Doris Lessing

Från Wikipedia

Doris Lessing
Doris Lessing på litteraturmässan i Köln 2006

Född	22 oktober 1919 (89 år) Kermanshah, Persien (Iran)
Yrke	Roman- och novellförfattare
Nationalitet	Brittisk
Verksam	1950–
Genrer	Modernism, science fiction
Influenser	Idries Shah, Olive Schreiner, Simone de Beauvoir, Sartre, Dostojevskij, systrarna Brontë, Christina Stead, D.H. Lawrence, Stendhal, Virginia Woolf, Michail Bulgakov, Olaf Stapledon
Influerade	Alexandra Fuller, Elaine Showalter, Octavia Butler, Rachel Blau DuPlessis, Erica Jong, Toni Morrison, Joanna Russ, Marge Piercy, Joyce Carol Oates, Margaret Atwood

Doris Lessing, född Doris May Tayler 22 oktober 1919 i Kermanshah i Iran, är en brittisk författare, ansedd som en av 1900-talets främsta. År 2007 belönades hon med Nobelpriset i litteratur med motiveringen "den kvinnliga erfarenhetens epiker, som med skepsis, hetta och visionär kraft har tagit en splittrad civilisation till granskning". Hon är den äldsta person som belönats med Nobelpriset i litteratur. Den 28 november meddelar nyhetstelegrammen att Lessing, på inrådan av sin läkare, avstår från att resa till Stockholm för att hämta Nobelpriset.

Lessing växte upp i Sydrhodesia, nuvarande Zimbabwe. Hon lämnade Afrika 1949 och bosatte sig i London, där hon gav ut sin första roman. Flera av Lessings tidiga verk utspelar sig i Afrika. Sedan 1960-talet är hon inspirerad av sufismen, islams mystik, samt författare som Idries Shah, Olaf Stapledon, Rabia al-Adawiyya, och Jalal al-din Rumi.

[redigera] Biografi

Doris May Tayler föddes i Persien, nuvarande Iran, som dotter till två britter. Fadern Alfred Cook Taylor, som invalidiserades under första världskriget, var banktjänsteman och modern Emily Maude Taylor arbetade före äktenskapet som sjuksköterska. Familjen flyttade till den brittiska kolonin Sydrhodesia 1925 för en verksamhet inom jordbruket, men fadern misslyckades med detta företag.

Modern gav Doris Lessing en klassisk engelsk uppfostran och sände henne till klosterskola och därefter till flickskola. Hon hoppade av skolan när hon var tretton år gammal och skaffade sig på egen hand den kunskap hon önskade. Hon är därmed autodidakt, det vill säga saknar formell utbildning.

När Lessing var femton år flyttade hon hemifrån för att komma ifrån sin mor. Hon tog anställning som barnflicka och studerade med hjälp av sin arbetsgivare litteratur i sociologi och politik. År 1937 fick hon jobb som telefonist i Salisbury (nuvarande Harare).

Sitt första äktenskap ingick Lessing 1939, vid nitton års ålder, med Frank Wisdom som blev far till hennes första två barn, John och Jean. Äktenskapet blev inte vad hon hade föreställt sig. Hon lämnade både make och barn 1943 och gick med i en kommunistisk grupp, Left Book Club, i Salisbury. Där mötte hon den tysk-judiske flyktingen Gottfried Lessing som hon gifte om sig med 1943. Med honom fick hon sonen Peter.

Efter andra världskriget flyttade Doris Lessing till London med sin yngste son. Äktenskapet med Gottfried Lessing sprack 1949. Året därpå debuterade hon som romanförfattare med The Grass is Singing. Efter att en period ha varit aktiv medlem av kommunistpartiet, kvinnofrihetskämpe och deltagit i antiatomvapenkampanjer, övergav hon kommunismen 1956. Samma år förbjöds hon inträde till både Sydafrika och Sydrhodesia för sin kritik mot apartheid – det sydafrikanska förbudet hävdes inte förran 1995. Sedan dessa årtionden har hon varit verksam som författare på heltid. Hon är fortfarande bosatt i London och verksam som författare. Med tiden vände hon sig allt häftigare mot kommunismen, och hennes världsbild blev mer präglad av sufismen, islams mystik. Hon är framförallt inspirerad av författaren Idries Shah som hon kom i kontakt med på 1960-talet.

