Från Wikipedia

Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Motivering: ifrågasatta uppgifter i artikeln Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts.

Den ungefärliga gränsdragningen mellan Bosnien (mörkt) and Hercegovina (ljust)

Bosnien (bosniska, kroatiska och serbiska Bosna; serbisk kyrillisk skrift Босна) är en region på Balkanhalvön. Den utgör den norra delen av staten Bosnien och Hercegovina, medan den södra regionen är Hercegovina.

Bosnien omfattar omkring 41 000 km² och utgör därmed ungefär 80 % av Bosnien och Hercegovinas sammanlagda yta. Det finns ingen officiell gräns mellan de två regionerna, som därför är omtvistad. Bosnien och Hercegovina har emellertid utgjort en geopolitisk enhet sedan medeltiden och Bosnien har historiskt, och än i dag, ofta använts som ett begrepp för bägge regionerna. Användandet av ett regionnamn som kombinerar de bägge områdenas namn började under det Osmanska riket.

Politiskt, som en följd av fredsavtalet i Dayton 1995, är Bosnien delat mellan två administrativa entiteter och ett distrikt: Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska, samt Brčko-distriktet.

[redigera] Namn

Bosnien omnämns i skrift första gången på 800-talet. En teori är att namnet Bosnien kommer från det illyriska ordet "Bosona" som betyder "rinnande vatten", detta efter floden Bosna som rinner i centrala Bosnien.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Bosnien och Hercegovinas historia

Sarajevo är Bosniens historiska huvudstad.^{[källa behövs]}

Under antiken var Bosnien en del av Illyrien. Från omkring 200 f.Kr. kontrollerades området av Romarriket. Under sent 400-tal förlorades området av Västrom. Östrom och dess efterföljare Bysans kontrollerade det därefter under flera kortare perioder, varav den senaste inföll under sent 1100-tal. Sydslaviska folkstammar flyttade in i området från norr under folkvandringstiden på 600-talet e.Kr. och assimilerade de tidigare befolkningarna, främst illyrer men även romare, goter, kelter, hunner, alaner, avarer och gepider.^{[källa behövs]}

Från år 745 styrdes Bosnien av lokala stamherrar även om områden inom dagens Bosnien föll under både kroatisk och serbisk kontroll^[1][2][3] Kung Tomislav I av Kroatien skulle enligt bland andra dåtida källor ha styrt över hela Bosnien till floden Drina.^[4], medan andra källor hävdar att Kroatien inte hade någon kontroll över Bosniens inre territorium.^[5] Även efter Tomislav I styrdes Bosnien tidvis av kroatiska kungar.^[6][7] Den första bosniska staten etablerades under 1100-talet under först ban Borić och sedan under ban Kulin. Under denna tid var Bosnien en vasallstat, om än oftast nominell, under Ungern eller Bysantinska riket som slogs om kontrollen av området. Enligt en del källor skulle ban Kulin haft allt för stora styrkor för att Ungern skulle ha ingripit på påvens order då landet fortsatte att gynna den bosniska kyrkan.[1] År 1377 kröntes Tvrtko Kotromanić till kung över Bosnien och Bosnien förblev sedan ett kungarike fram till Osmanska rikets erövring.

Under mitten av 1400-talet uppstod häftiga inre strider om makten i landet. Den bosniska adeln, som ständigt kämpade om kungamakten, tog hjälp utifrån, i första hand från Ungern och Osmanska riket. Detta resulterade i en osmansk intervention där större delen av Bosnien 1463 införlivades med turkarnas imperium. Den sista bosniska monarken blev drottning Katarina, vars barn rövades bort av osmanerna och tvingades konvertera till islam.

Partisanmonumentet i Zenica.

Många bosnier, inte minst den bosniska adeln, konverterade därefter till islam (se även bosniaker), vilket gav regionen många fördelar och ledde till att Bosnien så småningom fick autonom status inom Osmanska riket. Bosnien blev ett självstyrande ejalet, vilket innebar att provinsens lokale härskare även i fortsättningen skulle väljas ur den bosniska adeln.

År 1878 ockuperades Bosnien, Hercegovina och Sandžak av Österrike-Ungern. Detta ledde till att bosniaker och serber gjorde gemensamma uppror mot ockupanterna som pågick fram till 1882. År 1908 införlivades hela regionen med Österrike-Ungern. Efter första världskriget 1918 tilldelades området segermakten Serbien och kom sedan att ingå i det nybildade staten serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike men som från och med 1929 kom att hetta kungariket Jugoslavien.

Under andra världskriget ockuperades området av kroatiska Ustašastyrkor, italienska och tyska styrkor. Bosnien blev sedan en del av den Ustaša-styrda marionettstaten Kroatien som existerade under andra världskriget. År 1945 befriades området av Titos partisaner och ingick sedan i den Socialistiska Federationen Jugoslavien, där Bosnien och Hercegovina blev en av de sex delrepublikerna.

År 1992 förklarade sig Bosnien-Hercegovina självständigt från Jugoslavien, vilket ledde till Bosnienkriget med bosniska kroater och bosniaker på ena sidan och bosniska serber (som motsatte sig brytningen) på den andra. Efter fredsuppgörelsen 1995 (Daytonavtalet) är Bosnien och Hercegovina delat mellan Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska.

Denna artikel innehåller inga källhänvisningar. Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort.

[redigera] Referenser

1. ^ Dr Vladimir Dorovic (1960). Historija Bosne. Belgrad: Stamparija Slovo, sid. 53. ISBN 86-7119-161-3. 
2. ^ John V.A. Fine Jr. (1988). The Early Medieval Balkans. Ann Arbor: University of Michigan, sid. 265. ISBN 0-472-08149-7. 
3. ^ John V.A. Fine Jr. (1988). The Early Medieval Balkans. Ann Arbor: University of Michigan, sid. 279. ISBN 0-472-08149-7. 
4. ^ John V.A. Fine Jr. (1988). The Early Medieval Balkans. Ann Arbor: University of Michigan, sid. 262. ISBN 0-472-08149-7. 
5. ^ Ivo Goldstein (2001). Hrvatski Rani Srednji Vijek. Zagreb: Zavod za hrvatsku povijest filozofskog fakulteta, sid. 165. ISBN 953-6045-02-8. 
6. ^ John V.A. Fine Jr. (1988). The Early Medieval Balkans. Ann Arbor: University of Michigan, sid. 265. ISBN 0-472-08149-7. 
7. ^ John V.A. Fine Jr. (1988). The Early Medieval Balkans. Ann Arbor: University of Michigan, sid. 279. ISBN 0-472-08149-7.