pĂ„ Östermalm.

BostadsrÀtter i Stockholms innerstad har snabbt blivit svÄrsÄlda och Stellan Lundström, professor i bygg- och fastighetsekonomi vid KTH, sÀger till DN att han förvÀntar sig att bostadsrÀtterna kommer att falla med kanske ytterligare 30 procent. [35]

Notars vice vd Jonas Lindell rapporterar att i 30 procent av fallen blir det ingen avslut utan bostaden fÄr lÀggas ut till försÀljning igen. Detta tror han kan bero pÄ att de som Àgt sin lÀgenhet mindre Àn 1,5 Är riskerar göra en förlustaffÀr och i mÄnga fall med hög belÄning skulle sÀljarens lÄn överstiga försÀljningspriset.[36]

Tidningen Dagens Industri rapporterar en nedgĂ„ng pĂ„ 13 procent pĂ„ exklusiva vĂ„ningar pĂ„ Östermalm mellan maj och september 2008. Enligt mĂ€klarstatistik var snittpriset under juli till augusti pĂ„ Östermalm runt 53 000 kronor kvadratmetern, medan exklusiva objekt gĂ„tt ned frĂ„n 75 000 till 65 000 kronor kvadratmetern. MĂ€klaren Richard Lagerling rapporterar Ă€ven att att allt fler kunder vĂ€ljer att sĂ€lja innan de köper nytt och att man oftast pĂ„ de exklusiva objekten numera har mellan en och tvĂ„ budgivare, sĂ€nkta utropspriser och en budgivning som startar under utgĂ„ngspriset. Samtidigt sĂ€ger han att "Det som tidigare tog tvĂ„ veckor att sĂ€lja kan i dag ta en eller tvĂ„ mĂ„nader".[37]

SCB för inte statistik över bostadsrÀttsförsÀljningar eftersom priser pÄ bostadsrÀtter till skillnad frÄn villapriser inte Àr offentliga, men statistik frÄn vÀrderingsdata AB visar att kvadratmeterpriset i Stockholms stad (som till största delen bestÄr av innerstaden) pÄ en 10-Ärsperiod gÄtt frÄn ca 11.000kr/kvm (1996) till knappa 40.000kr/kvm (2006). För hela riket Àr samma siffror ungefÀr 5.000kr/kvm (1996) till 19.000kr/kvm (2006).[38] Kvadratmeterpriset för bostadsrÀtter har dÀrmed under en 10-Ärsperiod ökat med ca 270%, medan konsumentprisindex under samma period ökat med ca 10%.

Perioden juli 2008-september 2008 omsattes 2364 objekt av vÀrderingsdatas anslutna mÀklare, historik över tidigare omsÀttning finns inte tillgÀnglig.

Enligt VÀrderingsdata AB var 2007-07 den mÄnad med högst kvadratmeterpris (ca 45.000kr/kvm), varefter priserna lÄngsamt sjunkit tillbaka.

[redigera] Nybyggnation

Priserna pĂ„ nybyggda bostadsrĂ€tter har ökat kraftigt de senaste Ă„ren, frĂ„n 2006 till 2007 ökade priserna med ca 40%. [39] Även byggkostnaden har ökat betydligt mer Ă€n KPI, se graf frĂ„n SCB ovan.

Under oktober har allt fler valt att avboka köp av nybyggda lÀgenheter [40], vilket ofta leder till stora kostnader för köparen att bryta kontraktet.

Enligt SVT Rapport [41] tror Boverket pÄ en kraftig minskning av bostadsbyggandet. Stellan Lundström sÀger till SVT Rapport att han tror pÄ en halvering, till 15.000 bostÀder.

