Dzisiaj jest wtorek, 02 grudnia 2008 r. 337 dzien roku
Languages:ar | id | bg | ca | ceb | cs | da | de | et | en | es | eo | fr | he | hr | it | ko | lt | hu | nl | ja | no | pl | pt | ru | ro | sk | sl | sr | fi | sv | te | tr | uk | zh






REKLAMA
mp3

Alfred Nobel

FrÄn Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Alfred Nobel

Alfred Bernhard Nobel, född 21 oktober 1833 i Stockholm[1], död 10 december 1896 i San Remo i Ligurien i Italien[2], var en svensk kemist, uppfinnare av dynamiten[3], industrialist, donator och stiftare av Nobelpriset[4].

Alfred Nobel var mÄngsidigt begÄvad, hade stor arbetsförmÄga och fast tro pÄ mÀnsklighetens utveckling genom fredlig kamp med naturens krafter. Hans uppfinningar banade ny vÀg pÄ flera omrÄden. Hans testamente har gjort Sverige berömt i hela vÀrlden.

Hans uppfinningar kunde – och kom ocksĂ„ att â€“ Ă„ ena sidan anvĂ€ndas för krigiska Ă€ndamĂ„l, men Ă„ andra sidan hyllade han fred. Denna dualism kan sĂ€gas vara grunden för utformningen av hans testamentariska förordnanden om Nobelprisets syfte "att komma mĂ€nskligheten till den största nytta" och det sĂ€rskilda fredspriset. Alfred Nobel sĂ€ger sjĂ€lv:

"Min dynamit leder snarare Àn tusen vÀrldsfördrag till fred. NÀr mÀnniskan insett att hela arméer kan komma att tillintetgöras, kommer man att fortleva i en gyllene fred." (Fri ÄteröversÀttning frÄn en engelsk förlaga.)

Han var mycket intresserad av vetenskap och konst och hedrades för detta pĂ„ flera sĂ€tt. Bland allt vetenskapligt arbete var han ocksĂ„ upphovsman till en del skönlitterĂ€ra alster. Han skrev dikter pĂ„ sĂ„vĂ€l svenska som engelska. De avspeglar för det mesta ensamhet, melankoli och leda vid livet. [5] Han hade ett bibliotek pĂ„ inemot 2 000 böcker, varav det mesta var skönlitteratur. Det litterĂ€ra intresset avspeglas i nobeltestamentets föreskrift om litteraturpriset.

InnehÄll

[redigera] Biografi

Alfred Nobel efter en mĂ„lning av Emil Österman

Alfred Nobel var en av fyra söner till Immanuel Nobel (1801-1872) och Andriette Nobel, född Ahlsell. [6]. Han och hans bröder Robert, Ludvig och Emil levde i svĂ„ra förhĂ„llanden med en mycket sjuk fader. Emil Nobel dog för övrigt 21 Ă„r gammal i en explosion i familjens sprĂ€ngmedelsfabrik i Stockholm. År 1842 flyttade familjen till Sankt Petersburg sedan faderns mekanikverkstad gĂ„tt i konkurs i Sverige. Vid den tidpunkten var familjen mycket fattig och hustrun fick arbeta som butiksbitrĂ€de i en mjölk- och grönsaksbutik, medan Alfred sjĂ€lv hjĂ€lpte till att sĂ€lja tĂ€ndstickor pĂ„ gatan. Men familjens företag lyckades och byggdes upp till en industriell jĂ€tte, som blomstrade och bestod Ă€nda till dess att den ryska revolutionen gjorde sitt intĂ„g.

År 1863 Ă„tervĂ€nde fadern och Alfred till Sverige, dĂ€r Alfred började studera sprĂ€ngĂ€mnen, i synnerhet nitroglycerin. Nobel hade mött upptĂ€ckaren av nitroglycerin, Ascanio Sobrero, under sin tid i Paris och insĂ„g att dess kraft mĂ„ste tĂ€mjas för att kunna vara anvĂ€ndbar. Alfred Nobel uppfann bland annat:

