Dzisiaj jest wtorek, 02 grudnia 2008 r. 337 dzien roku
Languages:ar | id | bg | ca | ceb | cs | da | de | et | en | es | eo | fr | he | hr | it | ko | lt | hu | nl | ja | no | pl | pt | ru | ro | sk | sl | sr | fi | sv | te | tr | uk | zh






REKLAMA
mp3

Aspergers syndrom

FrÄn Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Aspergers syndrom
Klassifikation & externa resurser
ICD-10 F84.5
ICD-9 299.8
OMIM 608638
DiseasesDB 31268
MedlinePlus 001549
eMedicine ped/147 

Aspergers syndrom, ibland förkortat AS, Àr ett tillstÄnd inom autismspektrumet, som ligger nÀra högfungerande autism. Den uttrycker sig pÄ olika sÀtt hos olika individer, och kan ha bÄde positiva och negativa konsekvenser för en mÀnniskas liv.[1][2][3][4][5][6] Liksom andra autismspektrumtillstÄnd kÀnnetecknas den av bland annat repetitiva beteendemönster och ofta nedsÀttningar i förmÄgan till socialt umgÀnge och kommunikation. Asperger skiljer sig dock frÄn 'klassisk' autism i det att icke-sociala aspekter av intellektuell utveckling i allmÀnhet fortskrider i normal eller förhöjd omfattning.[7]

InnehÄll

[redigera] KĂ€nnetecken

Syndromet pÄverkar mÀnniskor pÄ vÀldigt olika sÀtt, men individer med AS brukar ha vissa gemensamma kÀnnetecken. Hit hör ofta en förmÄga att fokusera intensivt pÄ sÀrskilda intresseomrÄden, underkÀnslighet eller överkÀnslighet för vissa stimuli, problem med sensorisk integration, sjÀlv-stimulerande beteenden som att vagga fram och tillbaka eller yttra ord, och svÄrigheter med att tolka ansiktsuttryck och andra sociala signaler.[7] NÄgra positiva kÀnnetecken Àr förbÀttrad mental fokus, utmÀrkt minnesförmÄga, överlÀgsen rumsuppfattningsförmÄga, samt en intuitiv förstÄelse för logiska system. Dessa kÀnnetecken kan ofta leda till framgÄngar inom matematik, teknik, vetenskap,[2][3][4], musik, konst eller sprÄk.[8]

[redigera] Asperger och autism

Vad gÀller grÀnsdragningen mellan Aspergers syndrom och den större gruppen högfungerande autism (HFA) rÄder stor oenighet. Varken Aspergers syndrom eller högfungerande autism har en entydig definition som accepteras av alla,[9] men de flesta diagnostiska handböcker skiljer pÄ de tvÄ baserat pÄ sprÄkutveckling. Försenad sprÄkutveckling Àr ett tecken pÄ HFA, medan normal pÄbörjad talförmÄga tyder pÄ AS.[7] Dock intar minst ett diagnoshjÀlpmedel motsatt position, och sÀger att försenad talförmÄga ger större stöd för diagnosen Aspergers syndrom.[10]

Vissa lĂ€kare menar att AS inte skiljer sig alls frĂ„n andra störningar inom autismspektrumet. De talar istĂ€llet om Aspergers som högfungerande autism eller behandlar diagnoserna som likvĂ€rdiga, och hĂ€vdar att försenad sprĂ„kutveckling Ă€r en gradskillnad, inte en artskillnad.[11][5] Olika tester har inte visat nĂ„gon betydande skillnad mellan patienter med diagnosen Aspergers syndrom och patienter med diagnosen högfungerande autism.[12] Även bland dem som anser att skillnaderna mellan Asperger och högfungerande autism Ă€r vĂ€sentliga Ă€r det vanligt att diagnoserna pĂ„verkas av andra faktorer Ă€n rent kliniska, sĂ„som samhĂ€llets benĂ€genhet för stöd till de som drabbats av den ena störningen men inte den andra.[13][14] PĂ„ grund av den flora av effekter som Aspergers syndrom har pĂ„ individen samt att vetenskapen Ă€r oense om hur den definieras Ă€r Aspergers syndrom ett kontroversiellt begrepp bland forskare, lĂ€kare samt de som sjĂ€lva har diagnosen.

[redigera] Historik

Namnet Aspergers syndrom myntades av den engelska psykiatern Lorna Wing, uppkallat efter Hans Asperger. Wing anvÀnde termen första gÄngen i en artikel 1981.[15] 1994 togs Aspergers syndrom upp i fjÀrde upplagan av den psykiatriska handboken Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) som Asperger's Disorder.[16]

Hans Asperger var en österrikisk psykiater och barnlÀkare, som 1944 observerade fyra barn pÄ sin klinik som alla hade svÄrigheter med social samvaro. FastÀn deras intelligens verkade normal saknade barnen ickeverbal kommunikationsförmÄga, visade ingen empati med andra barn och var kroppsligt klumpiga. Deras sÀtt att tala var antingen osammanhÀngande eller överdrivet formellt, och deras samtal dominerades av deras helt uppslukande intresse för ett enskilt Àmne. Asperger kallade störningen för "autistisk psykopati" och beskrev den som frÀmst kÀnnetecknad av social isolering.[17] Han framförde ocksÄ att "exceptionella mÀnniskor mÄste ges exceptionell utbildningsbehandling, behandling som tar hÀnsyn till deras speciella svÄrigheter. Vidare kan vi visa att mÀnniskor trots avvikelser kan uppfylla sin sociala roll i samhÀllet, sÀrskilt om de finner förstÄelse, kÀrlek och vÀgledning."[18]

Den österrikisk-amerikanske barnpsykiatern Leo Kanner identifierade 1943 ett mycket likartat syndrom, fast den population som Kanner karakteriserade hade kanske lÀgre grad av social förmÄga Àn Aspergers.[19] Kanners autism kÀnnetecknas dÀrför av betydande kognitiva och kommunikativa brister, dÀribland fördröjd sprÄkutveckling eller total avsaknad av sprÄk.[20]

Aspergers observationer publicerades pÄ tyska, ett sprÄk som inom den vetenskapliga vÀrlden marginaliserats under efterkrigstiden. Funktionshindret förblev dÀrför lÀnge okÀnt utanför den tysksprÄkiga vÀrlden. Resultaten var inte kÀnda för en bredare icke tysksprÄkig krets förrÀn 1981, dÄ Lorna Wing publicerade en serie fallstudier som visade liknande symptom och som hon kallade "Aspergers syndrom."[15] Wings skrifter publicerades och populariserades i stor omfattning. 1992 togs AS med i den tionde upplagan av VÀrldshÀlsoorganisationens diagnosmanual och International Classification of Diseases (ICD-10), vilket gjorde det till en distinkt diagnos.[21] Senare, 1994, tillades AS Àven i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) och American Psychiatric Associations diagnostiska referensbok.[16][22]

Uta Frith (en tidig forskare om Kannersk autism) skrev att personer med Aspergers syndrom verkar ha mer Àn en antydan om autism.[23] Andra, som Lorna Wing och Tony Attwood, delar Friths bedömning. Dr. Sally Ozonoff, vid MIND Institute pÄ University of California at Davis, hÀvdar att det inte borde finnas nÄgon skiljelinje mellan "högfungerande" autism och AS,[24] och att det faktum att vissa personer inte börjar tala förrÀn vid en senare Älder inte Àr nÄgon anledning att dela in i tvÄ grupper eftersom de ÀndÄ behandlas identiskt.