[redigera] Villor

PrisnedgÄngen har till dags dato (2008-10-03) ej slagit igenom pÄ villaförsÀljningarna, dock rapporterar bland annat SkandiamÀklarnas VD Björn Edstrand om trögare affÀrer och ökat utbud.[42] Lite dyrare hus har dock börjat vika i pris och Àr betydligt mera svÄrsÄlda enligt samma mÀklarrapporter. Statistiken för villaförsÀljningar har en större efterslÀpning Àn för bostadsrÀtter eftersom priserna rapporteras först vid tilltrÀdet, vilket ofta ligger flera mÄnader efter kontraktsteckning.

DI menar i en artikel att rĂ€ntesĂ€nkningar inte kan fĂ„ priserna pĂ„ villor att vĂ€nta upp. MĂ€klarsamfundets tidigare ordförande Lars Engelbert sĂ€ger till tidningen DI att ”Det hĂ€r Ă€r bara början pĂ„ en husprisnedgĂ„ng”. Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid KTH, sĂ€ger till samma tidning ”Det vi ser framför oss nu Ă€r en nedskrivning av tillvĂ€xten sĂ„ det finns inga möjligheter att bostadspriserna ska stiga”.[43]

Kronofogdemyndigheten har sett en kraftig ökning av utmĂ€tningen av villor, antalet utmĂ€tningar har ökat med 44 % sedan 2007. Dock Ă€r antalet utmĂ€tningar nu ca 2000, fastighetskrisen pĂ„ 1990-talet toppade utmĂ€tningarna 20.000[44].

[redigera] Kommersiella fastigheter
Kommersiella fastigheter i centrala Stockholm.

Kommersiella fastigheter har enligt fastighetskonsulten Newsecs uppskattningar fallit med cirka 10 procent sedan Ärets början[45]. Newsec rÀknar med att fallet fortsÀtter under 2009.

Enligt Bo Nordlund, forskare pÄ KTH, har i snitt noterade fastighetsbolag en soliditet pÄ cirka 40 procent. Vid en soliditet pÄ under 30 procent finns enligt honom risker för stabilitetsproblem. Bolaget Allokton har nu uppvisat problem att betala sina rÀntor [46].

En dryg mÄnad efter att finanskrisen nÄtt Sverige börjar effekterna pÄ fastighetsbranschen synas. E24 har undersökt fastighetsaffÀrer under tiden 2006-2007, dÄ gjordes transaktioner för 400 miljarder kronor med en antagen genomsnittlig belÄningsgrad runt 85 procent. Vid ett vÀrdefall pÄ 15-20 procent sÄ skulle det egna kapitalet i princip vara utraderat i dessa affÀrer.[47] Landic Properties, Allokton och Keops Àr alla bolag som bevakas hÄrt av media pÄ grund av sina affÀrer.

[redigera] PÄverkan pÄ industrin i Sverige

[redigera] Fordonsindustrin

Fordonsbranschens problem tros snabbt förstÀrkas pÄ grund av finanskrisen. I USA har GM:s aktiekurs minskat till nivÄer som inte har setts pÄ över 50 Är. Orsaken Àr mycket stora nedgÄngar i bilförsÀljningen, sÀrskilt i USA. Den har halverats pÄ kort tid. En stor bidragande orsak Àr att bankerna i USA blivit mycket restriktiva med nya lÄn, detta för att förbÀttra sin likviditet.

I USA har kongressen meddelat att billtillverkarna kan fÄ statliga lÄn pÄ 25 miljarder dollar. Inom EU har Tyskland och Frankrikes regeringar meddelat att fordonsbranschen vid behov kan fÄ ta del av de krispaket som man gÄtt ut med. [48]

FordĂ€gda Volvo PV har senaste tiden varslat 6 000 personer globalt, varav 1 200 konsulter. Senaste varslet berör 2 000 arbetare och 700 tjĂ€nstemĂ€n i Sverige.[49]

Volvokoncernen varslar 1900 personer[50] varav 500 jobb vid svenska Volvo Construction Equipment (VCE) samt 1 400 anstÀllda vid Volvo lastvagnar i Göteborg, UmeÄ och belgiska Gent, uppger bolaget i ett pressmeddelande. [51]

GM-Àgda SAAB Automobile har ocksÄ kommit med varsel, dock Ànnu inte av motsvarande storlek, men försÀljningen har backat rejÀlt under Äret. [52].

