Belgrad
FrÄn Wikipedia
|
|||||
 |
|||||
| Basisdata | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Stat | Serbien | ||||
| Geografiska koordinater | 44° 49' norr 20° 28' öst |
||||
| BorgmĂ€stare | Dragan Äilas (DS) | ||||
| Area | 3 227 kmÂČ | ||||
| Befolkning (30 juni 2006)[1] | 1 602 861 | ||||
| BefolkningstĂ€thet | 497 inv/kmÂČ | ||||
| Webbplats | www.beograd.rs | ||||
| Ăvrigt | |||||
| Tidszon | UTC+1 | ||||
 |
|||||
Belgrad (ĐĐ”ĐŸĐłŃĐ°ĐŽ eller Beograd ( uttal ) pĂ„ serbiska, med betydelsen "Vita staden") Ă€r huvudstaden i Serbien. Staden Ă€r en av Europas Ă€ldsta huvudstĂ€der [2][3] som under sin historia har styrts av kelter, romare, bulgarer, ungrare/österrikare, turkar, tyskar och serber. Första gĂ„ngen staden blev Serbiens huvudstad var 1284. [4]
Staden Àr belÀgen dÀr floden Sava möter Donau och hade Är 2006 en befolkning pÄ 1,60 miljoner.[1] Belgrads tÀtort, som omfattar delar av 11 av stadens 17 kommuner, hade 1 120 092 invÄnare vid folkrÀkningen 2002.[5]
Belgrad Àr en separat administrativ enhet i Serbien och har sitt eget parlament. [6] Stadens teritorium Àr indelat i 17 kommuner och upptar 3,6% av Serbiens yta pÄ vilken 21% av landets totala befolkning lever. [7] Belgrad Àr Àven Serbiens ekonomiska och kulturella centrum.
InnehÄll |
[redigera] Historia
Staden har sitt ursprung i en keltisk besittning frÄn 300-talet f.Kr. PÄ platsen anlade sedan romarna ett legionslÀger Singidunum i början av kejsartiden. Redan dÄ var stadens strategiska lÀge viktigt. LegionslÀgret förstördes av hunnerna 442 och erövrades upprepade gÄnger av germanska, slaviska och andra stammar. Efter nÄgra Ärhundraden av slaviskt styre erövrades staden av Bysans för att slutligen bli serbisk pÄ 1100-talet.
Under medeltiden skiftade staden ofta hÀrskare. NÀr osmanerna trÀngde allt lÀngre norrut under 1400-talet motstod Belgrad dem med ungersk hjÀlp (belÀgringen av Belgrad 1456 motstods), men Är 1521 erövrades staden slutligen av Osmanska riket. 350 Är av osmanskt styre följde, med avbrott för tre kristna ockupationer. Under hela den Osmanska perioden kallades staden för Dar-ul-Jihhad, det vill sÀga det heliga krigets hus/stad eftersom den fungerade som en brygga för alla militÀra operationer vÀsterut. Under 1500- och 1600-talet upplevde Belgrad en storhetstid och hade dÄ omkring 100 000 invÄnare, det var ocksÄ under denna period som Belgrad med sina dÄ ca 200 moskéer var den moskétÀtaste staden i Europa efter Istanbul. PÄ grund av de stÀndiga invasionerna, krigen och ödelÀggelsen sjönk dock befolkningen och Belgrad förblev en smÄstad Ànda fram till industrialiseringen.
Den sista osmanska befÀstningen utrymdes 1867 och Belgrad blev pÄ 1800-talet huvudstad i det sjÀlvstÀndiga Serbien. Den var frÄn 1918 till 1941 huvudstad i kungariket Jugoslavien. 1941 erövrades och ockuperades staden av axelmakterna och blev svÄrt skadat under striderna. Belgrad deklarerades snart som den första "jude-fria" huvudstaden i Europa. [kÀlla behövs] Befriades 1944 av de allierade. FrÄn 1945 till 2003 var Belgrad huvudstad först i federationen och dÀrefter i förbundsrepubliken Jugoslavien; efter detta den politiska huvudstaden i unionen Serbien och Montenegro samt huvudstaden i delstaten Serbien i sagda union, fram till dennas upplösning Är 2006.
[redigera] Historiska namn
Genom historien har Belgrad haft mÄnga olika namn.