I januari 2006 föreslog professor Simon Baron-Cohen vid University of Cambridge, som betraktas som en av de ledande nuvarande forskarna pÄ omrÄdet, att personer med Aspergers har en tendens att att översystematisera, och att de dÀrmed tenderar att försöka nÀrma sig alla livsomrÄden, inklusive det sociala, genom att utveckla system eller regeluppsÀttningar att agera efter.[25]

[redigera] Klassificering och diagnos

Aspergers syndrom definieras i avsnitt 299.80 av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) med sex huvudsakliga kriterier:

  1. Kvalitativt nedsatt förmÄga till social interaktion,
  2. BegrÀnsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter,
  3. Betydande nedsÀttning av funktionsförmÄga i viktiga avseenden,
  4. Ingen betydande försening av den allmÀnna sprÄkutvecklingen,
  5. Ingen betydande försening av den kognitiva utvecklingen sÄsom nyfikenhet pÄ omgivningen, eller i utvecklingen av för Äldern adekvata vardagliga fÀrdigheter eller adaptivt beteende (utöver social interaktion) under de tre första levnadsÄren.
  6. Symptomen kan inte bÀttre förklaras av en annan specifik genomgripande störning i utvecklingen, eller av schizofreni.[16][26]

Aspergers syndrom Àr en autismspektrumstörning, ett av fem neurologiska tillstÄnd som ofta kÀnnetecknas av avvikelser i sprÄk- och kommunikationsförmÄga, samt repetitiva eller begrÀnsande tanke- och beteendemönster. De fyra beslÀktade störningarna Àr autism, Retts syndrom, desintegrativ störning hos barn och atypisk autism (PDD-NOS).[21]

Diagnosen Aspergers syndrom kompliceras av att flera olika avgrÀnsningsinstrument anvÀnds.[21] De diagnostiska kriterierna i Diagnostic and Statistical Manual kritiseras för att vara vaga och subjektiva.[27][28] Andra uppsÀttningar diagnostiska kriterier för AS Àr ICD 10 VÀrldshÀlsoorganisationens diagnostiska kriterier, Szatmaris diagnostiska kriterier,[29] Gillbergs diagnostiska kriterier[30] och Attwood & Gray Discovery Criteria.[31] ICD-10-definitionen har kriterier som liknar DSM-IV-versionens.[31] Aspergers syndrom har vid olika tillfÀllen kallats autistisk psykopati och schizoid störning i barndomen,[32] men dessa termer anses nu förÄldrade och felaktiga och anvÀnds dÀrför i allmÀnhet inte lÀngre.

[redigera] Högfungerande autism?

Vissa lÀkare anser att Aspergers inte Àr en sÀrskild och distinkt störning, utan beskriver det som högfungerande autism.[21] Diagnoserna Aspergers syndrom och högfungerande autism betraktas som likvÀrdiga, vilket komplicerar uppskattningar om allmÀn förekomst. Samma barn kan fÄ olika diagnoser beroende pÄ vilket avgrÀnsningsverktyg lÀkaren anvÀnder, och vissa barn diagnostiseras med högfungerande autism istÀllet för Aspergers syndrom och vice versa.[21] MÄnga erfarna lÀkare tillÀmpar tidig början av högfungerande autism eller regressivt utvecklingsmönster som den sÀrskiljande faktorn mellan Aspergers syndrom och högfungerande autism. Andra anser att den försenade sprÄkutveckling som förknippas med högfungerande autism Àr avgörande.[33] Den nuvarande klassificeringen av autismspektrumstörningar Àr otillfredsstÀllande för mÄnga förÀldrar, lÀkare och forskare.[34] Peter Szatmari, en kanadensisk forskare imom omrÄdet autismspektrumstörningar, anser att det behövs större precision för att skilja mellan de olika diagnoserna. DSM-IV och ICD-10 fokuserar pÄ tanken att det inom fÀltet autismspektrumstörningar existerar olika biologiska bakgrunder till störningarna. Detta har lett till en upptagenhet med att leta efter skillnader mellan olika undertyper av autismspektrumstörningar snarare Àn att se de individuella störningarna som punkter i ett spektrum. Detta försök att hitta undergrupper har inte varit sÀrskilt anvÀndbar i klassificering eller i medicinsk praktik.[34]

Aspergers kan förbli odiagnostiserad under den tidiga barndomen och en del personer fÄr inte diagnos förrÀn i vuxen Älder.

Ett redskap för sjÀlvdiagnos som anvÀnds mycket numera Àr det Aspergerkvot-formulÀr, som utvecklats av professor Simon Baron-Cohen.

[redigera] Kliniska drag

AS kÀnnetecknas av:[16][21]

  • Smala intressen eller upptagenhet med ett Ă€mne pĂ„ bekostnad av andra aktiviteter
  • Repetitiva beteenden eller ritualer
  • SĂ€regenheter i tal och sprĂ„k
  • Omfattande logiska/tekniska tankemönster
  • Socialt och kĂ€nslomĂ€ssigt olĂ€mpligt beteende och interaktion
  • Problem med icke-verbal kommunikation
  • Klumpig och okoordinerad motorik

De vanligaste och viktigaste kÀnnetecknen för AS kan indelas i flera breda kategorier: Nedsatt social förmÄga, smala men intensiva intressen och egenheter i tal och sprÄk. Det Àr vanligt att Àven andra drag associeras med detta syndrom, men inte alltid anses nödvÀndiga för diagnosen. Detta avsnitt avspeglar frÀmst Attwoods, Gillbergs och Wings Äsikter om de viktigaste kÀnnetecknen för AS. DSM-IV-kriterierna avspeglar en nÄgot annorlunda syn. Till skillnad frÄn de flesta former av autismspektrumstörningar Àr AS ofta kamouflerat och mÄnga mÀnniskor med störningen smÀlter in med mÀnniskor som inte har den. Effekterna av AS beror pÄ hur en individ som har störningen svarar pÄ sjÀlva syndromet.[31]

Personer med Aspergers syndrom har i regel normal eller hög (i vissa fall mycket hög) intelligens[35], men redan i tidig barndom debuterar följande typer av svÄrigheter, som kÀnnetecknar samtliga former av störningar inom autismspektrumet och brukar benÀmnas Lorna Wings triad, efter den brittiska barnpsykiatern Lorna Wing.[36]

  • begrĂ€nsad förmĂ„ga till ömsesidig social interaktion,
  • begrĂ€nsad förmĂ„ga till ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation,
  • begrĂ€nsningar i fantasi, intressen och beteenderepertoar.

Vissa personer har tvÀrtemot andra mycket fantasi, vilket gör att de i vissa sammanhang kan uppfattas "leva i sin egen vÀrld". Andra Àr förhÄllandevis normala nÀr det gÀller fantasi och intressen, Àven om de vid intressena ofta intresserar sig mer Àn de flesta.