Scania minskar produktionen men har Ànnu inte varslat nÄgon personal[53].

MÄnga menar att underleverantörer till bilindustrin kommer tvingas varsla personal i samma storleksordning som fordonstillverkarna nÀr produktionen minskas[54].

[redigera] HĂ€ndelser

  • 2008-03-14 Investmentbanken Bear Stearns togs över av JPMorgan Chase med hjĂ€lp av amerikanska staten pĂ„ grund av akuta likviditetsproblem.
  • 2008-09-11 De tvĂ„ största bostadslĂ„neinstituten Freddie Mac och Fannie Mae tas över av den amerikanska staten
  • 2008-09-15 USA:s fjĂ€rde största investmentbank, Lehman Brothers, ansöker om konkurs och rĂ€ddas inte av amerikanska staten eller FED.
  • 2008-09-15 Bank of America köper investmentbanken Merrill Lynch.
  • 2008-09-17 AIG fĂ„r ett lĂ„n pĂ„ 85 miljarder US$ frĂ„n FED samtidigt tar amerikanska staten över 79,9% av bolaget och sĂ€tter det under tvĂ„ngsförvaltning.
  • 2008-09-20 Bush presenterar ett krispaket som röstas ner av representanthuset.
  • 2008-09-22 De tvĂ„ sista kvarvarande stora investmentbankerna Morgan Stanley och Goldman Sachs rekonstrueras till vanliga banker med möjlighet till inlĂ„ning, och fĂ„r dĂ„ tillgĂ„ng till amerikanska statens garantier och förĂ€ndrade regler.
  • 2008-09-25 Sparbanken Washington Mutual kraschar, vilket leder till att JPMorgan Chase köper upp bankens tillgĂ„ngar för 1,9 miljarder USD.
  • 2008-09-29 RiksgĂ€lden tar ett nytt grepp genom att ge ut sĂ€kra statspapper som i princip byts mot osĂ€kra bostadsobligationer. Detta ger bankerna en chans att hitta sĂ€kra placeringar.
  • 2008-10 Flera mindre banker i Sverige fick en stor kundtillströmning nĂ€r Swedbank förlorade kunder under hela oktober vinnarna var bland annat Skandiabanken, Icabanken och Danske Bank.[55][56]
  • 2008-10-02 Riksbanken gĂ„r ut med lĂ€ngre (3 mĂ„nades) lĂ„n för att smörja lĂ„nesystemet, dĂ„ bankerna inte vĂ„gar lĂ„na ut pengar mellan sig. Totalt har nu 364 miljarder kronor nu tillförts marknaden genom Riksbankens och RiksgĂ€ldens Ă„tgĂ€rder[57].
  • InternbanklĂ„nesystemet RIX hĂ„lls öppet lĂ€ngre för att bankerna ska hinna avsluta sina transaktioner. Spekulationer finns om ett tidigare haveri i systemet. [58]
  • 2008-10-03 Acta förbereder kunder som köpt strukturerade produkter att vara beredda att lĂ€mna "kompletterande sĂ€kerhet". För en produkt med inköpsvĂ€rde pĂ„ 60.000 SEK kan kunderna komma att fĂ„ stĂ€lla sĂ€kerheter pĂ„ upp till 300.000 SEK till förfogande pga att produkten haft en belĂ„ning pĂ„ lehman-obligationer.[59]
  • 2008-10-03 Efter flera misslyckade omröstningar har avtalen för ett krispaket till slut röstats igenom i den amerikanska senaten. Krispaketet godkĂ€ndes med rösterna 263 mot 171. [60]
  • 2008-10-05 RĂ€ddningsplanen att rĂ€dda Hypo Real Estate havererar.
  • 2008-10-06 Riksbanken lĂ„nar ut ytterligare 140 miljarder kronor, den totala utlĂ„ning Ă€r nu pĂ„ ca 200 miljarder kronor.*[61]
  • 2008-10-06 Belgiska staten tar över Fortis.[62]
  • 2008-10-06 Stockholmsbörsen faller 7,1%, efter oron frĂ„n Island, dĂ€r alla islĂ€ndska banker handelsstoppades. IslĂ€ndska FI tvingar bankerna att börja sĂ€lja tillgĂ„ngar utomlands.[63]