Dynamiten innebar stora möjligheter att transportera explosiva Ă€mnen med hög sĂ€kerhet. Trots att nitroglycerin, som Ă€r den verksamma delen i dynamit, Ă€r mycket stötkĂ€nsligt, gör den sĂ„ kallade flegmatiseringen att dynamiten inte detonerar trots ganska hĂ„rda törnar. Undantag Ă€r om dynamiten Ă€r frusen, dĂ„ den fortfarande kan detonera om den utsĂ€tts för stötar. Vid sprĂ€ngningsarbeten i kallt vĂ€der mĂ„ste dĂ€rför dynamiten hĂ„llas uppvĂ€rmd, till exempel genom att förvaras i varmt vatten. HĂ€rvid Ă€r att mĂ€rka, att ren nitroglycerin övergĂ„r i fast form redan vid +13 Â°C. Dynamit klarar sig nĂ„got lĂ€ngre, nĂ€r temperaturen sjunker, men redan vid nĂ„gra plusgrader blir dynamit stötkĂ€nslig. MĂ„nga sprĂ€ngolyckor har berott pĂ„ att man inte har insett riskerna Ă€ven vid plusgrader. En karakteristisk egenskap hos dynamit Ă€r att den "boxas kortvarigt", till skillnad frĂ„n en del andra sprĂ€ngmedel, som "brottas uthĂ„lligt".

NÀr traditionellt svartkrut anvÀnds för att driva projektiler i skjutvapen blir det ett avsevÀrt rökmoln, som skymmer sikten för kanonservicen, och avslöjar för fienden varifrÄn elden utgÄr. Den som kan skjuta med mindre rök fÄr dÀrigenom en fördel. Nobel arbetade med möjligheterna att fÄ fram ett röksvagt krut och gjorde dÀrvid vÀrdefulla rön som resulterade i ballistit-patentet.

Alfred Nobels ansökan frÄn 1864, gÀllande patent pÄ tÀndhatten och principen för initialtÀndning av nitroglycerin.

Nobel beviljades ett mycket stort antal patent, och flera av dem inbegrep andra lÀnder eller hela vÀrlden, totalt drygt 350 patent. Dessa omfattade Àven annat Àn sprÀngmedel i olika former. Inspirerad av en svÄr explosion orsakad av gasljus pÄ en teater i Paris uppfann han till exempel en gasbrÀnnare med avsevÀrt förbÀttrad sÀkerhet. En teknisk detalj i denna brÀnnare var att den arbetade med förvÀrmning av förbrÀnningsluften.

För att exploatera sina uppfinningar anlade Alfred Nobel en mÀngd fabriker runt om i vÀrlden. Han intresserade sig ocksÄ för industrier inom andra branscher.

Hans bröder Robert och Ludvig hade börjat utvinna olja i Baku i Azerbajdzjan 1874. Fyra Är senare bildade de, med Alfred som en av finansiÀrerna, oljeföretaget Tovaristjestvo Neftjanovo Proizvodstva Bratjev Nobel (NaftaproduktionssÀllskapet Bröderna Nobel), som snart blev förkortat till Branobel. Bolaget blev pÄ kort tid vÀrldens nÀst största oljebolag, efter Rockefellers Standard Oil, och dominerade den europeiska marknaden fram till ryska revolutionen. Under bolagets storhetstid hade man flera hundra kontor utspridda i Ukraina och östra Europa frÄn Polen och Baltikum Ànda till öster om Uralbergen. 1918 nationaliserades anlÀggningarna, och dÀrmed upphörde bröderna Nobels inflytande i dessa industrier. Cirka 12 procent av Alfreds testamenterade förmögenhet utgjordes av aktier i oljeföretaget.

Med alla dessa engagemang följde att en mÀngd tekniska och ekonomiska problem mÄste lösas, och detta gjorde att Alfred Nobel lÄnga tider var pÄ resande fot i en lÄng rad lÀnder. Detta gav honom epitetet "Europas rikaste lösdrivare". Han hade ocksÄ studerat pÄ fem olika sprÄk i fem olika lÀnder och kunde dÀrför tala fem sprÄk flytande.

Han arbetade som kemist pĂ„ flera utlĂ€ndska laboratorier, bland annat hos professor Peluse i Paris. DĂ€r fick han bra tillfĂ€lle att studera nitroglycerin och andra sprĂ€ngĂ€mnen. PĂ„ grund av de mĂ„nga olyckor som intrĂ€ffade bĂ„de vid fabrikation och under transport av nitroglycerin, blev bĂ„de tillverkning och anvĂ€ndning av detta sprĂ€ngĂ€mne förbjudet i flera lĂ€nder. Det stora behovet av ett starkare sprĂ€ngĂ€mne Ă€n krut inspirerade, tillsammans med faderns intensiva intresse för denna tillverkning, Nobel att med stor energi försöka komma pĂ„ en mer lĂ€tthanterlig och mindre farlig form av nitroglycerin. En svĂ„r olycka i faderns laboratorium vid Heleneborg avskrĂ€ckte honom inte. Inom kort lyckades han fĂ„ tillgĂ„ng till kapital för anlĂ€ggande av en fabrik vid Vinterviken, nĂ€ra Stockholm, och en vid KrĂŒmmel, intill Hamburg.

