REKLAMA
mp3
|
1944
Från Wikipedia
- 1 januari
- Det gamla svenska radioanropet "Stockholm-Motala" byts ut mot "Sveriges Radio".
- Generalfältmarskalk Erwin Rommel utses till ny överbefälhavare för den tyska armégrupp B.
- 4 januari
- Slaget om Monte Cassino börjar.
- Den danske prästen, dramatikern och motståndsmannen Kaj Munk mördas av tyskarna.
- 15 januari - En jordbävning med styrkan 7,8 drabbar San Juan i Argentina. Cirka 5 000 människor omkommer.
- 17 januari - Sveriges utrikesminister Christian Günther meddelar att allt kulturellt samarbete mellan Sverige och Tyskland nu har upphört.
- 27 januari - Den tyska belägringen av Leningrad avbryts.
- 30 januari - Den svenska Tjänstemännens centralorganisation (TCO) bildas genom en sammanslagning av DACO och gamla TCO.
- Januari - Den svenska tidningen Social-Demokraten byter namn till Morgontidningen.
- 1 februari - En jordbävning med styrkan 7,4 drabbar Turkiet. Cirka 2 800 människor omkommer.
- 8 februari - De allierades planer för Operation Overlord fastställs.
- 22 februari
- 25 februari - Island förklarar sig självständigt från Danmark.
- 3 mars - Nämnden för svensk språkvård bildas.
- 8 mars - Ingrid Bergman får en Oscar för sin roll i filmen Gasljus.
- 15 mars
- Fattigvårds- och konkursstrecken för svensk rösträtt slopas.
- Den svenska regeringen avkriminaliserar homosexualitet mellan vuxna och förklarar det vara en sjukdom istället. Dessutom avkriminaliseras tidelag.
- 19 mars - Ungern ockuperas av tyska trupper, genom Operation Margarethe.
- 30 mars - Karl Vennberg debuterar med Halmfackla.
- 31 mars - Den svenska förordningen om transportförbud för vissa tidningar upphävs.
- Mars - Personalen på svenska ambassaden i Budapest börjar hjälpa ungerska judar.
- 1 april - General Helge Jung utnämns till svensk överbefälhavare.
- 6 april - Ingmar Bergman blir chef för Helsingborgs stadsteater.
- 14 april - Ett med sprängämnen och ammunition lastat brittiskt fartyg exploderar i hamnen i Bombay, Indien. På explosionens konto hamnar cirka 1 500 omkomna eller saknade, 3 000 skadade och 13 förstörda fartyg. Kostnaderna för skadorna beräknas till omkring en miljard USD.
- 28 april - De svenska socialdemokraterna ansluter sig till arbetarrörelsens efterkrigsprogram, de 27 punkterna, om den ekonomiska politiken efter kriget. Dess huvudpunkter är full sysselsättning, rättvis fördelning och höjd levnadsstandard samt större effektivitet och mer demokrati inom näringslivet. Man kräver också samhällsstöd åt allmännyttig produktion eller socialisering på områden där enskild företagsamhet anses medföra misshushållning eller monopolism. De konkreta socialiseringskraven gäller dock bara försäkringsväsendets förstatligande och tomtmarkens och hyreshusens gradvisa kommunalisering.
- 3 maj - Spanien förklarar sig berett att avbryta samarbetet med Nazityskland.
- 14 maj - Två svenska militärplan skjuts ner över Östersjön.
- 18 maj - Allierade trupper intar Monte Cassino efter strider som har krävt 20 000 döda.
- 25 maj - Elin Wägner blir andra kvinnan i Svenska akademien.
- 28 maj - Astra börjar industriell tillverkning av penicillin.
- 1 juni - Flygkurirtrafiken mellan Norge och Finland över Sverige stoppas.
- 5 juni - Rom intas av de allierade.
- 6 juni - Denna dag går under benämningen D-dagen då Operation Overlord, de allierades stora invasion i Normandie som öppnar den andra fronten i Europa, inleds.