  • 2008-10-06 Landsbanki, Islands nĂ€st största bank, förstatligas.[64]
  • 2008-10-08 Riksbanken, ECB, FED och Bank of England sĂ€nker rĂ€ntan med 0,5 procentenheter, för att lĂ€tta pĂ„ inflationstrycket som krisen har medfört.[65]
  • 2008-10-08 Riksbanken lĂ„nar ut 5 miljarder till Kaupthing Bank Sverige AB, som hotas av akut likviditetskris. Som sĂ€kerhet för lĂ„net tar Riksbanken samtliga aktier i bolaget i pant.[66]
  • 2008-10-08 Brittiska myndigheter tar över förvaltningen av Kaupthing Singer & Friedlander, huvuddelen av Kaupthings bankverksamhet i Storbritannien[67]
  • 2008-10-08 Storbritannien lanserar sin bail-out plan, vĂ€rderad till 250 miljarder pund.[68]
  • 2008-10-08 SEB Ă€r först att höja de rörliga bolĂ„nerĂ€ntorna till 7% [69]. Detta Ă€r den högsta borĂ€ntan sedan 1996. De andra bankerna förvĂ€ntas, trots riksbankens sĂ€nkning av reporĂ€ntan till 4.25% att följa efter och riksbankschefen Stefan Ingves tror inte pĂ„ sĂ€nkta borĂ€ntor[70].
  • 2008-10-09 Kaupthing Bank meddelar alla svenska kunder i inlĂ„ningskontot Kaupthing Edge att konton kommer stĂ€ngas med omedelbar verkan och innestĂ„ende pengar betalas ut till kunderna. Svenska Riksbanken stĂ„r tillsvidare som garant för den svenska filialen av Kaupthing.[71]
  • 2008-10-09 Skandiabanken höjde sin inlĂ„ningsrĂ€nta för kapital som Ă€r bundet i 3 mĂ„nader som en följd av att Kaupthing stĂ€ngde ner sitt edge-konto. Detta gjordes, enligt tidningen dagens media, som ett försök att försöka kapa Ă„t sig Kaupthings gamla edge-kunder.[72]
  • 2008-10-09 Norsknoterade Acta Ă€r under granskning av Kredittilsynet och riskerar förlora sitt tillstĂ„nd i Norge, banken söker nu tillstĂ„nd i Sverige. Dock Ă€r den svenska filialen under granskning av FI. [73]
  • 2008-10-09 Konsumentpriserna steg fortare Ă€n vĂ€ntat, vilket talar emot den rĂ€ntesĂ€nkning riksbanken just genomfört. KPI ökade med 1,0 procent i september enligt SCB. [74]
  • 2008-10-09 NASDAQ OMX stĂ€nger den islĂ€nska börsen under den resterande veckan, andledningen uppges vara att börsen tappat 30 % under 1 mĂ„nad.[75]
  • 2008-10-12 Frankrikes president Nicolas Sarkozy presenterar den plan som de europeiska ledarna enats om. Planen har inspirerat av Englands krisplan, dĂ€r bankernas fortlevnad garanteras genom att staten tar över banker som inte klarar sig sjĂ€lva[76].
  • 2008-10-13 Söndagens krisplan frĂ„n eurolĂ€nderna fick en positiv effekt pĂ„ vĂ€ldens börser. Bland annat steg Stockholmsbörsen med 8,93 %[77]
  • 2008-10-15 Stockholmsbörsen rasade igen med 5,6%[78]. Proffesionella bedömare, bland annat Nouriel Roubini, spĂ„r att krisen inte Ă€r slut och nedgĂ„ngen ska fortsĂ€tta[79];
  • 2008-10-16 Island Ă€r hĂ„rt drabbat av finanskrisen, media spekulerar i att islĂ€nningar hamstrar mat. 50% av livsmedlen Ă€r importerade och nyhetsbyrĂ„n NTB hĂ€vdar att matreserverna rĂ€cker för 3-5 veckor.[80]. Island har för ett större lĂ„n pĂ„ 750 miljoner dollar stĂ€llt in betalningarna enligt Financial Times Deutschland[81].
