Danmarks historiska unioner
FrÄn Wikipedia
Danmark har genom historien ingÄtt i en rad unioner av olika slag. Dessa har bÄde varit riktade mot Norden och mot Tyskland.
De vendiska vasallriken som ingick i det danska östersjövĂ€ldet under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet behöll sina egna furstehus. Av dessa ingick furstendömet Mecklenburg sedan 1167, liksom grevskapet Schwerin sedan 1160, i det Tysk-romerska kejsardömet. LikĂ„sĂ„ gjorde Ă€ven hertigdömet Pommern sedan 1170, dock som lĂ€n under markgrevskapet Brandenburg, medan furstendömet RĂŒgen och hertigdömet Pommerellen Ă€nnu inte var germaniserade.
Den danska överhögheten över landet norr om Elbe och dess biflod Elde erkĂ€ndes 1214 av den tyske kejsaren Fredrik II (1194-1250). 1223-1225 var den danske kungen Valdemar II Sejr (1170-1242) fĂ€ngslad hos greven av Schwerin, Henrik I av Schwerin (död 1228). Efter förlusten i slaget vid Bornhöft (danska BornhĂžved) 1227 kollapsade det danska vĂ€ldet och endast RĂŒgen kunde behĂ„llas.
InnehÄll |
[redigera] Historiska unioner
- Obotriterna 1129-1131
- Knut Lavard (ca 1096 - 1131), dansk prins och jarl över SĂžnderjylland, utnĂ€mndes 1129 av den tyske kungen Lothar II av Supplinburg (1075â1137) till kung över de spridda obotritiska stammarna i Holstein och Mecklenburg.
- Furstendömet RĂŒgen 1169-1438 (realunion).
- FrÄn 1234 Àven Stralsund.
- FrÄn 1241 Àven Greifswald.
- 1325 Ă€rvde hertigdömet Pommern-Wolgast RĂŒgen som lĂ€n under Danmark.
- Hertigdömet Pommern 1185-1227 (realunion).
-
- Danmarks lÀn under Brandenburg.
- Furstendömet Mecklenburg 1187-1227 (realunion).
- Grevskapet Schwerin 1187-1227 (realunion).
- Hertigdömet Pommerellen 1210-1227 (realunion).
- Friherrskapet Rostock 1300-1323 (realunion).
-
- 1300 sökte Rostock danskt beskydd och blev lÀn under Danmark.
- 1314 blev Rostock Mecklenburgs lÀn under Danmark.
- 1323 upphörde Danmarks överhöghet över Rostock och friherrskapet uppgick i Mecklenburg.
- Hertigdömet Slesvig/SÞnderjylland (tyska Schleswig) 1386-1460.
-
- 1376-1386 var SĂžnderjylland ockuperat av grevskapet Holstein-Rendsburg.
- 1386-1390 var Slesvig grevskapet Holstein-Rendsburgs lÀn under Danmark. Hertigdom bytte dÄ namn till Schleswig.
- 1390 Äterförenades grevskapen Holstein-Rendsburg och Holstein-Kiel till grevskapet Holstein (danska Holsten). Slesvig följde dÄ med och blev Holsteins lÀn, fortfarande under dansk överhöghet. Holstein (liksom dess tidigare delningar) ingick i Tysk-romerska riket, medan Slesvig stod utanför.
- 1424 erkÀndes den danska överhögheten över Slesvig av den tyske kungen Sigmund (1368-1437). (Se Àven freden i Vordingborg 1435).
- Grevskapet Holstein och hertigdömet Slesvig (Schleswig-Holstein) 1460-1864 (personalunion / realunion).
-
- Holstein var Danmarks lĂ€n inom Tysk-romerska riket och Slesvig var Holsteins lĂ€n under Danmark (Ribeavtalet 1460). LĂŒbeck som sedan 1226 var fri riksstad ingick inte.
- 1474 blev Holstein hertigdöme.
- 1474 förlÀnades bonderepubliken Ditmarsken (tyska Ditmarschen) av tyske kejsaren Fredrik III (1415-1493) till danske kungen Kristian I (1426-1481), utan att omrÄdet i realiteten togs över.
