Amiral
Från Wikipedia
- För fjärilen amiral, se amiral (fjäril).
Amiral är en flaggmansgrad och i allmänhet den högsta militära graden i ett lands flotta. Den näst högsta graden kallas viceamiral och tredje högsta graden är konteramiral.
Ordet kan härledas från arabiskans amir-al-bahr, "prinsen av havet", under vilken titel ledaren för den muslimska medelhavsflottan blev känd under 1100-talet. Termen fördes med till Europa av korsriddare, som analogt med latinets admirabilis stavade den "admirable".
Äldre amiralsgrader i svenska flottan var Storamiral, översteamiral, underamiral, riksamiral, amiralgeneraler, generalamiral, schoutbynacht m.fl. När den svenska statsförvaltningen reformerades under 1600-talet utgjordes ett av departementen av amiralitetet, chef för amiralitetskollegium blev riksamiralen.
I dagens Sverige är praxis att endast kungligheter och överbefälhavare innehar amirals grad, vilket i praktiken innebär att viceamiral är den högsta officersgraden i den svenska flottan. Under 1900-talet har flera tidigare Marinchefer givits den högsta amiralsgraden i samband med deras pension. I dagligt tal tilltalas dock viceamiraler, konteramiraler och flottiljamiraler "amiral". Ett trettiotal amiraler är begravda på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm.
Innehåll |
[redigera] Svenska amiraler av olika grader
[redigera] Storamiral
Titel på flottans högste styresman näst konungen, i Sverige buren av endast två personer:
- Hertig Karl, sedermera Karl XIII.
- Kronprins Oscar, sedermera konung Oscar I.
[redigera] Sveriges riksamiraler
Högsta flaggmansgraden i Sverige; en av de fem höga riksämbetsmännen i Sverige under (1500- och) 1600-talet. Riksamiralen ledde amiralitetskollegiums arbete.
- Klas Fleming 1571-1595 med titeln Svea rikes amiral
- Axel Ryning 1602-1611 med titeln Riksens amiral
- Göran Gyllenstierna 1611-1618
- Carl Carlsson Gyllenhielm 1620-1650
- Gabriel Bengtsson Oxenstierna 1652-1656
- Carl Gustaf Wrangel 1657-1664
- Gustav Otto Stenbock 1664-1675 avsatt av Karl XI och erhöll istället titeln överste amiral. Med Stenbocks död 1685 upphörda ämbetet även i denna form. Generalamiralen Hans Wachtmeister, som nu blev konungens förtroendeman i flottans förvaltning, hade en väsentligt annan ställning än den forne riksamiralen.
[redigera] Sveriges amiralgeneraler
En amiralsgrad, som under Karl XI:s tid innehades av nedan nämnda person, men sedan icke funnits (se även generalamiral).
- Hans Wachtmeister (1641-1714) Utnämnd till amiralgeneral 1681. Under åren 1680-1700 lade han ner ett hårt arbete på att rusta upp flottan. När kriget kom 1700 gick Wachtmeister till sjöss i spetsen för sitt livsverk. Anses tillsammans med Henrik af Trolle och Claes Larsson Fleming vara den svenska flottans bästa organisatör genom tiderna.
[redigera] Sveriges generalamiraler
Den högsta amiralsgrad, som funnits vid svenska flottan, inrättades av Karl XI under namn av a m i r a l g e n e r a l och gavs 1681 åt Hans Wachtmeister (1641-1714), som var den enda som bar denna titel. Gustaf III återupplivade ämbetet 1780 och utfärdade s. å. instruktion för generalamiralen, vilken ensam blev K. M:t ansvarig för örlogsflottans bestånd och förkovran. Generalamiralsämbetet har beklätts av (siffrorna avser de år de innehaft titeln):
- Lorentz Creutz d.ä. Utnämnd till generalamiral 1675, stupade som sådan i sjöslaget otanför Ölands södra udde 1676.
- Henrik Henriksson Horn af Åminne (1618-1693) Utnämnd till generalamiral 1677 led han p.g.a. sin totala okunskap om sjövapnet ett fatalt nederlag mot den danske amiralen Nils Juel 1 juli samma år.
- Henrik af Trolle 1780-1784. Anses som den största organisatören av det svenska sjövapnet under 1700-talets mitt.
