Fänrik
Från Wikipedia
Fänrik (förkortas: Fk) är den lägsta officersgraden i svenska försvaret för yrkesofficerare, reservofficerare, värnpliktsofficerare (de sista utbildades 1994, benämns därefter "värnpliktigt befäl med officers tjänsteställning") och hemvärnsbefäl - kompetensnivå 6 i svenska försvarsmakten. Fänriken var ursprungligen den officer som förde kompaniets fana i strid. Han ansvarade även för sjukvårdstjänsten inom kompaniet. Han skulle också leda excercisen. Fänriken biträddes av föraren, en underofficer. För fänrikar (tidigare underlöjtnant) och löjtnanter fanns förr den sammanfattande benämningen subalternofficerare.
Fänrik blir man antingen efter examen från militärhögskola (MHS), eller efter 15 månaders militär grundutbildning som befälselev i Armén inom ramen för lagen om totalförsvarsplikt, dvs det som i dagligt tal kallas "lumpen" eller : värnplikt, då man blir värnpliktig fänrik (förkortas: Vpl Fk). En fänrik inom hemvärnet är antingen ställföreträdande plutonchef, plutonchef, befäl till förfogande eller kompanikvartermästare. Utbildningen till fänrik i hemvärnet har antingen skett som befälselev under grundutbildningen eller vid hemvärnet. Alla fänrikar, oavsett tidigare utbildning, måste dock genomgå hemvärnsplutonchefskurs innan de kan förordnas som fänrikar i hemvärnet.
En blivande yrkes- eller reservofficer läser två respektive ett år på en militärhögskola, oavsett försvarsgren (Armén, Flygvapnet eller Marinen) för att sedan utnämnas till fänrik. Efter två års godkänd tjänstgöring befordras man till löjtnant. Detta gäller endast yrkes- eller reservofficerare. Systemet har inneburit att man har kunnat uppnå graden fänrik på två olika sätt, vilket kan verka förvirrande i vissa situationer då utbildningsnivån kan skilja stort. En person som väljer att läsa vidare till yrkes- eller reservofficer efter avslutad värnplikt måste således studera på en Militärhögskola oavsett om denne har gjort "lumpen" som befälselev eller ej.
Under 2006 påbörjades den nya Yrkesofficersutbildningen, efter två års uppehåll, under 2004 och 2005 utbildades inga kadetter till officerare av Försvarsmakten. Numera läser Kadetter som skall bli yrkesofficerare tre år på militärhögskola, medan blivande reservofficerare läser ett år med ett påföljande år av praktiktjänstgöring på sitt förband.
Graden värnpliktig fänrik är egentligen en kvarleva från den tiden då Sverige hade ett sk invasionsförsvar som var dimensionerat för att kunna stå emot en storskalig invasion. Då fanns ett behov av värnpliktig personal i vissa chefsbefattningar. Idag kvarstår inte det behovet och i framtiden kommer man inte utbilda värnpliktiga fänrikar. Utbildning av värnpliktiga fänrikar förekommer endast i armén. Graden fänrik kan även uppnås genom så kallade befodringskurser inom FBU, Hemvärnet eller Lottakåren.
En svensk fänrik motsvarar till tjänsteställningen en Second Lieutenant i USA, men eftersom det är den lägsta yrkesbefälsgraden i Sverige, har en svensk fänrik närmast fredstida arbetsuppgifter som i USA utförs av underbefäl med graderna Staff Sergeant och Sergeant First Class. I Bundeswehr och Bundesheer är en Fähnrich inte en fänrik utan en kadett. I DDR var Fähnrich en underofficer närmast motsvarande en svensk sergeant före 1972. Ensign är en fänrik i den amerikanska flottan.
I Finland utnämns värnpliktiga som har undergått reservofficersutbildningen under sina värnpliktstid till fänrik (inom marinen underlöjtnant) efter tjänstgöringstiden. Reservofficerare kan vidare befordras till löjtnant, premiärlöjtnant, kapten och t.o.m. major/kommendörkapten efter fullgjord repetitionsutbildning.
[redigera] Gradbeteckningar
| Armén | Flottan | Flygvapnet | |
|---|---|---|---|
| Mössa | Krage | Axelklaff | Axelklaff |
 |
 |
 |
|