[redigera] Sociala avvikelser

Aspergers syndrom kan omfatta ett flertal svÄrigheter och beteendeavvikelser. Det finns inget enskilt drag som delas av alla personer med Aspergers syndrom, men svÄrigheter med socialt beteende förekommer hos mÄnga och Àr ett av de viktigaste kriterierna. Personer med AS kan sakna förmÄga att förmedla sitt eget kÀnslomÀssiga tillstÄnd (alexitymi) och den naturliga förmÄgan att se undertexterna i socialt samspel, att avlÀsa kroppssprÄk och instinktiva signaler. Detta kan leda till vÀlmenande yttranden som kan verka förolÀmpande, sÄsom att sÀga till en frÀmmande person att han/hon har viktproblem, eller att tycka att det Àr svÄrt att veta vad som Àr "acceptabelt". De oskrivna reglerna i socialt beteende som förbryllar sÄ mÄnga med AS har kallats "den dolda lÀroplanen."[37] Personer med AS mÄste lÀra sig dessa sociala förmÄgor intellektuellt genom synbart konstlad, torr logik snarare Àn intuitivt genom normalt kÀnslomÀssigt samspel.[38]

Icke-autistiska personer kan samla information om andra personers kognitiva och kÀnslomÀssiga tillstÄnd pÄ grundval av signaler som inhÀmtats frÄn omgivningen och andra personers ansiktsuttryck eller kroppssprÄk, men i detta avseende har vissa personer med AS nedsatt förmÄga.[39][40] Detta anses ibland vara en brist pÄ "theory of mind."[41] Utan theory of mind saknar personer med AS förmÄgan att kÀnna igen och förstÄ andras tankar och kÀnslor. De kan inte tolka eller förstÄ andras önskningar eller avsikter och Àr dÀrmed oförmögna att förutse vad som kan vÀntas av andra eller vad andra kan förvÀnta sig av dem. Detta leder ibland till social tafatthet och olÀmpligt beteende.

En person med AS kan ha problem att förstÄ andra mÀnniskors kÀnslor: de meddelanden som förmedlas genom ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppssprÄk missas ofta. De kan ocksÄ ha problem med att visa empati med andra mÀnniskor. DÀrför kan personer med AS uppfattas som egoistiska, sjÀlviska eller ohÀnsynsfulla. I de flesta fall Àr dessa etiketter orÀttvisa, eftersom personer som har syndromet förhÄllandevis ofta Àr neurologiskt oförmögna att förstÄ andra mÀnniskors kÀnslomÀssiga tillstÄnd. De blir vanligen chockade, upprörda och Ängerfulla nÀr de fÄr reda pÄ att deras handlingar Àr sÄrande eller olÀmpliga. Personer med AS har helt normala kÀnslor. De kÀnslomÀssiga bindningar som de kan ha (till exempel till föremÄl snarare Àn till mÀnniskor) verkar dock ofta underliga eller kan till och med vara en framkalla oro hos personer som inte delar deras perspektiv.[42] Denna begrÀnsning av förmÄgan att avlÀsa sina egna och andras kÀnslor har benÀmningen alexitymi, en grekisk term som myntades 1972 av P.E. Sifneos och betyder "frÄnvaro av ord för kÀnslor."[43] Senare undersökningar har bekrÀftat att 85% av personer med AS-diagnoser har alexitymi,[44] ett resultat som stÀller viktiga frÄgor för framtida forskning rörande hur man kan förklara den höga komorbiditeten. Enligt Tony Attwood kan alexitymi ocksÄ förklara svÄrigheter som personer med AS har med att hantera ilska, dÀr oförmÄgan att uttrycka kÀnslor i ord gör personen benÀgen att anvÀnda fysiska handlingar för att uttrycka sin sinnesstÀmning och fÄ utlopp för sin kÀnslomÀssiga energi.[45]

Problemet kan förvÀrras av de reaktioner som ges av de neurotypiska personer som samspelar med AS-drabbade personer. En Aspergerpatients synbara kÀnslomÀssiga likgiltighet kan förvirra och uppröra en neurotypisk person, som i sin tur kan reagera ologiskt och emotionellt - reaktioner som mÄnga Aspergerpatienter finner sÀrskilt irriterande.

Att inte visa tillgivenhet - eller inte göra det pĂ„ konventionella sĂ€tt - betyder inte att personer med AS inte kĂ€nner tillgivenhet. Att förstĂ„ detta kan fĂ„ partner eller vĂ„rdgivare att kĂ€nna sig mindre avvisade och vara mer förstĂ„ende. Ökad förstĂ„else kan ocksĂ„ uppnĂ„s genom att man lĂ€r sig om AS och eventuella komorbida störningar.[42] Ibland uppstĂ„r det motsatta problemet: personen med AS Ă€r ovanligt tillgiven mot nĂ€ra och kĂ€ra, och missar eller misstolkar signaler frĂ„n den andra parten, vilket gör partnern stressad.[42]

Den som saknar kunskaper om personer med Aspergers syndrom, kan ibland uppfatta dem som egocentriska och ibland rent av otrevliga. Huvuddelen av kommunikationen mÀnniskor emellan Àr icke-verbal, och de flesta anvÀnder sig av instinktiva signaler och tar omedvetet för givet att andra lÀser av dem. En person som inte gör det, eller som av annan anledning inte svarar med de signaler som förvÀntas, upplevs dÄ som udda, ibland utan att nÄgondera parten kan komma under fund om varför. Dessa personer kan dock sedan man lÀrt kÀnna dem uppskattas för sin Àrlighet och saklighet.

Personer med Aspergers syndrom mÄste lÀra in och ofta tÀnka pÄ sÄdant som andra tar för givet; dÀrför kan umgÀnget med personer utan Aspergers syndrom ibland vara mycket tröttande.

En annan viktig aspekt av de sociala skillnader som ofta Äterfinns hos personer med Aspergers syndrom Àr nedsatt central koherens,[46] förmÄga att se sammanhang. Personer med dÄlig central koherens kan vara sÄ fokuserade pÄ detaljer att de "inte ser skogen för trÀden." En sÄdan person kan komma ihÄg en berÀttelse eller en hÀndelse i stor detalj men vara oförmögen att uttala sig om vad detaljerna betyder. En annan kanske kan förstÄ en uppsÀttning regler i detalj men vara oklar över hur eller var de Àr tillÀmpliga. Frith och Happe utforskar möjligheten att uppmÀrksamhet pÄ detaljer kan vara en avvikelse snarare Àn en brist. Det tycks sannerligen finnas mÄnga fördelar med att vara detaljinriktad, sÀrskilt i aktiviteter och yrken som krÀver en hög nivÄ av noggrannhet. Man kan ocksÄ se att detta skulle orsaka problem om de flesta icke-autistiska (men alls icke alla) mÀnniskor kan röra sig obehindrat mellan detalj- och helhetsorientering.

[redigera] SprÄkliga avvikelser

Det Àr förhÄllandevis vanligt med avvikande tal, som av andra kan uppfattas som monotont, mekaniskt eller formellt. Karakteristiskt för personer med AS Àr ett mycket pedantiskt sÀtt att tala. De tenderar ofta att tala lÄngt mer formellt Àn vad som Àr lÀmpligt i sammanhanget. En femÄring med AS kan regelbundet tala med ett sprÄk som kunde vara hÀmtat frÄn en universitetslÀrobok, sÀrskilt i frÄga om hans eller hennes speciella intresseomrÄde.[47]

Ett annat vanligt kĂ€nnemĂ€rke för syndromet, som dock, liksom allt annat, inte delas av alla som har det, Ă€r att tolka saker bokstavligt. Ett yttrande som "Kan du öppna fönstret?", kan dĂ€rigenom uppfattas som en frĂ„ga och besvaras med "ja" eller liknande utan nĂ„gon Ă„tgĂ€rd angĂ„ende fönstret. Attwood ger ett exempel pĂ„ en flicka med AS som svarade i telefon en dag och fick frĂ„gan "Är Paul dĂ€r?" Den efterfrĂ„gade Paul fanns i huset, men han var inte i rummet med henne, sĂ„ efter att hon sett sig omkring för att försĂ€kra sig om detta svarade hon helt enkelt "nej" och lade pĂ„ luren. Personen som ringde var tvungen att ringa upp igen och förklara för henne att han hade menat att hon skulle söka upp Paul och fĂ„ honom att ta telefonen.[48]

