Eva Österberg (historiker)
Från Wikipedia
Eva Österberg, född 25 oktober 1942 i Varberg, är en svensk historiker. Hon erhöll examen som fil. dr 1971, blev docent vid Lunds universitet 1973, professor vid Uppsala universitet 1984-1987 och vid Lunds universitet sedan 1987.
[redigera] Bibliografi
- Gränsbygd under krig: ekonomiska, demografiska och administrativa förhållanden i sydvästra Sverige under och efter nordiska sjuårskriget 1971 (doktorsavhandling vid Lunds universitet)
- Kolonisation och kriser: bebyggelse, skattetryck, odling och agrarstruktur i västra Värmland ca 1300-1600 1977
- Sveriges historia 1521-1809: stormaktsdröm och småstatsrealiteter 1985 (tills. med Göran Behre, Lars-Olof Larsson)
- Folk förr: historiska essäer 1995
- Jämmerdal och fröjdesal: kvinnor i stormaktstidens Sverige 1997
- Renässansens eliter: maktmänniskor i Italien och Norden 2000 (tills. med Hans Andersson)
- Rummet vidgas: kvinnor på väg ut i offentligheten 1880-1940 2002 (tills. med Christina Carlsson Wetterberg)
- Socialt och politiskt våld: perspektiv på svensk historia 2002
- Offer för brott 2002
- VÃ¥ldets mening: makt, minne, myt 2004
- Kvinnor och våld: en mångtydig kulturhistoria (tills. med Marie Lindstedt Cronberg) 2005
- VÃ¥ld: representation och verklighet 2006 (tills. med Marie Lindstedt Cronberg)
- Vänskap: en lång historia 2007
[redigera] Priser och utmärkelser
- Övralidspriset 1994
- Gleerups litterära pris 1995
- Torgny Segerstedts pris 2001
- Gerard Bonniers pris 2005