- SingidĆ«n(on) â Keltiskt namn; dĆ«n(on) betyder "logement, inhĂ€gnat omrĂ„de", Singi Ă€r fortfarande oförklarat, men det finns teorier om att namnet hĂ€rrör frĂ„n 279 f.Kr.
- Singidunum â Rom erövrade staden och anlade ett hĂ€rlĂ€ger dĂ€r. Latinserade det keltiska namnet
- Beograd â slaviskt namn som första gĂ„ngen nĂ€mns i ett brev frĂ„n pĂ„ve Johannes VIII till Boris I av Bulgarien Ă„r 878
- "Den vita staden (alternativt borgen)":
- Alba Graeca â Latinsk översĂ€ttning
- FehĂ©rvĂĄr â Ungersk översĂ€ttning
- WeiĂenburg â Tysk översĂ€ttning
- Castelbianco â Italiensk översĂ€ttning
- Nandoralba â I medeltida Ungern fram till 1400-talet
- NandorfehĂ©rvĂĄr â I medeltida Ungern
- LandorfehĂ©rvĂĄr â I medeltida Ungern
- Veligradon â Bysantinskt namn
- Veligradi, ÎΔλÎčÎłÏÎŹÎŽÎč â Grekiskt namn
- Dar Ul Jihad (Krigets hus) â Turkiskt namn
- Veligrada â Osmanskt namn
- Belogrados poleos
[redigera] Geografi
Belgrad ligger i sydöstra Europa, pĂ„ Balkanhalvön. Staden ligger dĂ€r floden Sava flyter ihop med Donau, pĂ„ sluttningen mellan tvĂ„ uppvĂ€rmda slĂ€tter. Vatten omger staden pĂ„ tre sidor. PĂ„ grund av lĂ€get har Belgrad kallats âportenâ till Balkan och âdörrenâ till Centraleuropa.
Belgrad Ă€r belĂ€get vid skĂ€rningspunkten för vĂ€garna mellan östra och vĂ€stra Europa, vilka gĂ„r igenom dalgĂ„ngen Morava-Vardar och NiĆĄava-Maricadalen, till Egeiska havets strĂ€nder, Mindre Asien och Mellanöstern. Staden Ă€r belĂ€gen vid floden Donau som Ă€r den vattenled som sammanbinder sydöstra och östra Europa. Efter att Äerdapdammen byggdes och den konstgjorda sjön vid denna skapades har Belgrad blivit bĂ„de en flod- och havshamn. Skepp frĂ„n Svarta havet seglar till Belgrads kajer. Efter öppnandet av kanalen mellan Rhen-Main-Donau blev Belgrad centrum för en av de viktigaste skeppningslederna i Europa: Nordsjön â Atlanten â Svarta havet.
[redigera] Klimat
Belgrad har en fastlandsklimat med fyra Ärstider. Hösten Àr relativt lÄnga och ofta som brittsommar. Vintrarna Àr inte sÀrskilt strÀnga med i genomsnitt 21 dagar om Äret med temperaturer under noll grader. Den kallaste mÄnaden Àr januari dÄ medeltemperaturen Àr 0,4 °C. VÄren Àr kort och regnig och sommaren kommer ofta abrupt.
Under perioden 1961-1990 var Ärsmedeltemperaturen 11,9 °C. Juli (21,7 °C) och augusti (21,3 °C) Àr de varmaste mÄnaderna. Den lÀgsta temperatur som uppmÀtts i Belgrad Àr -26,2 °C vilket intrÀffade den 10 januari 1893. Den högsta temperaturen, 41,8 °C uppmÀttes bÄde den 12 augusti 1921 och den 9 september 1946. Det genomsnittliga antalet dagar med temperaturer över 30 °C Àr 31 och över 25 °C Àr 95.
Belgrads klimat kĂ€nnetecknas ocksĂ„ av Kosovo den sydöstâöstliga vind som medför klart och torrt vĂ€der. Den blĂ„ser oftas pĂ„ hösten och vintern med 2-3 dagars intervall. Kosovo har en medelvindstyrka pĂ„ 25-43 km/h men kan nĂ„ upp till 130 km/h.
MedelÄrsnederbörd i Belgradtrakten Àr 685 mm, och det mesta regnet faller i maj och juni. Belgrad har i genomsnitt snöfall 27 dagar om Äret och snötÀcket blir liggande 30-44 dagar och har en medeltjockhet av 14-25 cm.