Personer med AS kan ibland anvÀnda ord pÄ ett egensinnigt sÀtt, sÄsom att bilda nya ord och göra ovanliga sammanstÀllningar. Detta kan utvecklas till en sÀllsynt fallenhet för humor (sÀrskilt vitsar och ordlekar). En potentiell kÀlla till humor Àr insikten att deras bokstavliga tolkningar kan anvÀndas till att roa andra. Vissa Àr sÄ skickliga pÄ skriftsprÄk att de kan kvalificera sig som hyperlektiska. Tony Attwood beskriver hur ett visst barn hade talang för att uppfinna nya uttryck, som "stÀda ner" ("tidying down") som motsats till "stÀda upp" ("tidying up").[49]

Barn med AS uppvisar ofta avancerade förmÄgor för sin Älder i sprÄk, lÀsning, matematik, rumslig förmÄga eller musik, och uppfattas ofta som ovanligt 'begÄvade'. Ibland kan dock dessa talanger kan motvÀgas av avsevÀrda fördröjningar i utvecklingen av andra kognitiva funktioner.[50] Vissa andra typiska beteenden Àr ekolali, upprepning av yttranden som gjorts av en annan person, och palilali, upprepning av ens egna ord.[51]

En studie frÄn 2003 undersöktes skriftsprÄket hos barn och ungdomar med AS. De jÀmfördes med andra barn i ett standardiserat test av skriftsprÄksförmÄga och handskriftens lÀslighet. Vad gÀller skriftsprÄk hittades inga betydande skillnader mellan standardiserade resultat frÄn de bÄda grupperna, men vad gÀller handskrift producerade deltagarna med AS avsevÀrt fÀrre lÀsliga bokstÀver och ord Àn den icke-autistiska gruppen. En annan analys av skrivna textprov visade att vissa personer med AS producerade text i liknande mÀngd som andra personer, men har svÄrigheter med att producera texter av kvalitet.[52]

Tony Attwood sÀger att en lÀrare kan behöva Àgna avsevÀrd tid Ät att tolka och korrigera ett AS-barns handskrift. Barnet vet ocksÄ om att hans eller hennes handskrift Àr av dÄlig kvalitet och kan vara obenÀgen att delta i aktiviteter dÀr skrivande ingÄr i stor utstrÀckning. Olyckligtvis för mÄnga barn och vuxna kan lÀrare och arbetsgivare betrakta snygg handstil som ett mÄtt pÄ intelligens och personlighet. Barnet kan behöva fÄ en bedömning frÄn en arbetsterapeut och sjukgymnastik, men modern teknologi kan medverka till att minska detta problem. En förÀlder eller lÀrarassistent skulle ocksÄ kunna fungera som barnets skrivare eller korrekturlÀsare för att sÀkerstÀlla att barnets skrivna svar eller hemlÀxor Àr lÀsliga.[53]

[redigera] Smala intensiva intressen

Barn med Asperger syndrom kan utveckla specialintressen, som den hÀr pojkens engagemang för molekylÀr struktur.

Personer med Aspergers syndrom utvecklar ofta specialintressen och kan bli experter inom ett eller nÄgra omrÄden samt har ofta ovanligt lÀtt för att memorera sakfakta och uppfatta detaljer.

AS hos barn kan omfatta en intensiv fokusering pÄ vissa intressen, av vilka mÄnga Àr sÄdana som andra barn har. Skillnaden hos barn med AS Àr den ovanliga intensiteten i intresset.[54] Vissa har föreslagit att dessa "fixeringar" i huvudsak Àr godtyckliga och saknar verklig mening eller sammanhang, men forskare har uppmÀrksammat att dessa "fixeringar" tenderar att vara inriktade pÄ det mekaniska (hur saker fungerar) i motsats till det psykologiska (hur mÀnniskor fungerar).[55] Personer med konstnÀrliga anlag kan vara mer intresserade av musik och konst, snarare Àn skönlitteratur.

Ibland Àr dessa intressen livslÄnga, men i andra fall Àndras de vid oförutsÀgbara tillfÀllen. I vardera fallet Àr de normalt endast ett eller tvÄ intressen vid varje bestÀmd tidpunkt. Intressena hÀnger ofta ihop pÄ ett sÀtt som Àr logiskt bara för personen med Aspergers syndrom. NÀr de Àgnar sig Ät dessa intressen uppvisar personer med AS ibland ytterst sofistikerade tankegÄngar, en nÀstan tvÄngsmÀssig fokusering, och anmÀrkningsvÀrt gott minne för triviala fakta (stundtals till och med eidetisk förmÄga).[15][56] Hans Asperger kallade sina unga patienter "smÄ professorer" eftersom han tyckte att de hade en lika heltÀckande och nyanserad förstÄelse för sina intesseomrÄden som universitetsprofessorer.[17]

Vissa lÀkare hÄller inte helt med om denna beskrivning. Exempelvis hÀvdar bÄde Wing och Gillberg att det Àr karakteristiskt för de omrÄden som Àr av intensivt intresse för barn med Aspergers syndrom att de inbegriper mer inlÀrning utantill Àn verklig förstÄelse,[15] trots att förhÄllandet ibland verkar vara motsatt. En sÄdan begrÀnsning Àr dock en konstprodukt av de diagnostiska kriterierna, Àven med Gillbergs kriterier.[30]

Personer med AS kan ha begrÀnsat tÄlamod för saker som faller utanför dessa smala intressen. I skolan kan de uppfattas som mycket intelligenta underpresterande eller överpresterande elever, som tydligt kan övertrÀffa sina skolkamrater inom sitt intresseomrÄde, men Àr stÀndigt omotiverade att göra lÀxor (ibland Àven inom sina intresseomrÄden). Andra kan vara hypermotiverade att övertrÀffa sina skolkamrater. Symptomen kan ses i en tvÄngsmÀssig upptagenhet med döda föremÄl, sÄsom klockor, eller ett förhÀrskande intresse för systematiska saker som siffror, register, telefonkataloger, uppslagsverk, ordböcker och mÀtskalor. Kombinationen av sociala problem och intensiva intressen kan leda till avvikande beteende, sÄsom att hÀlsa pÄ en frÀmling genom att ge sig in i en utdragen monolog om ett specialintresse istÀllet för att presentera sig pÄ det socialt accepterade sÀttet. I mÄnga fall kan dock vuxna personer vÀxa ur denna otÄlighet och bristande motivation och utveckla större tolerans för nya aktiviteter och för att möta nya mÀnniskor.[50]

[redigera] Andra avvikelser

De som Àr drabbade av Aspergers syndrom kan uppvisa en rad andra sensoriska, utvecklingsrelaterade och fysiologiska avvikelser. Barn med AS kan uppleva en viss fördröjning i utvecklingen av finmotoriken. I vissa fall kan personer med AS ha en udda gÄngstil och kan ha tvÄngsmÀssiga rörelser i fingrar, hÀnder, armar eller ben,[57] dÀribland tics.[58][59]

I allmÀnhet tilltalas personer med AS av vÀlordnade saker. Vissa forskare nÀmner införande av rigida rutiner (för sig sjÀlv och/eller andra) som ett kriterium för diagnos. Det förefaller som Àndringar av deras rutiner orsakar höga nivÄer av Ängest för mÄnga med störningen.[60]