- 1490-1523 delades hertigdömen Schleswig och Holstein i tvÄ delar: Den ena under Danmarks kung, den andra under hertigen av Gottorp, Fredrik (1471-1533). NÀr denne blev Danmarks kung under namnet Fredrik I Äterförenades de tvÄ hertigdömena.
- 1510 bröts Hamburg ut ur Holstein och blev fri riksstad.
- 1544 delades Slesvig-Holstein i tre delar: förutom den danske kungens omrÄde, del-hertigdömena Holstein-Gottorp och Holstein-Haderslev.
- 1559 erövrades Ditmarsken och delades mellan Slesvig-Holsteins tre enheter, men med bibehÄllen autonomi.
- 1580 delades Holstein-Haderslev mellan danske kungens omrÄde och Holstein-Gottorp.
- 1640 införlivades grevskapet Holstein-Pinneberg genom arv i den danske kungens del av Holstein.
- 1649-1721 bröts grevskapet Rantzau ut ur den danske kungens del av Holstein.
- 1721 införlivades de slesvigska delarna av Holstein-Gottorp med den danske kungens omrÄde (freden i Nystad). 1713-1807 ingick Helgoland i den slesvigska delen av Holstein-Gottorp (Se Àven stora nordiska kriget och Napoleonkrigen).
- 1773 införlivades Àven de holsteinska delarna av Holstein-Gottorp med den danske kungens omrÄde (helstatsprogrammet).
- 1864 blev Schleswig-Holstein en provins i kungariket Preussen (Dansk-tyska kriget och freden i Wien).
- (Se Àven eiderprogrammet, eiderdanskar och slesvig-holsteinska kriget.)
- Danmark-Norge 1380-1397 (personalunion).
- Olof HĂ„kansson (1370-1387) var kung av Danmark 1376-1387 och kung av Norge 1380-1387.
- Drottning Margareta (1353-1412), förmyndare för sonen Olof som regent i Norge och Danmark. Regerande drottning frÄn 1387, dessutom drottning av Sverige frÄn 1389.
- Utvidgades 1397 till Kalmarunionen.
- Kalmarunionen: Sverige (inklusive Finland) med Danmark och Norge (inklusive Island och FÀröarna) 1397-1524 (personal- och realunion).
- Instiftades formellt vid unionsmötet i Kalmar 1397, i praktiken redan 1389, dÄ Margareta, som redan var regerande drottning av Danmark och Norge, blev regerande drottning av Sverige.
- Förutom de instiftande staterna ingick:
- Grönland under Norge till mellan 1369 och 1409.
- Shetlandsöarna och Orkneyöarna under Norge till 1468.
- Slesvig som Holstein-Rendsburgs lÀn under Danmark till 1390, dÀrefter som Holsteins lÀn under Danmark till 1460.
- RĂŒgen som Pommern-Wolgasts lĂ€n under Danmark till 1438
- Helgoland under Danmark till början av 1400-talet.
- Gotland under Danmark till 1394; 1408-1439 och frÄn 1449.
- Pommern-Stolp 1397-1439 (personalunion).
- Oberpfalz 1443-1448 (personalunion).
- Schleswig-Holstein frÄn 1460 (personalunion).
- Fyra gÄnger bröt sig Sverige ut ur unionen: 1448-1457; 1464-1497; 1501-1520 och frÄn 1523. 1449 deltog Àven Norge i utbrytningen i personalunion med Sverige.
- Upplöstes formellt vid Malmö recess 1524, men inte förrÀn vid freden i Stettin 1570 avsade sig Danmark alla ansprÄk pÄ att ÄterupprÀtta unionen.
- Danmark-Norge 1524-1536 och 1660-1814.
- Efter Kalmarunionens upplösning 1524 blev Norge 1536 en dansk provins, för att 1660 Äter bli ett rike i personalunion med Danmark.
- Grevskapet Oldenburg 1667-1773 (personalunion).
- Inklusive grevskapet Delmenhorst till 1767.
- Skandinaviska myntunionen med Norge och Sverige 1873-1924 (valutaunion).
- Island 1918-1944 (personalunion).
[redigera] Nutida unioner
- Nordiska passunionen frÄn 1954 (passunion).
- Europeiska unionen (EU) frÄn 1973 (före 1993 Europeiska gemenskapen (EG)).
- Schengensamarbetet frÄn 2001 (passunion)
- ErsÀtter huvudsakligen Nordiska passunionen.