[redigera] Demografi
Under 1500- och 1600-talet upplevde Belgrad en storhetstid med omkring 100 000 invÄnare. PÄ grund av de stÀndiga invasionerna, krigen och ödelÀggelsen sjönk befolkningen och Belgrad förblev en smÄstad Ànda fram till industrialiseringen.
| InvÄnarantal | |
| Ă r | Antal |
| 1872 | 27 000 |
| 1910 | 91 000 |
| 1921 | 112 000 |
| 1931 | 267 000 |
| 1953 | 470 000 |
| 1977 | 770 000 |
[redigera] Etniska grupper
- serber - 1 417 187 [8]
- jugoslaver -22 161
- montenegriner - 21 190
- romer - 19 191
- kroater - 10 381
- övriga
[redigera] Religiösa grupper
- serbisk-ortodoxa - 90,68% [9]
- muslimer - 1,29%
- katoliker - 1,03%
- protestanter - 0,24%
- judar - 0,03%
- övriga
[redigera] Administration
Belgrad fungerar som en separat administrativ enhet i Serbien och har sitt eget parlament. Staden indelas i 17 kommuner (opƥtine) - tio stadsdelar och sju förorter.
[redigera] Kommuner
|
 |
|
[redigera] Kultur och konst
[redigera] Arkitektur och stadsbild
Stadens utseende prÀglas av nÀstan tvÄ Ärtusenden av erövringar och krig. Staden har totalförstörts flera gÄnger och har inslag frÄn de olika erövrarnas byggnadsstilar. Detta har gett staden en exotisk och kosmopolitisk karaktÀr. Stadens arkitektur prÀglas av bÄde modernt och gammalt. Centrala Belgrad bestÄr mest av gamla byggnader, medan omrÄdet Novi Beograd (Nya Belgrad) började byggas efter andra vÀrldskriget pÄ det lÄglÀnta omrÄdet vid Sava floden, och prÀglas av 1900-talsarkitektur. Novi Beograd Àr den stadsdel som vÀxer mest, det Àr ocksÄ stadens finansiella centrum. MÄnga storföretag har bl.a. sina regionala kontor dÀr.
[redigera] Museer
Staden har ett trettiotal museer och gallerier bland vilka speciellt kan nÀmnas Nationalmuseet med över 900 000 objekt, vars nuvarande byggnad byggdes 1903 och Museet för modern konst frÄn 1965.
[redigera] Teater
Den frÀmsta av stadens sju teatrar Àr Nationalteatern som grundades 1869.
[redigera] Religiösa byggnader
I Belgrad finns mÄnga ortodoxa kyrkor. NÄgra som kan nÀmnas Àr Sankt Markus kyrka och Sankt Savas tempel, som Àr vÀrldens största ortodoxa kyrka i funktion. I staden fanns förr i tiden mÄnga moskéer men idag finns endast en kvar, Bajraklimoskén. Det finns Àven katolska kyrkor och en synagoga i staden.
[redigera] Parker
- Kalemegdan
- TaĆĄmajdan
- KaraÄorÄev park
- Äubura
- TopÄider
[redigera] Utbildning och forskning
Belgrad har ett universitet som grundades 1863, och Àr det Àldsta i denna del av Europa. Astronomiskt observatorium.
[redigera] Rekreation
[redigera] Sport
Det finns runt 1 000 stycken sportanlÀggningar av god kvalitet i Belgrad, mÄnga Àr kapabla att hÄlla sportevenemang pÄ. Belgrad har varit vÀrd för europa- och vÀrldsmÀsterskap i flera olika sporter, bl.a basket, fotboll, handboll och vollyboll.
[redigera] MĂ€sterskap i Belgrad
- EuropamÀsterskapet i fotboll 1976 hölls i Zagreb och Belgrad
- EuropamÀsterskapet i basket 2005 hölls i Serbien, bl.a. i Beogradska arena
- 2009 kommer Universiaden att hÄllas i Belgrad
[redigera] Större sportklubbar
- Röda StjÀrnan och Partizan (fotboll, basket, volleyboll, handboll, vattenpolo m.m.)
[redigera] Nöjen
2008 kommer Serbien vara vÀrdar för Eurovisionsschlagerfestivalen som ska hÄllas i Beogradska arena. Evenemanget vÀntas locka över 15 000 utlÀndska turister, och berÀknas vara den mest omfattande schlagerfestivalen nÄgonsin.