Vissa personer med AS upplever varierande grader av sensorisk överstimulering och Àr ytterst kÀnsliga för beröring, dofter, ljud, smaker och synintryck. De kan föredra mjuka klÀder, bekanta dofter eller vissa sorters mat. Vissa kan till och med vara patologiskt kÀnsliga för kraftiga ljud (dÄ vissa personer med AS har hyperakusi) eller starka lukter eller ogilla att bli berörda. Exempelvis uppvisar vissa barn med AS en stark motvilja mot att nÄgon rör vid deras huvud eller rufsar till deras hÄr, medan andra tycker om att bli berörda men ogillar kraftiga ljud. Sensorisk överstimulering kan förvÀrra problem som sÄdana barn möter i skolan, eller vuxna i arbetslivet, dÀr bullernivÄer i klassrummet eller pÄ arbetsplatsen kan bli outhÀrdliga för dem.[57] Vissa Àr oförmögna att stÀnga ute vissa repetitiva ljud eller bakgrundsljud, som en klockas stÀndiga tickande eller en TV i ett annat rum i huset. De flesta barn slutar att uppfatta detta ljud efter en stund och kan bara höra det om det medvetet lyssnar efter det, men ett barn med AS kan ofta bli distraherat, upprört eller till och med (i fall dÀr barnet har problem med att reglera kÀnslor som ilska) aggressivt om ljudet hÄller i sig.[61]

Lysrör samt bildskÀrmar med lÄg uppdateringsfrekvens (vilka bÄda ofta kan pÄtrÀffas i skolor) kan vara mycket störande synintryck för personer med AS, och bidra till i övrigt oförklarlig huvudvÀrk, dÄligt humör och upprördhet.[62]

En studie av barns temperament har visat att barn med autismspektrumstörningar av sina förÀldrar bedömdes ha mer extrema nivÄer pÄ en bedömningsskala Àn barn med typisk utveckling.[63]

[redigera] Kliniskt perspektiv

[redigera] Forskning

En del forskning om Aspergers syndrom utförs för att öka kunskapen om symptomen, för att ge hjÀlp i den diagnostiska processen. Annan forskning utförs för att identifiera orsaker till syndromet, Àven om mycket av denna forskning fortfarande Àr inriktad pÄ isolerade symptom. MÄnga studier har pÄvisat skillnader i sÄdant som gÀller hjÀrnans struktur, men betydelsen av detta Àr oklar.

Peter Szatmari menar att termen Aspergers syndrom lanserades som diagnos för att gynna mer forskning om syndromet: "Det infördes i de officiella klassificeringssystemen 1994 och har blivit en alltmer populÀr diagnos, trots att det inte tydligt visats att diagnosen har nÄgot vÀrde. Intressant nog infördes diagnosen inte sÄ mycket som en indikation pÄ dess stÀllning som en 'sann' störning, utan mer för att stimulera forskning ... dess giltighet Àr starkt ifrÄgasatt."[64]

[redigera] Forskning om orsaker

Den direkta orsaken eller orsakerna till Aspergers syndrom Àr okÀnda. Det Àr dock allmÀnt accepterat att det finns en Àrftlig faktor.[65] Det förmodas att flera olika gener Àr delorsaker till syndromet, dÄ antalet symptom samt dessas svÄrhetsgrad varierar mycket mellan individer.[21] Undersökningar rörande spegelneuronerna i undre halvan av hjÀssloben har visat skillnader som kan ligga bakom vissa kognitiva avvikelser sÄsom nÄgra av dem som uppvisas i AS (till exempel att förstÄ handlingar, att lÀra sig genom att hÀrma och att simulera andra personers beteende).[66][67] Det finns misstankar om icke-neurologiska faktorer som inte Àr vÀl förstÄdda, dÀribland ett möjligt samband mellan kvicksilvernivÄer och förekomst av Aspergers syndrom, men Äter gÀller att orsakerna Ànnu inte Àr vÀlförstÄdda och de pÄverkar alla klasser och raser.[68]

Andra möjliga orsakande mekanismer Àr bland annat en serotonindysfunktion och dysfunktion i lillhjÀrnan.[69][70] Simon Baron-Cohen föreslÄr en modell för autism som baseras pÄ hans teori om empatisering-systematisering (E-S).[71] Enligt E-S-teorin Àr "den kvinnliga hjÀrnan" övervÀgande hÄrdkopplad för empati, medan "den manliga hjÀrnan" Àr övervÀgande hÄrdkopplad för att förstÄ och bygga system, och AS Àr en extremform av den "manliga hjÀrnan".[72]

Vissa genetiska studier tyder pÄ att neuroliginer Àr inblandade i AS. Neuroliginer Àr en familj proteiner som anses fungera som förmedlare av cell-cell-interaktioner mellan neuroner. Neuroliginer fungerar som ligander för neurexinfamiljen av cellytereceptorer. Mutationer i tvÄ X-lÀnkade gener som kodar neuroliginerna NLGN3 och NLGN4 har rapporterats. Dessa mutationer pÄverkar celladhesionsmolekyler som Àr belÀgna vid synapsen och tyder pÄ att en defekt i synaptogenes kan orsaka benÀgenhet för autism.[73]

2006 publicerade en grupp franska forskare, under ledning av Thomas Bourgeron frÄn Institut Pasteur, i tidskriften Nature Genetics sitt arbete som sÀtter avvikelser i kromosom 22 i samband med diagnosen autism och Aspergers syndrom hos fem barn. Den distala spetsen pÄ den lÄnga armen i kromosom 22 innehÄller genen SHANK3, som anses ha en roll i mognad och underhÄll av hjÀrnsynapser. Deletion av denna del av kromosomen upptÀcktes hos personer med lÄgfungerande autism, och duplikation av den upptÀcktes hos en person med diagnosen Aspergers syndrom.[74][75]

[redigera] Annan forskning

fMRI ger visst stöd för bÄde teorin om bristande kopplingar mellan nervceller och ett dÄligt fungerande spegelneuronsystem.[76][77]

Det finns andra studier som kopplar samman autism med skillnader i hjÀrnvolymer sÄsom förstorad amygdala och hippocampus.[78] Aktuell forskning pekar pÄ strukturella avvikelser i hjÀrnan som en orsak till Aspergers syndrom.[21][79] Dessa avvikelser inverkar pÄ nervkretsar som kontrollerar tankar och beteende. Forskare föreslÄr att samspel mellan gener och miljö fÄr vissa gener att sÀttas pÄ eller stÀngas av, och detta förÀndrar den normala migrationen och "kopplingen" av embryonala hjÀrnceller under den tidiga utvecklingen.[21]

Andra upptÀckter Àr bland annat skillnader i hjÀrnomrÄdet, sÄsom minskad densitet av grÄ hjÀrnsubstans i delar av gyrus temporalis inferior som anses spela in pÄ autismspektrumstörningars patofysiologi (sÀrskilt i integration av synintryck och affektiv information),[79] och skillnader i nervernas förbindelser.[80][81] Forskning pÄ spÀdbarn tyder pÄ tidiga skillnader i reflexer, vilket kan fungera som en "tidig indikator" pÄ AS och autism.[82]

Vissa yrkesmÀn anser att AS inte nödvÀndigtvis Àr en störning och dÀrmed inte borde beskrivas i medicinska termer.[83]

[redigera] Behandling

HjÀlpen brukar innebÀra insatser för att öka individens och omgivningens kunskap och förstÄelse för AS och dÀrigenom finna strategier för bÄde miljö, kommunikation, klumpigare fysik och beteenden (tvÄngsmÀssighet eller mer rigida rutiner), vilka orsakar svÄrigheter i livet.