Det var under en vistelse vid fabriken i KrĂŒmmel som han 1866 gjorde sin första uppfinning, dynamiten. Han utnyttjade dĂ„ pĂ„passligt ortens tillgĂ„ngar: LĂŒneburgheden, dĂ€r Lauenburg ligger, Ă€r en mĂ€ktig sandhed med underliggande lager av diluviansk kiselgur. Dynamiten bestod just av kiselgur, som genompressades med nitroglycerin.

Ett exempel som visar hur epokgörande denna uppfinning var Àr att man vid sprÀngningen av Sankt Gotthardstunneln enligt en uppgift sparade 20 miljoner franc (oklart om franska eller schweiziska franc), och vann flera Är, jÀmfört med berÀknat.

Alfred Nobel gifte sig aldrig. År 1876 annonserade han i en Wientidning "En mycket rik, högt bildad Ă€ldre herre som Ă€r bosatt i Paris, söker en sprĂ„kkunnig dam, likaledes vid stadgad Ă„lder, som sekreterare och hushĂ„llsförestĂ„ndarinna",[7] och en ung adelsdam, grevinnan Bertha Kinsky anstĂ€lldes. Alfred och Kinsky utvecklade en djup vĂ€nskap, som bestod lĂ„ngt efter att hon lĂ€mnat sitt arbete hos Alfred Nobel och gift sig med en annan man. Bertha Kinsky var mycket engagerad i fredsfrĂ„gor och var en av dĂ„tidens största namn inom fredsrörelsen. Alfred Nobel pĂ„verkades starkt av hennes Ă„sikter, och de ligger till grund för instiftandet av fredspriset. Bertha von Suttner, som hon kom att heta efter giftermĂ„let, tilldelades Nobels fredspris Ă„r 1905.

Nobel anlade fabriker i de flesta europeiska lÀnder och i Nordamerika för att kunna dra nytta av sina uppfinningar. Han hade ocksÄ intressen i flera andra företag, till exempel Branobel i Baku, Azerbaijan och Bofors jÀrnverk i Karlskoga, dÀr han hade en stor experimentverkstad, bland annat för att utveckla ett krut med liten rökutveckling. Han byggde dÀr ocksÄ en mönsteranlÀggning för tillverkning av kanoner.

Björkborns herrgÄrd, Karlskoga.

Vid Ă„rsskiftet 1893/1894 tog Alfred över en stor aktiepost i Bofors, Karlskoga, för en miljon kronor. Kort dĂ€refter stod han som ensam Ă€gare till fabriken samt kringliggande industrier. Åren 1894 till 1896 bodde Nobel i Björkborns herrgĂ„rd i Karlskoga dĂ€r han arbetade med sin nyförvĂ€rvade vapenfabrik. År 1896 flyttade han sitt stora tekniskt-vetenskapliga laboratorium frĂ„n Paris till sin villa i San Remo vid Genua och bodde han dĂ€r till sin död.

En konflikt mellan Sverige och Frankrike uppstod dĂ„ Nobels testamente skulle lagföras. Eftersom Nobel dog i sitt hem i Paris ansĂ„g franska staten att Frankrike borde betraktas som hans hemland. Men fransk domstol enades om att ”dĂ€r en man har sina hĂ€star dĂ€r anser han sjĂ€lv att han har sitt hem” och Alfred Nobel hade sina ryska hingstar pĂ„ Björkborns herrgĂ„rd. Testamentet lagfördes vid Karlskoga hĂ€radsrĂ€tt och instiftandet av Nobelprisen blev verklighet.

Nobel författade pjÀsen Nemesis, som utgavs först efter hans död. Nathan Söderblom, senare Àrkebiskop, upprördes över pjÀsens innehÄll och sÄg till att hela upplagan förstördes. NÄgra enstaka exemplar glömdes bort, men Äterfanns i början av 1900-talet.

Hans gravvÄrd Äterfinns pÄ Norra begravningsplatsen i Stockholm.[8]

[redigera] Alfred Nobels företag

Alfred Nobel grundade ett 30-tal företag över hela vÀrlden.[9] I dag kan de fortleva under samma eller annat namn. Ibland kan ett företag ha nedlagts eller blivit uppköpt av nÄgot annat företag eller kanske fusionerats med nÄgot. Ibland hade Nobel bara ekonomiska intressen i ett företag men deltog inte aktivt i ledningen. Hans industriimperium blev med tiden svÄröverskÄdligt, och man har i dag svÄrt att förestÀlla sig hur han lyckades sköta allt detta pÄ ett uppenbarligen vinstgivande sÀtt. Följande översikt av Nobelföretag gör inte ansprÄk pÄ att vara fullstÀndig men kan förhoppningsvis fyllas pÄ efter hand och ge en bild av den enorma vidden av Alfred Nobels imperium. Man kan Àven tillÀgga att han stod för 30 procent av Sveriges patentering vid denna tid.

