DHCP
FrÄn Wikipedia
| Protokollstack för IP-nÀtverk | |
| IP-skikt | Protokoll |
|---|---|
| 5.Applikation | BitTorrent, DHCP, DNS, FTP, HTTP, IMAP, IRC, NNTP, POP3, SIP, SMTP, SNMP, SSH, Telnet,TLS, SSL , TFTP, ⊠|
| 4.Transport | DCCP, SCTP, TCP, RTP, UDP, IL, RUDP, ⊠|
| 3.NÀtverk | ARP, ICMP, IGMP, IP (IPv4, IPv6),RIP ⊠|
| 2.LÀnk | ATM, Ethernet, FDDI, ISDN, MPLS, Token Ring, PPP, SLIP, Wi-Fi, ⊠|
| 1.Fysiska | ISDN, RS232, IrDA, Bluetooth, xDSL, ⊠|
DHCP, akronym för Dynamic Host Configuration Protocol, Àr ett nÀtverksprotokoll som ger möjlighet att ge nÀtverksinformation Ät datorer pÄ ett nÀtsegment och tilldela datorerna IP-adresser dynamiskt. DÀrmed behöver informationen inte stÀllas in för hand pÄ enskilda datorer och gÀstande datorer kan automatiskt ges tillfÀlliga IP-adresser. Protokollet Àr avsett att ersÀtta BOOTP och Àr kompatibelt med detta, sÄ att BOOTP-klienter kan anvÀnda DHCP utan att mÀrka skillnaden.
InnehÄll |
[redigera] Funktion
NÀr en DHCP-klient startar skickar den ett broadcastpaket över nÀtverket med en DHCP-förfrÄgan. Om DHCP-servern har lÀmpliga lediga IP-adresser skickar den ett erbjudande om IP-adress och annan information ("lease"). Klienten kan godta erbjudandet eller vÀnta pÄ lÀmpligare erbjudanden frÄn eventuella andra DHCP-servrar.
Systemadministratören tilldelar ett eller flera IP-adressomrÄden för DHCP-servern, t.ex. sÄ att registrerade maskiner fÄr vissa adresser och gÀstande maskiner andra. Klienter som tidigare fÄtt en IP-adress fÄr i regel samma adress ocksÄ i fortsÀttningen, om adressen inte blivit upptagen eller servern hunnit glömma klientens adress. Klienten kÀnns igen antingen pÄ hÄrdvaruadressen (nÀtkortets MAC-nummer) eller pÄ en skild identifikation som klienten uppger i sin förfrÄgan, t.ex. ett DNS-namn. Ett fÀlt ("vendor class") har reserverats för typen av klient, sÄ att hela klasser av apparater kan sÀrbehandlas (digiboxar, X-terminaler, klienter med olika processorarkitekturer eller liknande). InnehÄllet i detta fÀlt kan i allmÀnhet vÀljas av anvÀndaren.
I erbjudandet ingÄr uppgifter om hur lÄng tid klienten fÄr anvÀnda IP-adressen. NÀr denna tid nÀrmar sitt slut skickar klienten en begÀran om att fÄ fortsÀtta anvÀnda adressen och dÀrmed sammanhÀngande information. Motsvarande begÀran görs vid omstart, dÄ datorn kan ha flyttats till ett annat nÀtverk.
Förutom eget IP-nummer förses klienter med information om nÀtverksadress, gateway, namnserveradresser och annan för kommunikation nödvÀndig information. MÄnga andra typer av information kan ocksÄ efterfrÄgas och ges, sÄsom om tillgÀngliga skrivare, loggserver, fontserver och adress dÀr operativsystem kan hÀmtas (med tanke pÄ tunna klienter). En klient som fÄtt sin IP-adress pÄ annat sÀtt kan ÀndÄ anvÀnda DHCP för annan information.
[redigera] SĂ€kerhet
I den ursprungliga DHCP-standarden fanns ingen mekanism för klient och server att konstatera att de var de maskiner de pÄstod sig vara. Standarden har nu kompletterats pÄ denna punkt (RFC 3118), men mÄnga klienter saknar Ànnu stöd för förÀndringarna och en klient i ett frÀmmande nÀt kan inte veta vilken server som Àr legitim hÀr.
Den frÀmsta hotbilden gentemot servern Àr att illegitima klienter reserverar alla lediga IP-adresser. Om skilda IP-adresser reserveras för klienter som konstaterats legitima berör problemet endast övriga klienter. NÄgot skydd mot överbelastning av DHCP-servern finns dÀremot inte.
En klient kan inte med DHCP förhindras frĂ„n att anvĂ€nda en felaktig IP-adress, men genom DHCP kan klienten eventuellt hindra en legitim klient frĂ„n att anvĂ€nda adressen, varvid felaktig anvĂ€ndning inte lika lĂ€tt avslöjas, och fĂ„ DHCP-servern att â genom Ă„tgĂ€rder andra Ă€n de definierade genom protokollet â ge den felaktiga adressen legitimitet.
En felkonfigurerad server, t.ex. en server installerad av misstag i samband med nÄgot experiment, kan ge klienter nÀtverksuppgifter som helt enkelt inte fungerar. Protokollet erbjuder skydd mot detta genom ett enkelt lösenord i klartext, som klienten kan konfigureras att kÀnna igen.
En illegitim server kan lura klienter att anvÀnda fel namnserver och gateway och dÀrmed kontakta fel serverdatorer vid alla kontakter med Internet. System som SSH och SSL kan skydda, men bara om anvÀndaren tar varningarna pÄ allvar och lÄter bli att anvÀnda de felaktiga servrarna.
Protokollet tillÄter ocksÄ mer avancerade skydd, dÀr DHCP-meddelandena skyddas med kryptografiska kontrollsummor och autentisering med nycklar som inte skickas över nÀtet. Dessa algoritmer förutsÀtter i allmÀnhet att varje klient har en egen nyckel och alltsÄ att varje klient registreras. Exempelalgoritmen baserar sig pÄ HMAC-MD5.
[redigera] Externa lÀnkar
- Resources for DHCP
- Network Working Group - RFC: 2131 - DHCP (pÄ engelska)
- RFC 1533 - DHCP "options" (pÄ engelska)
- RFC 3118 - autentisering av DHCP-meddelanden (pÄ engelska)
- DHCP Articles, Links, Whitepapers
- DHCP fundamental