Den behandling som föredras koordinerar terapier som inriktas pÄ tre centrala symptom pÄ Aspergers syndrom: bristfÀllig kommunikationsförmÄga, tvÄngsmÀssiga eller repetitiva rutiner och fysisk klumpighet. AS och högfungerande autism kan bedömas tillsammans i frÄga om klinisk behandling.[84]

Ett typiskt behandlingsprogram omfattar i allmÀnhet:[21]

  • trĂ€ning i social kompetens, för att förmedla förmĂ„ga att mer framgĂ„ngsrikt samspela med andra,
  • kognitiv beteendeterapi, för att bistĂ„ till att bĂ€ttre hantera kĂ€nslor som kan vara explosiva eller Ă„ngestladdade, och för att minska tvĂ„ngsmĂ€ssiga intressen och repetitiva rutiner,
  • medicinering, för samexisterande hĂ€lsotillstĂ„nd som depression, Ă„ngest och ADHD;
  • nĂ€ringslĂ€ra, i relation till behandling av Aspergertendenser, sĂ„som magnesium/vitamin B6-tabletter.[85] Gluten- (vete) och mjölkfri kosthĂ„llning framhĂ„lls ibland, men det verkar inte finnas sĂ„ mĂ„nga studier som stöder dessa,
  • arbetsterapi eller sjukgymnastik, för att hjĂ€lpa till med sensorisk integrationsdysfunktion eller bristande motorisk koordinering,
  • specialiserad logopedi, för att hjĂ€lpa till med problem i normal konversation;
  • trĂ€ning och stöd Ă„t förĂ€ldrar, för att lĂ€ra förĂ€ldrarna beteendetekniker som kan anvĂ€ndas i hemmet, och
  • rĂ„dgivning för att stödja individer med AS att öka förmĂ„ga till sjĂ€lvmedvetande och hjĂ€lpa dem att utveckla och hantera kĂ€nslor som rör sociala upplevelser.
  • en allsidig neurokognitiv utvĂ€rdering ger inblick i hjĂ€rnans funktion och detta stöder utformning av ett program för neurofysiologisk trĂ€ning, balansering av hörselsystemet och neurofeedback-metoder som har visats kunna förbĂ€ttra nĂ€rliggande symptom.

De tekniker som beskrivs ovan kan inte bota AS, men Àr avsedda att hjÀlpa dem som har AS-diagnos att fungera bÀttre i samhÀllet.

Det har gjorts mÄnga studier om tidig beteendeintervention. De flesta av dessa Àr fallstudier med en till fem deltagare.[86] Fallstudierna handlar vanligen om att kontrollera icke-centrala autistiska problembeteenden som sjÀlvskadebeteende, aggression, trots och stereotypi. Interventionspaket som de som utförs av UCLA och TEACCH Àr utformade för att behandla hela syndromet och har befunnits vara ganska effektiva.[86] TrÀning i social kompetens har mycket litet empiriskt stöd.[87]

Beteendeinterventioner, sÄsom tillÀmpad beteendeanalys (Applied Behavior Analysis - ABA), har varit föremÄl för forskning i mÄnga Är. Empiriska data demonstrerar att det Àr effektivt i behandling av autismspektrumstörningar eftersom det Àr en individanpassad uppsÀttning program. Dessutom har ABA fördelen att individualiserade funktionella analyser av de uppvisade beteendena utförs.

I litteraturen om behandlingsprogram för barn och vuxna har biverkningar av medicinering och intervention till stor del ignorerats,[86] och det har hÀvdats att vissa behandlingar Àr oetiska och gör mer skada Àn nytta.[88][89]

[redigera] Prognos

Personer med AS har normal livslÀngd men har ökad förekomst av komorbida psykiatriska tillstÄnd som depression, affektiva syndrom och tvÄngssyndrom.[84]

Barn som har AS har visats kunna bli bÀttre naturligt. Detta kan vara relevant för giltigheten hos de pÄstÄdda 'botemedlen' för olika sorters autismspektrumstörningar, vilka gör ansprÄk pÄ att nÄ framgÄng utan att korrigera för naturlig förbÀttring. BarnlÀkaren James Coplan, M.D., sÀger att "Vi kan ge det hoppfulla budskapet till förÀldrar att mÄnga barn med autismspektrumstörningar kommer att bli bÀttre som en del av tillstÄndets naturliga utveckling."[90]

De brister som Àr förknippade med AS kan vara försvagande, men mÄnga personer upplever positiva följder, sÀrskilt de som kan utmÀrka sig i omrÄden som Àr mindre beroende av social interaktion, sÄsom till exempel matematik, musik, skriftsprÄk och vetenskap.[84]

[redigera] Epidemiologi

Den allmĂ€nna förekomsten av AS Ă€r inte vĂ€l belagd, men försiktiga uppskattningar med anvĂ€ndning av DSM-IV-kriterierna tyder pĂ„ att tvĂ„ till tre av 10 000 barn har störningen, vilket innebĂ€r att det Ă€r ovanligare Ă€n autism. Tre till fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga pojkar som flickor har AS.[21][91] Förekomsten av AS i alla rasgrupper, och giltigheten av de epidemiologiska studier som hittills genomförts, Ă€r ifrĂ„gasatta.[92]

En stor populationsstudie i Sverige 1993 visade att 36 av 10 000 barn i skolĂ„ldern uppfyllde Gillbergs kriterier för AS, och det steg till 71 av 10 000 om misstĂ€nkta fall inrĂ€knas.[28] Uppskattningen Ă€r övertygande för Sveriges del, men resultaten kanske inte Ă€r tillĂ€mpliga pĂ„ andra stĂ€llen eftersom de baseras pĂ„ en homogen population. Den svenska undersökningen visade att AS kan vara vanligare Ă€n man tidigare trott och för nĂ€rvarande kan vara underdiagnostiserad.[84] Gillberg uppskattar att 30–50% av alla personer med AS inte har fĂ„tt en diagnos.[50] En annan undersökning har visat att 36 av 10 000 vuxna med en intelligenskvot pĂ„ 100 eller över kanske uppfyller kriterierna för AS.[93]

Leekam et al. har dokumenterat betydande skillnader mellan Gillbergs kriterier och ICD-10-kriterierna.[94] Med tanke pÄ dess krav pÄ "normal" utveckling av kognitiv förmÄga, sprÄk, nyfikenhet och förmÄga till sjÀlvhjÀlp Àr ICD-10-definitionen betydligt snÀvare Àn Gillbergs kriterier, som ligger nÀrmare Hans Aspergers egna beskrivningar.

Förekomsten av AS, liksom av andra autismspektrumstörningar, uppskattas vara högre för mÀn/pojkar Àn för kvinnor/flickor,[21] men vissa lÀkare tror att detta kanske inte avspeglar de faktiska nivÄerna. Tony Attwood föreslÄr att kvinnor bÀttre lÀr sig att kompensera för sina oförmÄgor pÄ grund av genusskillnader i hanteringen av socialisering.[95] Ehlers & Gillbergs undersökning pÄvisade en proportion mÀn-kvinnor pÄ 4:1 hos personer som uppfyllde Gillbergs kriterier för AS, men en lÀgre proportion pÄ 2,3:1 nÀr misstÀnkta fall och grÀnsfall inrÀknades.[28]

Förekomsten av AS hos vuxna Àr inte tillrÀckligt undersökt, men Baron-Cohen et al. dokumenterade att 2% av vuxna fÄr högre Àn 32 poÀng i hans autismspektrumkvot-(AQ-)enkÀt, som utvecklades 2001 för att mÀta i vilken omfattning en vuxen normalintelligent person har de drag som förknippas med autismspektrumstörningar.[96] Alla personer med höga poÀng som intervjuades uppfyllde minst 3 av DSM-IV-kriterierna, och 63% uppfyllde tröskelkriterierna för en autismspektrumstörningsdiagnos. I en japansk undersökning framkom liknande resultat av AQ-testet.[97]