- 10 juni - I Oradour-sur-Glane i sydvästra Frankrike genomför en enhet ur Waffen-SS en massaker där 642 invånare mördas.
- 13 juni - Vid en testuppskjutning kommer en tysk V-2-raket, senare kallad Bäckebotorpeden, ur kurs och landar i södra Sverige.
- 17 juni - Island proklameras som en självständig republik.
- 26 juni - Allierade trupper erövrar den franska hamnstaden Cherbourg.
- 30 juni - Den svenska riksdagen antar hembiträdeslagen, som reglerar hembiträdenas arbetstid och arbetsförhållanden.
- Juni - Gustaf V telegraferar till den ungerske riksföreståndaren amiral Miklós Horthy med en vädjan om att de ungerska judarna ska räddas.
- 3 juli - Den sovjetiska armén återerövrar Minsk. Cirka 100 000 tyska soldater hamnar i krigsfångenskap.
- 20 juli - Adolf Hitler utsätts för ett attentatsförsök, men klarar sig. Ca 200 personer, främst högre militärer och statstjänstemän, som antas ha varit medansvariga avrättas inom en kort period.
- 23 juli - Koncentrationslägret Majdanek - ett av förintelselägren - är det första som befrias.
- 1 augusti
- 4 augusti - Anne Frank och hennes familj arresteras av Gestapo efter ett tips från en holländsk angivare.
- 15 augusti - Operation Dragoon, den allierade landstigningen i södra Frankrike, inleds.
- 25 augusti - Allierade trupper befriar Paris.
- 1 september - Volvo lanserar sin nya modell PV 444, avsedd att bli efterkrigstidens svenska folkbil.
- 2 september - Alf Sjöbergs och Ingmar Bergmans film Hets med Stig Järrel har premiär.
- 8 september - London träffas för första gången av en V-2-raket.
- 11 september
- Amerikanska trupper överskrider den tyska statsgränsen för första gången. Det sker nordväst om Trier.
- Brittiskt bombflyg ödelägger cirka 75 procent av den tyska staden Darmstadt, varvid omkring 12 000 människor omkommer.
- 17 september - I det svenska valet till Andra kammaren vinner kommunisterna sin största seger någonsin. Efter valet börjar socialdemokrater kräva att samlingsregeringen skall upplösas, eftersom man anser att den spelat ut sin utrikespolitiska roll och blivit en ideologisk belastning.
- 19 september - Det finsk-ryska vapenstilleståndet undertecknas.
- 23 september - Malmö stadsteater invigs och är vid tillfället Europas största teater.
- 27 september - En motorskonare med 850 ester ombord anlöper Örnsköldsvik. Under hösten flyr 30 000 balter till Sverige.
- 28 september - Nationalekonomen Bertil Ohlin efterträder Gustaf Andersson som partiledare för Folkpartiet.
- 30 september - Den svenska regeringen ombildas.
- 10 oktober - 900 ryska krigsflyktingar, som flytt till Sverige och varit internerade runtom i landet, utlämnas i hemlighet till Sovjet, via hamnen i Gävle.
- 12 oktober - Statarsystemet inom det svenska jordbruket avskaffas. Från och med november 1945 skall det inte längre finnas några statare.
- 14 oktober
- Den svenska tidningen Nya Dagligt Allehanda upphör att utges.
- Den tyske generalfältmarskalken Erwin Rommel begår självmord för att undvika krigsrätt med i förväg känd utgång.
- 16 oktober - Den svenska exporten av kullager till Tyskland upphör. Försäljningen går nu istället till Storbritannien.
- 21 oktober - Den första tyska storstad, som erövras är Aachen.
- 1 november
- Den nya svenska hembiträdeslagen träder i kraft.
- Ett amerikanskt bombplan haererar vid Trollhättan och skadar sju gårdar. Under hösten havererade eller nödlandar 150 främmande flygplan i Sverige.