  • 2008-10-17 En vecka har passerat sedan de Europeiska krispaketet presentarades. Stockholmsbörsen (OMX) har svĂ€ngt kraftigt bĂ„de upp och ned och pĂ„ den veckan totalt sett gĂ„tt ned 3,35%. Sedan Ă„rsskiftet har börsen gĂ„tt ned 42,71% [82]
  • 2008-10-19 Även lĂ€nder utanför vĂ€stvĂ€rlden presenterar nu krispaket, senast Sydkorea och Förenade Arabemiraten[83].
  • 2008-10-20 NederlĂ€ndska regeringen skjuter till 10 miljarder euro till ING.[84]
  • 2008-10-20 Regeringen presenterar ett bankstöd pĂ„ 1500 miljarder kronor i kreditgarantier till de svenska storbankerna, alla stĂ€ller sig bakom förslaget utom Handelsbanken.[85]
  • 2008-10-21 Flera svenska storbanker övervĂ€ger att stĂ€mma DnB Nor, pga de sĂ„lt statsobligationer för 2,6 miljarder svenska kronor. DnB Nor har sannolikt kunnat tjĂ€na ca 80 miljoner kronor pga att de tros fĂ„tt förhandsinfo gĂ€llande krispaketet.[86]
  • 2008-10-23 Riksbanken sĂ€nker rĂ€ntan med 0,5 procentenheter, media spekulerar i lĂ€gre borĂ€ntor, högre inflation och mindre vĂ€rd krona. SBAB sĂ€nker rĂ€ntan frĂ„n 0,2 till upp till 0,6 procentenheter, beroende pĂ„ löptid. Övriga aktörer agerar mer försiktigt.[87] Vice riksbankschef Lars Nyberg lĂ€ckte om rĂ€ntan nĂ„gra minuter innan det oficella rĂ€ntebeskedet [88].
  • 2008-10-23 Ytterligare 850 varslas pĂ„ Volvo CE [89]
  • 2008-10-24 Svart fredag - pĂ„ Ă„rsdagen av 1929 Ă„rs börskrasch stod den svenska börsen OMX som mest ned 10% - en av de största fallen pĂ„ en enskild dag i modern tid[90]. Totalt Ă€r börsen ned 50% i Ă„r. USA börsen faller tungt i den inledande handeln.[91] Börsen stĂ€ngde pĂ„ minus 6,09% [92]
  • 2008-10-28 Dow Jones stiger med 10,9 %, NASDAQ med 9,53 %
  • 2008-11-07 Franklin Bank SSB och Security Pacific Bank gĂ„r i konkurs och tas över av amerikanska myndigheter[93]
  • 2008-11-08 Lettlands regering förstatligar Parex Bank, landets nĂ€st största bank.
  • 2008-11-08 Kina presenterar ett krispaket vĂ€rderat till 4 650 miljarder kr[94]
  • 2008-11-10 Carnegie fĂ„r sitt tillstĂ„nd indraget av FI. Man beslutar Ă€ven att flytta fordran som Riksbanken har pĂ„ Carnegie till riksgĂ€lden, vilken i sin tur tar kontrollen över bolaget. Efter likvidation kan eventuella överskjutande tillgĂ„ngar komma aktieĂ€garna till del. RiksgĂ€lden avser ej driva Carnegie vidare mer Ă€n de "veckor, mĂ„nader" som krĂ€vs för att bibehĂ„lla stabiliteten. [95][96]
  • 2008-11-11 Volvo Powertrain (ej del av Volvo PV) varslar ytterligare 900 personer i Sverige; Skövde, Göteborg och Köping.[97]
  • 2008-11-11 GMs aktie har fallit över 80% senaste Ă„ret. Deutsche Bank anser mĂ„lkursen pĂ„ GM skall vara 0 kr. [98]
  • 2008-11-17 Citigroup meddelar att man planerar att dra in upp till 75 000 jobb.[99]
  • 2008-11-24 USA:s regering ger Citigroup 20 miljarder dollar av det finansiella stödpaketet.[100]
  • 2008-11-25 Federal Reserve meddelade tvĂ„ nya Ă„tgĂ€rder för att hjĂ€lpa till med krediterna till husköpare, konsumenter och smĂ„företag. ÅtgĂ€rderna uppgĂ„r till sammanlagt 6 500 miljarder kronor.[101]