- Carl August Ehrensvärd 1792-1794
- Johan af Puke 1812
- Victor von Stedingk 1818
- Olof Rudolf Cederström 1823-1828
[redigera] Sveriges amiraler
- Jakob Bagge
- Johan Bär 1676
- Claes Larsson Fleming 1620
- Cornelius Ankarstierna
- Evert Fredrik Taube
- Erik Carlsson Sjöblad 1676
- Gustaf Adolph Sparre 1690
- Cornelius Ankarstierna
- Carl Ruuth
- Claes Sparre 1712 (överamiral 1715, president i Amiralitetskollegiet 1719-27)
- Theodor Ankarcrona 1742
- Carl Hans Sparre 1754 (president i Amiralitetskollegiet 1759-70)
- Erik Arvid Sparre 1755 (president i Amiralitetskollegiet 1771-75)
- Johan af Puke 1808
- Louis Palander af Vega 1900
- HM Konung Gustaf V 1907
- Greve Carl August Ehrensvärd 1924
- Otto Emil Lybeck 1936
- Fabian Tamm 1947
- HM Konung Gustaf VI Adolf 1950
- Stig H:son Ericson 1961
- HKH Hertigen av Halland 1969
- HM Konung Carl XVI Gustaf 1973
- Bengt Lundvall 1978
- Bror Stefenson 1991
[redigera] Sveriges viceamiraler
- Olof von Unge, adlad år 1712.
- Carl Olof Cronstedt d.ä.
- Carl Alarik Wachtmeister, 1925, fd Chef för Kustflottan
- Fredrik Riben, 1930, fd Chef för Kustflottan
- Charles de Champs, 1934, 1:a Chefen för Marinen
- Harald Åkermark, 1934, fd Chef för Kustflottan
- Gösta Ehrensvärd, 1938, fd Chef för Kustflottan
- Helge Strömbäck, 1945, fd Chef för Marinen
- Erik af Klint, fd Chef för Kustflottan
- Bertil Berthelsson, 1967, fd Chef för Kustflottan
- Åke Lindemalm 1970, fd Chef för Marinen
- Per Rudberg, 1978, fd Chef för Marinen
- Bengt Schuback, 1984, fd Chef för Marinen
- Dick Börjesson, 1990, fd Chef för Marinen
- Peter Nordbeck, 1994, fd Chef för Marinen
- Frank Rosenius, kungens stabschef, fd vice ÖB
[redigera] Kända svenska konteramiraler
- Wilhelm Dyrssen 1904 fd chef för kustflottan och Sjöminister
- Carl-Fredrik Algernon (1925-1987), fd chef för krigsmaterielinspektionen
- Claes Tornberg, fd Chef för kustflottan
- Jan Enquist, fd Chef för Kustflottan
- Anders Grenstad nuvarande marininspektör
- Jörgen Ericsson fd marininspektör, Chefen för strategiavdelningen (2007-)
- Torsten Lindh fd generalinspektör för marinen
- Arvid Lindman fd statsminister
[redigera] Tyska amiraler under andra världskriget
- - Conrad Albrecht, generalamiral 1939
- - Johannes Bachmann, stupad 2 april 1945
- - Hermann Böhm, generalamiral 1941
- - Wilhelm Canaris, avrättad 9 april 1945
- - Rolf Carls, generalamiral 1940, stupad 15 april 1945
- - Otto Ciliax, amiral 1943
- - Karl Dönitz, storamiral 1943
- - Paul Fanger, stupad 15 april 1945
- - Hermann von Fischel, död i rysk krigsfångenskap 1950
- - Kurt Fricke, stupad 2 maj 1945
- - Hans Georg von Friedeburg, generalamiral 1945, självmord 23 maj 1945
- - Günter Guse, död i rysk krigsfångenskap 1953
- - Oskar Kummetz, generalamiral 1944
- - Günther Lütjens, stupad ombord på Bismarck 27 maj 1941
- - Wilhelm Marschall, generalamiral 1943
- - Wilhelm Prentzel, självmord 2 maj 1945
- - Erich Raeder, storamiral 1939
- - Alfred Saalwächter, generalamiral 1940, död i rysk krigsfångenskap 1945
- - Otto Schniewind, generalamiral 1944
- - Otto von Schrader, självmord 19 juli 1945
- - Otto Schultze, generalamiral 1942
- - Walter Warzecha, generalamiral 1944
- - Karl Witzell, generalamiral 1941
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- Nordisk familjebok, andra upplagan, Stockholm 1904-1926