Doris Lessing har fått ett flertal erkännanden för sitt författarskap, som inbegriper såväl skönlitteratur som faktaböcker, och i samtliga fall innehåller ett stort mått av självbiografiskt innehåll. Hon har engagerat sig för afghanerna under Sovjets invasion, genom Afghan Relief.^[1] I samband med detta företog hon 1986 en resa till ett afghanskt flyktingläger i Peshawar i Pakistan om vilket hon har skrivit i Våra ord blåser bort med vinden (1987).

[redigera] Litterär verksamhet

Lessings prosa brukar delas in i tre skilda faser: Kommunisttemat 1944-1956, när hon skrev radikalt om sociala frågor, Det psykologiska temat 1956-1969 och därefter det sufiska temat, som kom att etablera Lessing som en mystikförfattare av rang. Efter det sufiska temat har hon producerat litteratur inom alla tre områdena.

Lessing började sin karriär med romanen Gräset sjunger (1950), som handlar om rasmotsättningar och romantik, och utspelar sig i Rhodesia. Hennes nästa roman, Martha Quest (1952), blev den första delen av fem i den långa sviten Våldets barn, som mynnar ut i den dystra undergångsvisionen Staden med fyra portar (1969).

Det var emellertid med monumentalverket Den femte sanningen (1962), som hon etablerade sig som författare av internationell rang. Denna bok betraktas av många (dock inte av Lessing själv) som ett viktigt feministiskt verk. Den femte sanningen är ett betydande experimentellt verk och handlar om en ung kvinna, författarinnan Anna Wulf, som efter ett kraschat äktenskap valt att leva ensam, ibland tillsammans med väninnor. Boken illustrerar vilka krav samhället ställer på en ensam kvinna och vilken slags roll hon mer eller mindre tvingas in i. Boken har också en intressant struktur baserad på längre prosastycken följda av brottstycken ur fem olika "minnesböcker", där huvudpersonen själv analyserar sin situation. Boken har också uppenbara självbiografiska inslag.

Dystopi med SF-inslag hade kommit med Staden med fyra portar och på den följer några år med fristående noveller, där handlingen delvis utspelar sig på ett plan, som Lessing själv karakteriserat som "inner-space fiction":

Briefing for a Descent into Hell (1971) som sätter en schizoid person på en mystisk färd.
The Summer before the Dark (1973) som utsätter en krisdrabbad kvinna för en liknande yttre/inre upptäcktsresa.
En överlevandes minnen (1974) beskriver en urban civilisations förfall genom en kvinnas fönster, medan en flicka växer upp vid hennes sida som ett tyst hopp om en fortsatt mänsklig tillvaro. Filmatiserad 1981.

Med rymdeposet Shikasta (1979) tar Lessings karriär steget fullt ut. Det leder henne till ett allvarligt försök inom mjuk science fiction efter att ha undersökt "inre verkligheter" och blivit fascinerad av de nya möjligheterna med genren. "Jorden", här kallad Shikasta, kom att bli inledningen till en serie om fem böcker med samlingstiteln "Canopus in Argos: Archives" (ungefär Ur arkiven från Canopus i Argo). Bland kännare av science fiction betraktas hennes verk som några av de mest originella romaner som skrivits. Science fictions verktyg blir i Lessings händer till parabler och allegorisk/didaktiska skildringar, med anspelningar på förmyndarattityder i bibel-skildringar och tydlig inspiration av islams mystik, sufismen och tänkaren Idries Shah. Om Idries Shah skriver hon att han "var en vän, en guide och kunskapsförmedlare" för henne. Pentalogin visar från många olika infallsvinklar ett par mycket avancerade rymd-civilisationers enträgna försök med “påtvingad evolution”.

Den femte sanningen gjorde Lessing aktuell som nobelpriskandidat, men det sägs att hennes science fiction-böcker diskvalificerade Lessing som toppkandidat. 2007 fick hon dock Nobelpriset i litteratur med motiveringen den kvinnliga erfarenhetens epiker, som med skepsis, hetta och visionär kraft har tagit en splittrad civilisation till granskning.

Lessing har också skrivit ett antal böcker om katter, som är hennes favoritdjur.