[redigera] Komorbiditeter

De flesta patienter som fÄr diagnosen AS har andra komorbida psykiska störningar.[98] Barn har ofta diagnosen ADHD, medan ungdomar och vuxna ofta har diagnosen depression.[98] En undersökning av vuxna patienter visade att 30% som uppvisade ADHD Àven hade autismspektrumstörningar.[99]

Forskning tyder pÄ att personer med AS kan ha mycket större sannolikhet att ha de andra förknippade störningarna.[100] Personer med AS-symptom kan ofta fÄ diagnoser som depression, trotssyndrom (ODD -oppositional defiant disorder), antisocial personlighetsstörning, Tourettes syndrom, ADHD, generaliserat Ängestsyndrom, bipolÀrt syndrom, tvÄngssyndrom och tvÄngsmÀssig personlighetsstörning.[101] Dysgrafi, dyspraxi, dyslexi eller dyskalkyli kan ocksÄ vara diagnoser.[102]

Den sÀrskilt höga komorbiditeten med Ängest krÀver ofta sÀrskild uppmÀrksamhet. En undersökning rapporterade att omkring 84 procent av personer med autismspektrumstörning Àven uppfyllde diagnoskriterierna för en Ängeststörning.[103] PÄ grund av de sociala avvikelser som personer med AS upplever, sÄsom problem med att inleda eller hÄlla igÄng ett samtal eller inordning efter strikta ritualer eller scheman, kan ytterligare pÄfrestningar av dessa beteenden leda till kÀnslor av Ängest, som kan ha en negativ inverkan pÄ mÄnga delar av personens liv, dÀribland skola, familj och arbete. Behandling av Ängeststörningar som Ätföljer en autismspektrumstörning kan hanteras pÄ ett antal olika sÀtt, sÄsom med medicinering eller kognitiv beteendeterapi individuellt eller i grupp, dÀr avslappnings- och distraktionsartade aktiviteter kan anvÀndas tillsammans med andra tekniker för att spÀda ut ÄngestkÀnslorna.[104]

[redigera] Icke-kliniskt perspektiv

Vissa yrkesmÀn hÀvdar att AS Àr lÄngt ifrÄn en sjukdom, utan istÀllet en patologisering av neurologiska olikheter som borde firas, förstÄs och tas hÀnsyn till istÀllet för att behandlas eller botas.[83] Mot det hÀvdar andra, Ätminstone som en komplicerande faktor, att en diagnos har hjÀlpt mÄnga att för första gÄngen i livet fÄ en förstÄelseram för tillkortakommanden och lidande i sociala och andra avseenden, och att det i bÀsta fall tar lÄng tid att uppfostra en majoritet till att inte rÄka Äsamka avvikande personer sÄdant lidande.

[redigera] Skifte i synsÀtt

Autistiska mÀnniskor har bidragit till ett skifte i synen pÄ autismspektrumstörningar som komplexa syndrom snarare Àn sjukdomar som mÄste botas.[105] FöretrÀdare för detta synsÀtt förkastar idén att det finns en 'idealisk' sammansÀttning av hjÀrnan och att varje avvikelse frÄn normen Àr patologisk. De krÀver tolerans för neurologiska skillnader.[106] Dessa synsÀtt Àr grunden för rörelser för autisters rÀttigheter (Autistic rights movement) och autistisk stolthet (autistic pride).[107] Forskaren Simon Baron-Cohen har hÀvdat att högfungerande autism Àr en "skillnad" och inte nödvÀndigtvis ett "funktionshinder".[108] Han hÀvdar att termen "skillnad" Àr mer neutral, och att denna lilla terminologiska förÀndring kan innebÀra skillnaden mellan att AS-diagnos tas emot som en familjetragedi, eller som intressant information, sÄsom att fÄ reda pÄ att ett barn Àr vÀnsterhÀnt.

[redigera] Autistisk kultur

Personer med AS kan kalla sig sjÀlva för "aspies", ett ord som myntades av Liane Holliday Willey 1999,[109] "aspergians"[110] eller den svenska varianten "aspergare"[111]. Termen neurotypisk (NT) beskriver en person vars neurologiska utveckling och tillstÄnd Àr typiska, och anvÀnds ofta för att beskriva mÀnniskor som Àr icke-autistiska.

I en artikel i Wired magazine, The Geek Syndrome,[112] föreslogs att AS Àr vanligare i Silicon Valley, en plats med mÄnga datavetare och matematiker. AS Äterfinns dock i alla yrkesgrupper och Àr inte begrÀnsat till matematik- och vetenskapsomrÄdet.[113]

Populariseringen av Internet har möjliggjort för individer med Aspergers syndrom att kommunicera med varandra pÄ ett sÀtt som inte var möjligt att göra tidigare pÄ grund av att personer med AS Àr sÄ ovanliga, geografiskt spridda och ofta ocksÄ socialt hÀmmade. Som en följd av den ökande förmÄgan att sammankoppla sig med varandra har det bildats en subkultur för personer med Aspergers syndrom. Webbplatser som Wrong Planet har gjort det lÀttare för personer att lÀra kÀnna varandra.[114]

[redigera] KĂ€nda fall

AS ses ibland som ett syndrom med bÄde fördelar och nackdelar,[115] och bemÀrkta personer med AS eller autism har nÄtt framgÄng pÄ sina omrÄden. Bland dem finns den Nobelpris-belönade ekonomen Vernon Smith,[116] electropopartisten Gary Numan[117] och Satoshi Tajiri, skaparen av Pokémon.[118]

[redigera] Spekulationer

Det har spekulerats kring om Albert Einstein hade det som nu kallas Aspergers syndrom

Vissa forskare av Aspergers syndrom spekulerar om att kÀnda personer, som Thomas Jefferson,[119] Jeremy Bentham,[120] Albert Einstein, Isaac Newton,[121] Glenn Gould[122] och Ludwig Wittgenstein,[123] hade Aspergers syndrom eftersom de uppvisade vissa AS-relaterade tendenser eller beteenden, sÄsom intensivt intresse för ett Àmne, och/eller sociala problem.[124][125] Dessa spekulativa diagnoser, sÀrskilt postuma sÄdana, Àr kontroversiella, dÄ de utgÄr enbart frÄn biografisk information och ibland inte tar upp dokumenterade drag som skulle tala emot Aspergers syndrom.[121] Aspergeraktivister anvÀnder ofta dessa spekulativa diagnoser för att visa att det vore en förlust för samhÀllet om autism skulle gÄ att bota.[126] Denna typ av spekulationer kan ocksÄ fungera som ett försök att skapa positiva förebilder för personer med autism.