[redigera] Ekonomi och nÀringsliv
Belgrad har textil-, metall och livsmedelsindustri och Àr Serbiens utan tvekan viktigaste ekonomiska centrum. Hela 30% av Serbiens BNP kommer frÄn Belgrad och dessutom bor 30% av Serbiens arbetande befolkning i staden. [10] Stadens lÀge vid en segelbar flod har gjort att den blivit en viktig hamn.
Staden liksom Serbien ÄterhÀmtar sig snabbt frÄn 1990-talets svÄra ekonomiska situation. Serbien var dÄ under under FN-sanktioner vilket hÀmmade ekonomin och resulterade bl.a. i hyperinflation. NÄgra av Belgrads viktigaste företag Àr Jat Airways, Telekom Srbija, Telenor Srbija och Delta Holding.
[redigera] Turism
Sedan det turbulenta 1990-talet har Serbien sett en Äterkomst av de internationella turister som varit frÄnvarande. Belgrad har Äter blivit ett val för veckoslutsresor och allt fler utlÀndska turister ses nu pÄ gatorna. MÄnga weekendresenÀrer, speciellt frÄn Bosnien, Kroatien och Slovenien föredrar Belgrads nattliv framför deras egna stÀders p.g.a. den gÀstvÀnliga atmosfÀren, fantastiska nattklubbar/barer och billiga cocktails.
Belgrad ses numera som en sÀker och vÀlmÄende stad, vilket ocksÄ Àr en bidragande faktor till den stora turistökningen.
[redigera] Nattliv
Belgrad har blivit omtalad för sitt vibrerande nattliv. MÄnga nattklubbar har öppet till tidig morgon och Àr utspridda över hela staden. De kÀndaste och mest besökta nattklubbarna finns pÄ strandbÄtarna (splavovi) utefter Donau och Sava. StrandbÄtarna Àr extra populÀra under sommarmÄnaderna.
Alternativa kÀnda nattklubbar Àr "Akademija", "Stefan Brune" och kultklubben "KST" (Klub studenata tehnike).
Mer traditonellt serbiskt nattliv med tradiotionell musik, s.k. "Starogradska muzika" (folkmusik) hittar man i prominentna Skadarlija, stadens centrala bohemiska kvarter med 1800-tals byggnader. DÀr samlas stadens poeter och konstnÀrer. Gatan Skadarska (centrala delen av Skadarlija) och nÀromrÄderna har nÄgra av Belgrads bÀsta och Àldsta restauranger. DÀr finns ocksÄ stadens Àldsta ölhall, frÄn tidigt 1800-tal.
[redigera] Transporter och infrastruktur
[redigera] VĂ€gar
Stadens stora trafikpulsÄder strÀcker sig frÄn Kalemegdan lÀngs med Knez Mihailovagatan och genom Terazije till Slavija.
I Belgrad finns nĂ„gra viktiga motorvĂ€gar som strĂ€cker sig ut över stora delar av Serbien. Dessa Ă€r mycket viktiga för bĂ„de Belgrad och övriga delar av Serbien. Trafiken Ă€r numera ocksĂ„ mycket tĂ€t pĂ„ dessa. En viktig motorvĂ€g gĂ„r rakt genom staden medan det ocksĂ„ hĂ„ller pĂ„ att byggas en ringled i form av en motorvĂ€g. MotorvĂ€garna utgör ocksĂ„ viktiga internationella förbindelser med övriga Europa. Bland dessa kan nĂ€mnas motorvĂ€gen E75 som utgör en viktig förbindelse till Makedonien och Grekland. En annan mycket viktig motorvĂ€g Ă€r E70 som utgör en viktig förbindelse mot Kroatien, Slovenien, Ăsterrike och dĂ€rmed Ă€ven en viktig förbindelse mot stora delar av Europa. MotorvĂ€gstandarden i Belgrad Ă€r tĂ€mligen hög och pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt jĂ€mförbar med den som Ă€r i Stockholm dĂ„ mĂ„nga trafiklösningar Ă€r gemensamma. Den motorvĂ€g som gĂ„r genom sjĂ€lva Belgrad Ă€r mycket lik Essingeleden i Stockholm.