- 7 november - Franklin D Roosevelt väljs för en fjärde period som president i USA.
- 12 november - Det tyska slagskeppet Tirpitz sänks vid ett precisionsanfall av RAF i Norge.
- 16 november - Den svenska kvällstidningen Expressen grundas av AB Dagens Nyheter med Carl-Adam Nycop som redaktionschef.
- 24 november
- Japans huvudstad Tokyo bombas i en serie av anfall av amerikanerna.
- Det svenska passagerarfartyget Hansa, i trafik mellan Nynäshamn och Visby, sänks, troligen torpederat av en sovjetisk ubåt, varvid 87 människor omkommer och endast två överlever.
- 7 december - En jordbävning med styrkan 8,1 drabbar Japan. Cirka 1 000 människor omkommer.
- 16 december - Ardenneroffensiven inleds av tyska styrkor.
- 8 januari - Terry Brooks, amerikansk fantasyförfattare.
- 10 januari - Rory Byrne, sydafrikansk formel 1-designer för bland annat Ferrari.
- 11 januari - Shibu Soren, indisk politiker, partiledare för Jharkhand Mukti Morcha.
- 12 januari - Joe Frazier, amerikansk tungviktsmästare i boxning.
- 17 januari - Jan Guillou, svensk journalist och författare.
- 19 januari - Pehr Henrik Nordgren, finländsk kompositör.
- 22 januari
- 24 januari
- 25 januari - Leigh Taylor-Young, amerikansk skådespelare.
- 27 januari - Nick Mason, brittisk musiker, trummis i Pink Floyd.
- 28 januari - James Cran, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party.
- 30 januari - Jógvan við Keldu, Färöarnas inrikesminister.
- 2 februari - Lorentz Hedman, svensk journalist och chefredaktör.
- 5 februari - Al Kooper, amerikansk musiker.
- 13 februari
- 14 februari
- 15 februari - Aleksandr Serebrov, rysk kosmonaut.
- 16 februari - Olof Erland, åländsk politiker (liberal).
- 17 februari - Karl Jenkins, brittisk musiker och kompositör.
- 19 februari - Bo Sehlberg, svensk journalist, fotograf och chefredaktör.
- 22 februari - Jonathan Demme, amerikansk regissör, manusförfattare och producent.
- 23 februari - Jim Cousins, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.
- 24 februari
- 25 februari - François Cévert, fransk racerförare.
- 27 februari - Bert-Inge Hogsved, grundare av Hogia-gruppen
- 28 februari
- 1 mars
- 4 mars - Michael Wilson, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
- 6 mars - Kiri Te Kanawa, nyzeeländsk operasångerska.
- 14 mars - Martin Lind, svensk biskop i Linköpings stift från 1995.
- 15 mars
- 17 mars - Pattie Boyd, brittisk fotograf och fotomodell.
- 18 mars - Magnus Lind, svensk författare, manusförfattare, journalist, kompositör och sångtextförfattare.
- 19 mars - Sirhan Sirhan, amerikansk brottsling, mördade Robert Kennedy.
- 22 mars - Göran Setterberg, svensk producent, produktionsledare, kortfilmsregissör och manusförfattare.
- 24 mars
- 26 mars
- 29 mars - Terry Jacks, kanadensisk sångare och musiker.
- 4 april - Craig T. Nelson, amerikansk skådespelare.
- 6 april
- 7 april - Gerhard Schröder, tysk förbundskansler från 1998.
- 8 april - Thomas Ungewitter, svensk skådespelare.
- 9 april - Lars Norén, svensk dramatiker.
- 10 april - Prem Kumar Dhumal, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh 1998-2003.
- 11 april - Signe Stade, svensk skådespelare.
- 13 april
- 15 april - Dzjochar Dudajev, president i Tjetjenien 1991-1996.
- 29 april - Benedikte av Danmark, prinsessa av Danmark.