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ Etchepareborda, M.C.; Diaz-Lucero A., Pascuale M.J., Abad-Mas L., Ruiz-Andres R. (March 2, 2007). "Asperger's syndrome, little teachers: special skills.". Rev Neurol. 44 (Suppl 2): S43-7.. PMID 17347944. HĂ€mtat 2007-07-27. , refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06
  2. ^ [a b] Tony Attwood, The Complete Guide to Asperger's, Jessica Kingsley Publishers, London, UK., 2007, sid 12. "... den ovanliga profil av förmÄgor som vi definierar som Aspergers syndrom har troligen varit ett viktigt och vÀrdefullt kÀnnetecken för vÄr art under evolutionens gÄng" ("The unusual profile of abilities that we define as Asperger's Syndrome has probably been an important and valuable characteristic of our species throughout evolution."), refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  3. ^ [a b] Simon Baron-Cohen, Sally Wheelwright, Richard Skinner, Joanne Martin and Emma Clubley The Autism-Spectrum Quotient (AQ): Evidence from Asperger Syndrome/High-Functioning Autism, Males and Females, Scientists and Mathematicians, Journal of Autism and Developmental Disorders, Vol 31-1, February 2001, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  4. ^ [a b] Hans Asperger Die ‘autischen Psychopathen’ Kindesalter. Arch Psychiatrie Nervenkrankheiten 1944;17: 76-136. Pertinent quotations translated to English, in Singular Scientists; Ioan James, Journal of the Royal Society of Medicine, v.96(1); Jan 2003
  5. ^ [a b] Brasic, JR. Pervasive Developmental Disorder: Asperger Syndrome. eMedicine.com (10 april 2006). HÀmtad 15 juli 2007, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  6. ^ Treffert, DA. Asperger's Disorder and Savant Syndrome. Wisconsin Medical Society. HÀmtad 15 juli 2007, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  7. ^ [a b c] BehaveNetÂź Clinical Capsuleℱ. DSM-IV & DSM-IV-TR: Asperger's Disorder (AD). HĂ€mtad 15 juli 2007, refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06
  8. ^ Fred Volkmar, M.D., director of the Yale Child Study Center. Psychiatric News October 6, 2006 Volume 41, Number 19, page 21 "These are kids who talk before they can walk.", refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  9. ^ Patricia Howlin, PhD, Fred Volkmar, M.D, Sadie Dingfelder, A Dilemma of Definition, American Psychology Association Volume 35, No. 11 december 2004, sid 48, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  10. ^ Diagnostic Criteria for Asperger's Disorder (Gillberg, 1991), refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  11. ^ Mayes SD, Calhoun SL, Crites DL (2001). "Does DSM-IV Asperger's disorder exist?". Journal of abnormal child psychology 29 (3): 263-71. PMID 11411788. , refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06
  12. ^ Cuccaro, M.L.; Nations L., Brinkley J., Abramson R.K., Wright H.H., Hall A., Gilbert J., Pericak-Vance M.A. (April 2007). "A comparison of repetitive behaviors in Aspergers Disorder and high functioning autism.". Child Psychiatry Hum Dev. 37 (4): 347-60.. PMID 17410426. HĂ€mtat 2007-07-27. , refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06
  13. ^ Attwood, Tony; Asperger's Syndrome: A Guide for Parents and Professionals, pp. 150-151, Jessica Kingsley Publishers, London, UK. 1997, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  14. ^ Attwood, Tony; Asperger's and High Functioning Autism (PDF), refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  15. ^ [a b c d] Wing, Lorna. Asperger syndrome: a clinical account. HÀmtad 2 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  16. ^ [a b c d] BehaveNetÂź Clinical Capsuleℱ. DSM-IV & DSM-IV-TR: Asperger's Disorder (AD). HĂ€mtad 28 juni 2006, refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06
  17. ^ [a b] Asperger, H. (1944), Die 'Autistischen Psychopathen' im Kindesalter, Archiv fur Psychiatrie und Nervenkrankheiten, 117, s. 76–136, refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06.
  18. ^ Treffert, DA. Asperger's Disorder and Savant Syndrome. Wisconsin Medical Society. HÀmtad 15 juli 2007, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06.
  19. ^ Attwood (1997), s. 15, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  20. ^ Kanner, L. (1943), Autistic Disturbances of Affective Contact, Nervous Child, 2, s.217–250, refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06.
  21. ^ [a b c d e f g h i j k l] NINDS (May 11 2006). Asperger Syndrome Fact Sheet. HÀmtad 2 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06.
  22. ^ Not: NINDS Asperger Syndrome Fact Sheet anger 1995 som det Är dÄ AS inkluderades i DSM, men DSM-IV publicerades 1994, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  23. ^ Frith, U. (1991) "Asperger and his syndrome." I U. Frith (red) Autism and Asperger Syndrome. Cambridge: Cambridge University Press, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  24. ^ Ozonoff S, Rogers SJ, Pennington BF. "Asperger's syndrome: evidence of an empirical distinction from high-functioning autism." Journal of Child Psychology and Psychiatry. 1991 Nov;32(7):1107–22. PMID 1787139, refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06
  25. ^ Simon Baron-Cohen, The hyper-systemizing, assortative mating theory of autism. (2006) Progress in neuro-psychopharmacology and biological psychiatry. 30. (5).sid. 865–872. . DOI:10.1016/j.pnpbp.2006.01.010. ISSN 0278-5846, refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06
  26. ^ Svensk översÀttning delvis efter Autismforum: Diagnoskriterierna för Aspergers syndrom i DSM-IV-TR
  27. ^ Timini S. "Diagnosis of autism: Adequate funding is needed for assessment services." BMJ. 24 januari 2004;328(7433):226. PMID 14739199 Full Text, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  28. ^ [a b c] Ehlers S, Gillberg C. "The epidemiology of Asperger's syndrome: a total population study". J Child Psychol Psychiatry. 1993 Nov;34(8):1327–50. PMID 8294522 Full Text.
  29. ^ Szatmari P, Brenner R, Nagy J. (1989) "Asperger's syndrome: A review of clinical features." Canadian Journal of Psychiatry 34, s. 554–560, refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06
  30. ^ [a b] Gillberg IC, Gillberg C. "Asperger syndrome-some epidemiological considerations: A research note." J Child Psychol Psychiatry. 1989 Jul;30(4):631-8. PMID 2670981, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  31. ^ [a b c] AS-IF.org. Asperger Syndrome Information and features: Definition. HÀmtad 29 juni 2006, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  32. ^ Fitzgerald M, Corvin A (2001). Diagnosis and differential diagnosis of Asperger syndrome. Advances in Psychiatric Treatment 7: s. 310–318, refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06
  33. ^ Koyama, T., Cognitive and symptom profiles in Asperger's syndrome and high-functioning autism. Psychiatry Clin Neurosci.. 61. (1).sid. 99-104.. PÄ internet 2007-07-27. . PMID 17239046, refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  34. ^ [a b] Szatmari P. "The classification of autism, Asperger's syndrome, and pervasive developmental disorder." Can J Psychiatry. 2000 Oct;45(8):731-8. Review. PMID 11086556 Fulltext., refererad i Asperger syndrome i engelsksprÄkiga Wikipedia, lÀst 2007-08-06
  35. ^ Gillberg, Christopher - Coleman, Mary: The Biology of the Autistic Syndromes, 3rd Edition, Mac Keith Press 2000, sid. 39.
  36. ^ {{webbref|url=http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/autismspektrumet/symtomtriaden/index.html|titel=Autismforum - handikapp och habilitering|hÀmtdatum=20 juni 2008
  37. ^ Myles, Brenda Smith; Trautman, Melissa; and Schelvan, Ronda (2004). The Hidden Curriculum: practical solutions for understanding unstated rules in social situations. Shawnee Mission, Kansas: Autism Asperger Publishing Co.. ISBN 1-931282-60-9. , refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06
  38. ^ Levanthal-Belfer, Laurie and Coe, Cassandra (2004). Asperger Syndrome in Young Children: A Developmental Approach for Parents and Professionals. London: Jessica Kingsley Publishers, sid. 161. ISBN 1-84310-748-1. , refererad i Asperger syndrome i engelsksprĂ„kiga Wikipedia, lĂ€st 2007-08-06
  39. ^ Romanowski, Patricia; Kirby, Barbara L. The Oasis Guide to Asperger Syndrome
  40. ^ Levanthal-Belfer and Coe (2004), s. 160–161, refererad i