Under 1990-talet publicerade Lessing sin självbiografi i två band. År 2001 kom Ljuvaste dröm som är självbiografisk men i romanform, eftersom hon inte ville lämna ut vänner eller vänners barn. År 2007 kom hennes senaste bok The Cleft.

[redigera] Utmärkelser och hedersbetygelser

Somerset Maugham Award (1954)
Prix Médicis étranger (1976)
Österreichischer Staatspreis für Europäische Literatur (1981)
Shakespeare-Preis der Alfred Toepfer Stiftung F. V. S., Hamburg (1982)
W. H. Smith Literary Award (1986)
Palermo Prize (1987)
Premio Internazionale Mondello (1987)
Författare-hedersgäst på 1987 års Worldcon (Science Fiction-världskonvent) i första hand för sin Canopus i Argo-pentalogi. Mainstreamförfattare i gemen undviker gärna att skylta med sina försök inom SF, medan Lessing aldrig tvekat att medge detta. Hennes presentation, där hon beskrev sin SF-betonade Memoirs of a Survivor (1974) som "ett försök till en självbiografi", blev också mycket väl mottagen.
Premio Grinzane Cavour (1989),
James Tait Black Memorial Book Prize (1995)
Los Angeles Times Book Prize (1995)
Premio Internacional Catalunya (1999)
David Cohen British Literary Prize (2001)
Companion of Honour from the Royal Society of Literature (2001)
Premios Príncipe de Asturias (2001,
S.T. Dupont Golden PEN Award (2002)
Nobelpriset i litteratur (2007)^[2]

[redigera] Verk av Lessing utgivna på svenska

1950 – Gräset sjunger (The Grass Is Singing)
1951–1969 – Våldets barn (Children of Violence), bildningsroman i fem delar:
- Martha (Martha Quest 1952)
- Bra gift (A Proper Marriage 1954)
- En fläkt av stormen (A Ripple from the Storm 1958)
- Instängd (Landlocked 1965)
- Staden med fyra portar (The Four-Gated City 1969)
1962 – Den femte sanningen (The Golden Notebook)
1966 – Vanan att älska: noveller (The Habit of Loving; A Man and Two Women)
1968 – Katter (Particularly Cats) Ny utg. 1988 med teckningar av Laris Strunke
1971 – Instruktion för nedstigning i helvetet (Briefing for a Descent into Hell)
1972 – Inte den typ som gifter sig och andra noveller (The Story of a Non-Marrying Man and Other Stories)
1973 – Sommaren före mörkret (The Summer Before the Dark)
1974 – En överlevandes minnen (The Memoirs of a Survivor)
1983 – Canopus i Argo-serien (Canopus in Argos: Archives):
- 1979 – Shikasta (Re: Colonised Planet 5, Shikasta)
- 1980 – Giftermålen mellan zonerna tre, fyra och fem (The Marriages Between Zones Three, Four and Five)
- 1980 – Planeten Sirius' experiment (The Sirian Experiments)
- 1982 – Planet 8: representanternas lärotid (The Making of the Representative for Planet 8)
- 1983 – De känslosamma agenterna i imperiet Volyen (The Sentimental Agents in the Volyen Empire)
1983 – En god grannes dagbok (The Diary of a Good Neighbour)
1985 – Om de gamla kunde och de unga visste (If the Old Could)
1985 – Den goda terroristen (The Good Terrorist)
1987 – Våra ord blåser bort med vinden: rapportbok från Afghanistan (The Wind Blows Away Our Words)
1988 – Det femte barnet (The Fifth Child)
1989 – Rufus: berättelsen om en okuvlig katt (Particularly Cats and Rufus the Survivor)
1994 – Under huden: del 1 av min självbiografi fram till 1949 (Under My Skin: Volume One of My Autobiography, to 1949)
1998 – Vandra i skugga: del 2 av min självbiografi: 1949-1962 (Walking in the Shade: Volume Two of My Autobiography)
2001 – Ben, ute i världen (fristående fortsättning på Det femte barnet) (Ben, in the World)
2001 – Ljuvaste dröm (The Sweetest Dream)
2005 – Kärleksbarnet (The Grandmothers)
2006 – Om katter (On Cats)