[redigera] Liknande förhÄllanden
I sammanhanget kan Àven nÀmnas:
- Hansan 1200-talet - 1536
- Under 1200-talet fick Hansan handelsrĂ€ttigheter vid SkĂ„nemarknaden i Skanör och Falsterbo. Ăven i Köpenhamn, Ribe och Ă lborg var Hansan representerad.
- Det var med Hansans stöd Valdemar Atterdag (troligen 1321 - 1375) kunde vÀljas till kung 1340 i de omrÄden som varit pantsatta Ät greve Gerhard III av Holstein (ca 1292 - 1340).
- Grevefejden 1534-1536 innebar att Hansans inflytande över den danska utrikeshandeln upphörde.
- PĂ„vestolen och Katolska kyrkan 1320-1536.
- à r 948, under Harald BlÄtands regeringstid ca 954 - ca 984, upprÀttades Danmarks första biskopssÀten under Àrkestiftet Hamburg-Bremen i Ribe och à rhus.
- Harald BlÄtand (död 986 eller 987) var den förste danske kungen som lÀt döpa sig senast vid mitten av 960-talet.
- 1103/1104 frigjordes kyrkan i Danmark frÄn Hamburg-Bremen dÄ Lund blev ÀrkebiskopssÀte för hela Norden. Mellan 1133 och 1138 var de nordiska kyrkorna Äter tillfÀlligt underordnade Hamburg-Bremen. I och med att Àrkestiften i Nidaros (Trondheim) och Uppsala avskildes 1152 respektive 1164 blev Danmark en nationell kyrkoprovins.
- Ărkebiskop Eskil (ca 1100 - 1181/1182) anslöt sig till den gregorianska reformrörelsen och försökte frigöra kyrkan frĂ„n kungamaktens inflytande, varför han 1161-1168 tvingades i landsflykt. (Se Ă€ven Investiturstriden och Wormskonkordatet.)
- Efter försoning mellan Valdemar den store (1131-1182) och kyrkan blev Knut VI (1162-1202) den förste danske kungen som kröntes 1170, varmed kyrkan bekrÀftade kungamaktens vÀrdighet.
- Ărkebiskop Anders Sunesen (ca 1161 - 1228) lyckades stĂ€rka kyrkans stĂ€llning och införa stora delar av den kanoniska rĂ€tten vid ett kyrkomöte pĂ„ SjĂ€lland och ett annat i Slesvig 1222. Men Ă€nda till Kristofer II:s (1276-1332) handfĂ€stning 1320, rĂ„dde strid mellan kungamakten och kyrkan om utnĂ€mningsrĂ€tten. 1259-1275 och 1299-1303 var Danmark belagt med interdikt.
- 1536 genomfördes reformationen av Kristian III (1503â1559) efter grevefejden.
- Tysk-romerska riket 1460-1806
- Personalunionerna med Schleswig-Holstein och Oldenburg gjorde de danska regenterna till tyska riksfurstar.
[redigera] Se Àven
- Union (statsvetenskap)
- Lista över unioner
- Dansk-svenska krig
- Vendes konung
- Vendiska riken
- Mecklenburgs delningar
- Pommerns delningar
- LĂ„gtyska
- Skandinavism
- EMU
[redigera] KĂ€llor
- Nordisk Familjebok, 1800-talsupplagan & Uggleupplagan, Stockholm 1876-1926
- Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947-55
- Nationalencyklopedin
- EncyclopĂŠdia Britannica, Cambridge & New York 1910-11
- Meyers Konversationslexikon, Leipzig & Wien 1885-92
- Caplex, Cappelens nÀtlexikon
- Salmonsens Konversationsleksikon, KĂžbenhavn 1915-30
- Leksikon for det 21. Ă„rhundrede
- Landguiden (Utrikespolitiska Institutet)
- Bengt Y. Gustafson: "Atlas till historien", Stockholm 1976, ISBN 91-24-26391-5
- Pierre Vidal-Naquet (red): "Atlas över mÀnsklighetens historia", översÀttning Brita Ahlborg & Line Ahrland, Stockholm 1991, ISBN 91-34-51102-4
- Carl Frederik Bricka (utg): Dansk biografisk Lexikon, KĂžbenhavn 1887-1905