[redigera] Broar
Belgrad har sex broar över Sava och en över Donau:
- Stari savski most (Gamla Savabron) - 410 meter lÄng och den enda bron i Belgrad som överlevde andra vÀrldskriget. Bron var Àn av de fÄ i Europa som nazisterna misslyckades med att förstöra under sin retrÀtt, efter att man lyckats desarmera minorna som lagts pÄ bron.[11]
- Gazela - den mest trafikerade och Belgrads viktigaste bro. 332 meter lÄng och byggd 1966-1970. [12]
- Brankov most (Brankos bro) - 450 meter lÄng som binder samman gamla delarna av staden med Novi Beograd. Byggdes 1956 pÄ samma plats dÀr Àn Àldre bro förstörts i andra vÀrldskriget. [13]
- Stari ĆŸelezniÄki most (Gamla jĂ€rnvĂ€gsbron) - bro över Sava.
- Novi ĆŸelezniÄki most (Nya jĂ€rnvĂ€gsbron) - bro avsedd för tĂ„gtrafik över Sava. Byggd 1976, 1 928 meter lĂ„ng. [14]
- Bron över Sava i Obrenovac, 30 km söder om centrum. Byggd 1993-1999. LÀngd 912 meter.
- PanÄevaÄki most (PanÄevobron) - bro över Donau som leder till PanÄevo. 1 075 meter lĂ„ng, byggd 1935, förstörd och byggd pĂ„ nytt 1946.
[redigera] Busstrafik
Busstrafiken Àr mycket omfattande i Belgrad. Busstrafiken nÄr ut till stora delar av staden. Det finns Àven en del trÄdbussar i Belgrad. Bussarna har dock en mycket blandad standard. Flera av bussarna Àr ca 20 Är gamla medan andra Àr alldeles nya och av mycket modernt utförande som tillkommit de senaste Ären.
DÀremot finns det inga bussar i en Älder dÀremellan. Detta beror pÄ att Serbien hade en handelsblockad under 1990-talet och detta gjorde att de inte kunde köpa in nya bussar. Ekonomin tillÀt inte det heller. Efter att Serbien Äter öppnats mot resten av vÀrlden har det börjat köpas in nya bussar i mycket stor omfattning för att ersÀtta de gamla som har varit överÄriga sedan lÄng tid tillbaks.
[redigera] Tunnelbana
NÄgon riktig tunnelbana finns inte i Belgrad. DÀremot gÄr nÄgra av Belgrads PendeltÄgslinjer i tunnlar under staden pÄ ett sÀtt som pÄminner om en tunnelbana. De underjordiska stationer som finns pÄ dessa underjordiska pendeltÄgslinjer pÄminner ocksÄ mycket om tunnelbanestationer. Det finns planer pÄ att börja bygga en riktig tunnelbana. Den första Linjen ska börja att byggas Är 2008 och vara fÀrdig 2012.
[redigera] JÀrnvÀg
Belgrad har under lĂ„ng tid varit en av Europas viktigaste jĂ€rnvĂ€gsknutar. Detta har berott pĂ„ att Belgrad lĂ€nge har varit en mötespunkt för tĂ„g som kommer österifrĂ„n och vĂ€sterifrĂ„n. Under 1900-talets första hĂ€lft utgjorde Belgrad mötespunkten för tĂ„g som skulle gĂ„ frĂ„n dels Grekland och dels orienten och vidare mot stora delar av det övriga Europa som till exempel Frankrike. Belgrad var ocksĂ„ en viktig mötespunkt för den vĂ€lkĂ€nda Orientexpressen som dĂ„ gick frĂ„n Calais och Paris och vidare mot Bukarest, Aten och Istanbul. I Belgrad möttes delarna av Orientexpressen som gick i anslutning med Bukarest, Aten och Istanbul och dĂ€rför kopplades de samman eller delades beroende pĂ„ vilken riktning tĂ„gen gick i. DĂ€rför var Belgrad en mycket viktig plats för Orientexpressen. Under kalla kriget under den andra halvan av 1900-talet fortsatte Belgrad att ha samma betydelse som mötespunkt. Detta var nĂ€mligen den plats dĂ€r tĂ„g gick mellan öst och vĂ€st. Flera internationella tĂ„g gick till platser som MĂŒnchen och Wien som tillhörde det dĂ„varande VĂ€steuropa. Det gick tĂ„g till Sofia, Budapest och Bukarest i det dĂ„varande Ăsteuropa. Dessutom gick det tĂ„g till Aten och Istanbul. Detta innebar att Belgrad var en av de viktigaste jĂ€rnvĂ€gsknutarna för trafik mellan de annars sĂ„ olika delarna i det dĂ„ delade Europa.