[redigera] Referenser

  1. ^ DN: Finanskrisens skuld
  2. ^ Historical Changes of the Target Federal Funds and Discount Rates
  3. ^ Fractional reserve banking
  4. ^ The U.S. National Debt and How It Got So Big
  5. ^ Major Foreign Holders of Treasury Securities
  6. ^ [a b] Riksbanken 8 oktober 2008: Spreadar fortsÀtter stiga
  7. ^ Engelska wikipedia, artikel: "Liquidity_crisis_of_September_2008"
  8. ^ "President Bush Meets with Bicameral and Bipartisan Members of Congress to Discuss Economy", Whitehouse.gov, September 25, 2008.
  9. ^ Engelska wikipedia, artikel: "Emergency_Economic_Stabilization_Act_of_2008"
  10. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_814049.e24
  11. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_815657.e24
  12. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_813545.e24
  13. ^ E24, xx xxx 2008. LĂ€st xx xxx 2008.
  14. ^ E24, xx xxx 2008. LĂ€st xx xxx 2008.
  15. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\24\307695&sectionid=Ettan
  16. ^ http://www.svd.se/naringsliv/varlden/artikel_1938741.svd
  17. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\25\308045&sectionid=Privatekonomi
  18. ^ Pressmeddelande frÄn Finansdepartementet 6 oktober 2008: Regeringen utvidgar insÀttningsgarantin
  19. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_779689.e24
  20. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\22\307429&sectionid=BorsMarknad
  21. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=830444
  22. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/varlden/artikel_749033.e24
  23. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_775297.e24
  24. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_774697.e24
  25. ^ http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=1101- 7
  26. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_751563.e24
  27. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/bostadsmarknaden/artikel_771367.e24
  28. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\21\307179&sectionid=Privatekonomi
  29. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/bostadsmarknaden/artikel_719593.e24
  30. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\03\304065&sectionid=Privatekonomi
  31. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/bostadsmarknaden/artikel_744375.e24
  32. ^ http://www.scb.se/templates/tableOrChart____74160.asp
  33. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\21\307140&sectionid=undefined
  34. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\22\307400&sectionid=
  35. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/artikel_733253.e24
  36. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/bostadsmarknaden/artikel_719901.e24
  37. ^ [1]
  38. ^ http://www.maklarstatistik.se/01/0180_h.htm
  39. ^ http://www.byggindustrin.com/nyheter/kraftig-prisokning-for-nybyggda-bostadsr__5679
  40. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/artikel_796299.e24
  41. ^ SVT-text 2008-10-18, http://svt.se/svttext/web/pages/107.html
  42. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255c10%255c01%255c303705%26SectionId%3DPrivatekonomi%26menusection%3DPrivatekonomi%3BPrivatNyheter
  43. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\17\306644&sectionid=undefined
  44. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/artikel_802253.e24
  45. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255c10%255c03%255c303909%26SectionId%3DPrivatekonomi%26menusection%3DPrivatekonomi%3BPrivatNyheter%26o%3Dsp4
  46. ^ http://www.e24.se/e24special/finanskrisen/artikel_755609.e24?service=articlePlayer&articleNr=9
  47. ^ http://www.e24.se/branscher/fastighetbygg/artikel_805063.e24
  48. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\21\307161&sectionid=Ettan
  49. ^ http://www.e24.se/branscher/verkstadsindustri/artikel_747213.e24
  50. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FArticleId%3D2008%255C10%255C09%255C305211
  51. ^ http://www.e24.se/branscher/verkstadsindustri/artikel_747213.e24
  52. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FArticleId%3D2008%255C10%255C09%255C305211
  53. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\09\23\302261&sectionid=Bilmotor
  54. ^ http://www.e24.se/pengar24/jobbkarriar/artikel_771579.e24
