Eyvind Johnson

Från Wikipedia

Eyvind Johnson
Eyvind Johnson

Född	29 juli 1900 Svartbjörnsbyn nära Boden
Död	25 augusti 1976 (76 år)
Yrke	Författare
Nationalitet	Svensk

Eyvind Johnson, född 29 juli 1900 i Svartbjörnsbyn nära Boden, död 25 augusti 1976 i Stockholm, var en svensk författare och översättare. Han erhöll Nobelpriset i litteratur 1974 tillsammans med Harry Martinson samt var ledamot av Svenska Akademien (stol nummer 11) från 1957-1976.

Eyvind Johnson kom från små förhållanden. Han växte upp som fosterbarn i Norrbotten. Han lämnade som 14-åring hemmet och livnärde sig genom att bland annat arbeta som biografvaktmästare, flottare och sågverksarbetare. 1919 kom han till Stockholm som socialistisk agitator och skrev artiklar för vänsterpressen. Därefter for han till Paris och Berlin för studier. Johnson debuterade 1924 med novellsamlingen De fyra främlingarna. Av de svenska proletärförfattarna i sin generation kom han att bli den som på det mest självklara sättet tog åt sig de moderna strömningarna inom litteraturen. Inspirerad av Marcel Proust, James Joyce och William Faulkner introducerade han begrepp som "inre monolog" och "medvetandeström" i Sverige.

Johnsons kanske mest kända verk är Romanen om Olof, ett delvis självbiografiskt verk i fyra delar. Romanen skildrar hur det var att växa upp som ung man i Norrland under 1900-talet. Eyvind växte själv upp i Björkelund utanför Boden i Norrbottens län där hans barndomshem finns bevarat. Jan Troell har filmatiserat verket under titeln Här har du ditt liv. Som översättare har han bland annat översatt novellen Muren i novellsamlingen Muren av Jean-Paul Sartre och Jules Vernes roman "Kapten Grants barn".

Johnsons novell Uppehåll i myrlandet filmatiserades 1965.

Genom hela Johnsons verk löper ett starkt engagemang för den enskilda människans frihet parat med en insikt om hennes beroende av omvärlden. I tidiga år blev Johnson influerad av anarkism och syndikalism.

Under andra världskriget var Eyvind Johnsson åren 1942-1945 redaktör för den norska motståndstidningen Håndslag.

Eyvind Johnson var far till fotografen Tore Johnson.

Johnson var på 1930-talet bosatt i Södra Ängby, Stockholm.

[redigera] Bibliografi

De fyra främlingarna (1924)
Timans och rättfärdigheten (1925)
Stad i mörker (1927)
Stad i ljus (1928)
Minnas (1928)
Kommentar till ett stjärnfall (1929)
Avsked till Hamlet (1930)
Natten är här (1932)
Bobinack (1932)
Regn i gryningen (1933)
Romanen om Olof:

Nu var det 1914 (1934)
Här har du ditt liv! (1935)
Se dig inte om! (1936)
Slutspel i ungdomen (1937)

Nattövning (1938)
Den trygga världen (1940)
Soldatens återkomst (1940)
Krilonromanen:

Grupp Krilon (1941)
Krilons resa (1942)
Krilon själv (1943)

Sju liv (1944)
Strändernas svall (1946, för teater 1948)
Dagbok från Schweiz (1949)
Drömmar om rosor och eld (1949)
Lägg undan solen (1951)
Romantisk berättelse (1953)
Tidens gång (1955)
Vinterresa i Norrbotten (1955)
Molnen över Metapontion (1957)
Vägar över Metaponto - en resedagbok (1959)
Hans Nådes tid (1960) (ingår i Världsbiblioteket)
Spår förbi Kolonos - en berättelse (1961)
Livsdagen lång (1964)
Stunder, vågor - anteckningar, berättelser (1965)
Favel ensam (1968)
Resa i hösten 1921 (1973)
Några steg mot tystnaden (1973)

[redigera] Priser och utmärkelser

[redigera] Se även

Eyvind Johnsonpriset

[redigera] Externa länkar

Wikiquote har citat av eller om Eyvind Johnson

Företrädare:
Nils Ahnlund

Svenska Akademien,
Stol nr 11
1957-1976

Efterträdare:
Ulf Linde

Ledamöter av Svenska Akademien
1. Sten Rudholm • 2. Bo Ralph • 3. Sture Allén • 4. Anders Olsson • 5. Göran Malmqvist • 6. Birgitta Trotzig • 7. Knut Ahnlund • 8. Jesper Svenbro • 9. Torgny Lindgren • 10. Peter Englund • 11. Ulf Linde • 12. Per Wästberg • 13. Gunnel Vallquist • 14. Kristina Lugn • 15. Kerstin Ekman • 16. Kjell Espmark • 17. Horace Engdahl • 18. Katarina Frostenson

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Eyvind_Johnson