Under 1990-talet minskade Belgrads betydelse som viktig internationell jÀrnvÀgsknut. Detta berodde pÄ att Serbien blev allt mer isolerat och Àven under en tid utsatt för krig. Efter 2001 har dock Belgrad Äter börjat fÄ tillbaks sin betydelse som internationell knutpunkt och mÄnga tÄg frÄn till exempel Grekland som ska gÄ norrut gÄr Äter via Belgrad.
[redigera] Flygplatser
I Belgrad finns en internationell flygplats. FrÄn denna flygplats gÄr trafik till i stort sett hela Europa och till stora delar av Asien. Nikola Tesla flygplatsen har Äter fÄtt sin status som knutpunkt i sydöstra Europa. Under 2008 berÀknas flygplatsen ha över 3 miljoner resenÀrer. Det serbiska flygbolaget JAT har trafik till nÀstan hela Europa. Tyska Lufthansa och österrikiska Austrian Airlines har ocksÄ en omfattande förbindelse med Belgrad. Numera finns ocksÄ ett par "low cost" bolag som trafikerar Belgrad, bl.a. Norwegian och Germanwings.
[redigera] Belgrads rekord
- Belgrad Àr den av alla vÀrldens huvudstÀder som upplevt flest krig, hela 115 olika internationella konflikter. [kÀlla behövs]
- Belgrad har jÀmnats med marken hela 44 gÄnger och blivit uppbyggt gÄng efter gÄng...
- Under Jugoslaviens tid var den huvudstad i fem olika stater, Àven detta rekord. [kÀlla behövs]
[redigera] KĂ€nda belgradbor
- Septimius Severus, kejsare
- Stefan DuĆĄan, kung
- Peter II av Jugoslavien, kung
- Milutin MilankoviÄ, vetenskapsman
- Ivo AndriÄ, nobelpristagare
- Marina AbramoviÄ, performancekonstnĂ€r
- Josip Broz Tito, jugoslavisk politisk ledare
- Zoran ÄinÄiÄ, politiker
- Bojan ÄorÄiÄ, fotbollspelare
- Ana IvanoviÄ, tennisspelare
- Jelena JankoviÄ, tennisspelare
- Milorad PaviÄ, författare
- Novak ÄokoviÄ, tennisspelare
- HKH Alexandar II KaraÄorÄeviÄ, tronpretendent och kronprins av Jugoslavien och Serbien (sedan 1970)
[redigera] Referenser
- ^ [a b] Statistical Office of Republic of Serbia, Municipalities of Serbia 2007 (pdf-fil, komprimerad)
- ^ Discover Belgrade
- ^ Belgrade, capital city
- ^ Medieval Serbian Belgrade
- ^ City Population, Serbia.
- ^ Assembly of the City of Belgrade
- ^ Municipal indicators of Republic of Serbia
- ^ http://www.beograd.org.yu/cms/view.php?id=201201
- ^ http://www.beograd.org.yu/cms/view.php?id=201181
- ^ http://www.kombeg.org.yu/
- ^ http://www.danas.co.yu/20060208/terazije1.html
- ^ http://www.yu-build.com/main/f/062/062.html
- ^ http://www.mostprojekt.co.yu/index.php?sid=13&lang=1#
- ^ http://en.structurae.de/structures/data/index.cfm?ID=s0003756
[redigera] Externa lÀnkar
Wikimedia Commons har media som rör Belgrad.
- Belgrads officiella webbplats
- Belgrad info och mer
- Belgrads turistbyrÄ
- Belgrads arkitektur
- Fotogalleri
- Gamla fotografier
- Medeltida Belgrad
Amsterdam | Andorra la Vella | Ankara1 | Aten | Baku2 | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislava | Bryssel | Budapest | Bukarest | ChiĆinÄu | Dublin | Helsingfors | Kiev | Köpenhamn | Lissabon | Ljubljana | London | Luxemburg | Madrid | Minsk | Monte Carlo | Moskva | Nicosia3 | Oslo | Paris | Podgorica | Prag | Reykjavik | Riga | Rom | San Marino | Sarajevo | Skopje | Sofia | Stockholm | Tallinn | Tbilisi2 | Tirana | Vaduz | Valletta | Vatikanstaden | Vilnius | Warszawa | Wien | Zagreb
Geografiska anmÀrkningar: (1) Ligger i Asien men landet har en del i Europa. (2) Hela Kaukasien rÀknas ibland till Asien. (3) Helt i Asien men med sociopolitiska band till Europa.