Elfriede Jelinek
FrÄn Wikipedia
| Elfriede Jelinek |
|
|---|---|
|
|
|
| Född | 26 oktober 1946 MĂŒrzzuschlag, Steiermark, Ăsterrike |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Ăsterrikare |
Elfriede Jelinek, född 20 oktober 1946 i MĂŒrzzuschlag, Steiermark, Ă€r en österrikisk författare. Hon mottog Nobelpriset i litteratur 2004 med motiveringen: "för hennes musikaliska flöde av röster och motröster i romaner och dramer som med enastĂ„ende sprĂ„klig lidelse blottar de sociala klichĂ©ernas absurditet och tvingande makt".
Jelinek studerade konsthistoria, teatervetenskap och musik i Wien. Hon har givit ut dikter, romaner, dramer och hörspel samt skrivit scenariot till filmatiseringen av romanen Malina, 1991 av Ingeborg Bachmann.
Jelineks sprÄkbehandling bÀr, som Àven nobelprismotiveringen anger, tydliga spÄr av författarens musikaliska bakgrund (hon Àr utbildad organist). SprÄket hos Jelinek uppvisar sÀregna rytmiska strukturer. Hennes behandling av det tyska sprÄkets klang och ordens fonetiska kvalitet Àr ett annat av grundelementen i skrivandet; hon arbetar flitigt med olika sorters assonanser, inte bara inom lyriken och dramatiken, utan Àven i den berÀttande prosan. Detta gör, enligt författaren sjÀlv, att hon "hör till de författare som egentligen inte kan översÀttas" (intervju i Dagens Nyheter 8 oktober 2004).
Trots detta noggrant avvÀgda arbete med ett musikaliskt sprÄk Àr Jelineks verk lÄngt ifrÄn nÄgot rent estetiskt experiment. SamhÀllskritiken Àr bitande. Jelinek gisslar det moderna livet, i synnerhet kommersialismen och dess avarter. Hennes verk har vidare ett feministiskt budskap, dÀr olika former av manligt vÄld mot kvinnor bildar ett ledmotiv i skildringen av ett sexistiskt samhÀlle. HÀr anvÀnds ocksÄ en del obscena och vulgÀra element som stilmedel för att demaskera samhÀllet.
Ett annat Ă„terkommande tema för Jelinek Ă€r Ăsterrikes oförmĂ„ga att göra upp med sitt nazistiska förflutna. Hon Ă€r aktiv som vĂ€nsterdebattör och var medlem av Ăsterrikes kommunistiska parti 1974-1991. Det högerpopulistiska partiet FPĂ tog i en valkampanj i Wien 1995 upp Jelineks namn som ett exempel pĂ„ motsatsen till vad de ansĂ„g vara "konst och kultur". NĂ€r FPĂ senare togs in i den österrikiska regeringen markerade Jelinek sitt avstĂ„ndstagande genom att förbjuda de österrikiska statliga teatrarna att spela hennes teaterpjĂ€ser, ett förbud som hon dock senare upphĂ€vde.
InnehÄll |
[redigera] Bibliografi
[redigera] Romaner
- bukolit. hörroman; Wien 1979
- wir sind lockvögel baby!; Reinbek 1970
- Michael: en ungdomsbok för det infantila samhĂ€llet (Michael. Ein Jugendbuch fĂŒr die Infantilgesellschaft; Reinbek 1972)
- Ălskarinnorna (Die Liebhaberinnen; Reinbek 1975)
- De utestÀngda (Die Ausgesperrten; Reinbek 1980)
- PianolÀrarinnan (Die Klavierspielerin; Reinbek 1983) (filmatiserad som Pianisten)
- Oh Wildnis, oh Schutz vor ihr; Reinbek 1985
- Lust (Lust; Reinbek 1989)
- Die Kinder der Toten; Reinbek 1997
- Glupsk: en underhÄllningsroman (Gier; Reinbek 2000)
[redigera] Dramatik
- Was geschah, nachdem Nora ihren Mann verlassen hatte; 1977
- Clara S.; 1981
- Burgtheater; 1983
- Krankheit oder Moderne Frauen; 1984
- PrÀsident Abendwind; 1987
- Wolken.Heim; 1988
- Totenauberg; 1991
- RaststÀtte; 1994
- Stecken, Stab und Stangl; 1996
- Ein SportstĂŒck; 1998
- er nicht als er; 1998
- I alperna (In den Alpen; Berlin Verlag, 2002)
- Das Werk
- Prinzessinnendramen
- Bambiland; 2003'
[redigera] Lyrik
- Lisas Schatten; 1967
[redigera] Priser och utmÀrkelser
- Heinrich Böll-priset 1987
- Georg BĂŒchners pris 1998
- Nobelpriset i litteratur 2004
- Stig Dagermanpriset 2004