  55. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=849859
  56. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleId=2008\11\10\310565&SectionId=Ettan
  57. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_754915.e24
  58. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_759053.e24
  59. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_760097.e24
  60. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255c10%255c03%255c304176%26SectionId%3DBorsMarknad%26menusection%3DBorsMarknad%3BBorsMarknadNyheter
  61. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_762957.e24
  62. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_762859.e24
  63. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_763285.e24
  64. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_766333.e24
  65. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_772069.e24
  66. ^ http://www.ft.com/cms/s/0/33d5b2f2-9514-11dd-aedd-000077b07658,dwp_uuid=11f94e6e-7e94-11dd-b1af-000077b07658.html
  67. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_772947.e24
  68. ^ http://www.ft.com/cms/s/0/f6b5c7c8-952b-11dd-aedd-000077b07658,dwp_uuid=11f94e6e-7e94-11dd-b1af-000077b07658.html?nclick_check=1
  69. ^ http://www.e24.se/pengar24/bostad/bostadsmarknaden/artikel_771367.e24
  70. ^ http://www.e24.se/pengar24/dinekonomi/artikel_773007.e24
  71. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\09\305160&sectionid=Ettan
  72. ^ http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=194453
  73. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_776331.e24
  74. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_774697.e24
  75. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_775437.e24
  76. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=839278
  77. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_784493.e24
  78. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_791241.e24
  79. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_789601.e24
  80. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\16\306365&sectionid=undefined
  81. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fwords%3Disland%26sectionid%3Dettan%26menusection%3Dstartsidan%3Bhuvudnyheter%26articleid%3D2008%255C10%255C16%255C306434
  82. ^ http://www.bors24.se/
  83. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255c10%255c19%255c306765%26SectionId%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter
  84. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_800439.e24
  85. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_802535.e24
  86. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_805267.e24
  87. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\23\307666&sectionid=Privatekonomi
  88. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\23\307678&sectionid=Ettan
  89. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\23\307659&sectionid=Ettan
  90. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\24\307872&sectionid=Dinapengar
  91. ^ http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\10\24\307957&sectionid=BorsMarknad
  92. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_814049.e24
  93. ^ http://di.se/
  94. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_851013.e24
  95. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255c11%255c10%255c310678%26SectionId%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter
  96. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_853705.e24
  97. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/artikel_856557.e24
  98. ^ http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255c11%255c11%255c310939%26SectionId%3DBilMotor%26menusection%3DBilMotor%3BBilMotornyheter
  99. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_871117.e24
  100. ^ http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_886505.e24
  101. ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/varlden/artikel_891311.e24
Den hÀr artikeln Àr hÀmtad frÄn http://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_2008

Polska, Dolar, Forex


Wikipedia jest zarejestrowanym znakiem towarowym Wikimedia Foundation
Wszystkie materiały pochodzč z Wikipedii, obiête sč licencjč GNU Free Documentation License