EtableringsÄr Namn Ort Nytt namn Tillverkning Anteckningar
1858 Gyttorps sprÀngÀmnesab Gyttorp Nitroglycerin AB Fusion 1915
1862 Heleneborg försöksfabrik Stockholm
1864 Nitroglycerin AB Vinterviken, Stockholm Nitro Nobel AB Svartkrut
1864 KrĂŒmmel, Lauenburg Dynamit
1865 Lysaker, Norge Dyno Industrier
18?? England
1865 USA
1865 Österrike
1870 Finland
1871 Frankrike
1871 Skottland
1872 Spanien
1873 Italien
1873 Schweiz
1873 Portugal
1876 Baku Oljeraffinaderi
1878 Nobel Brothers Naphta Co Se artikel Ludvig Nobel
1894 AB Bofors–GullspĂ„ng Karlskoga Kanoner, röksvagt krut Köpt befintligt bruk för 1,3 Mkr
1965 Nitro Nobel AB Gyttorp Dynamit, sÀkerhetssprÀngÀmnen, krut, jaktammunition F d Nitroglycerin AB

Alfred Nobel var engagerad i ytterligare en rad anlÀggningar inom skilda branscher. Vid sin död Àgde han 93 fabriker i 20 lÀnder. [10]

[redigera] Nobelpriset

Huvudartikel: Nobelpriset
Alfred Nobels testamente

I sitt testamente, daterat den 27 november 1895, stadfÀste Nobel att en stiftelse skulle grundas av hans förmögenhet, och att rÀntan skulle utdelas som pris Ät personer som under föregÄende Är gjort mest nytta för mÀnskligheten. [11]

Priset skulle delas upp i fem lika delar inom följande omrÄden:

Nobelstiftelsen har sedan 1901 varje Är delat ut detta pÄ Nobels dödsdag, den 10 december. I slutet av 1900-talet fick denna Ärliga tilldragelse ytterligare status i och med att den 10 december utmÀrktes som Nobeldagen i svenska almanackor och blev allmÀn flaggdag i Sverige.

[redigera] Hedersbetygelser

Alfred Nobel blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (1884) och filosofie hedersdoktor i Uppsala (1893). GrundÀmnet nobelium med atomnummer 102 Àr uppkallat efter Alfred Nobel.

DÀrutöver har Alfred Nobel bland annat fÄtt följande offentliga Àreminnen:

Till 50-Ă„rsminnet av Alfred Nobels död utgav svenska Postverket den 10 december 1946 tvĂ„ frimĂ€rken: valörerna 20 öre (röd, upplaga 81 655 600) och 30 öre (blĂ„, upplaga 4 297 500). PĂ„ senare Ă„r har Posten hedrat pristagarna med minnesfrimĂ€rken. Se vidare svenska frimĂ€rken.


[redigera] Externa lÀnkar

[redigera] KĂ€llor

Noter

  1. ^ http://www.vinterviken-nobel.se/nobel.html
  2. ^ http://www.vinterviken-nobel.se/nobel.html
  3. ^ http://www.vinterviken-nobel.se/nobel.html
  4. ^ http://www.vinterviken-nobel.se/nobel.html
  5. ^ Åke Erlandsson: Alfred Nobel. Dikter — Poems, Atlantis förlag
  6. ^ http://www.vinterviken-nobel.se/nobel.html
  7. ^ Millennium - Ärtusendets bok, red. Jan Hansson, utgiven av Göteborgs-Posten 1999 s.106
  8. ^ Göran Åstrand, HĂ€r vilar berömda svenskar. 1999, s. 94
  9. ^ http://www.vinterviken-nobel.se/nobel.html
  10. ^ http://www.vinterviken-nobel.se/nobel.html
  11. ^ http://www.vinterviken-nobel.se/nobel.html
Nobelpriset
  Nobelprisen:  Fysik  |  Kemi  |  Fysiologi eller medicin  |  Litteratur  |  Fred  |  Annat pris:  Ekonomipriset  
  Donatorn:  Alfred Nobel  |  Organisation:  Nobelstiftelsen  

Den hÀr artikeln Àr hÀmtad frÄn http://sv.wikipedia.org/wiki/Alfred_Nobel

Polska, Dolar, Forex


Wikipedia jest zarejestrowanym znakiem towarowym Wikimedia Foundation
Wszystkie materiały pochodzč z Wikipedii, obiête sč licencjč GNU Free Documentation License