- 1 maj - Anna-Lena Löfgren, svensk populärmusiksångerska.
- 3 maj - Lena Gester, svensk skådespelare.
- 4 maj - Russi Taylor, amerikansk röstskådespelare.
- 5 maj - John Rhys-Davies, walesisk skådespelare.
- 8 maj - Gary Glitter, brittisk sångare.
- 10 maj - Ulf Dageby, svensk kompositör och musiker.
- 12 maj - Chris Patten, konservativ brittisk politiker, före detta guvernör i Hong Kong.
- 15 maj - Ian Amey, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
- 17 maj
- 18 maj - W. G. Sebald, tysk författare.
- 19 maj - Stig Törnblom, svensk skådespelare.
- 20 maj - Michael Segerström, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 23 maj - Lena Nyman, svensk skådespelare.
- 25 maj - Frank Oz, amerikansk skådespelare och regissör.
- 28 maj
- 29 maj
- 4 juni - Michelle Phillips, amerikansk skådespelare och sångerska, medlem av The Mamas and the Papas.
- 3 juni - Michael Clarke, amerikansk musiker, medlem i The Byrds.
- 5 juni
- 6 juni - Rene Rivkin, australisk förbrytare.
- 13 juni - David Curry, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party.
- 20 juni - Suzanne Osten, svensk regissör, manusförfattare, konstnärlig ledare.
- 24 juni - Arthur Brown, brittisk sångare i bland annat "The Crazy World of Arthur Brown".
- 25 juni - Suzanne Hovinder, svensk skådespelare.
- 29 juni - Seán Patrick O'Malley, amerikansk kardinal.
- 4 juli - Ray Meagher, australisk skådespelare.
- 5 juli - Leni Björklund, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister från 2002.
- 8 juli - Jeffrey Tambor, amerikansk skådespelare.
- 9 juli - Annicka Kronberg, svensk präst, skådespelare och dramatiker.
- 10 juli
- 13 juli
- 17 juli - Carlos Alberto Torres, brasiliansk fotbollsspelare.
- 18 juli - Sverre Anker Ousdal, norsk skådespelare.
- 19 juli
- 21 juli - Pepe Serna, amerikansk skådespelare.
- 24 juli - Anna Godenius, svensk skådespelare.
- 28 juli - Michael Bloomfield, amerikansk bluesmusiker.
- 30 juli - Peter Bottomley, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- 31 juli - Betty H Williams, brittisk parlamentsledamot.
- 1 augusti
- 3 augusti - Jonas Falk, svensk skådespelare.
- 4 augusti
- 8 augusti
- 9 augusti
- 10 augusti - Bernard Coard, politiker från Grenada, ledde kuppen mot Maurice Bishop.
- 17 augusti - Rexhep Meidani, albansk fysiker och politiker, president 1997–2002.
- 19 augusti - Jakob von Uexkull, svensk filantrop, skapare av Right Livelihood Award.
- 20 augusti
- 21 augusti - John Austin, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 24 augusti - Christine Chubbuck, amerikansk nyhetsreporter.
- 28 augusti - Boyd Coddington, amerikansk hot rod-byggare.
- 6 september
- 8 september - Ali Benflis, regeringschef i Algeriet 2000-2003.
- 12 september - Leonard Peltier, amerikansk lakotaindian, som suttit 27 år i fängelse, för ett brott han anses oskyldig till.
- 13 september
- 14 september - Günther Netzer, tysk fotbollsspelare.
- 16 september - Ard Schenk, nederländsk skrinnare.
- 19 september
- 21 september
- 25 september - Michael Douglas, amerikansk skådespelare.
- 26 september - Angela Dorian, amerikansk fotomodell och skådespelare.
- 28 september - Charlotte Cedershiöld, svensk moderat politiker, EU-parlamentariker.
- 30 september - Mats Hådell, svensk barnskådespelare, TV-journalist och programledare.
- 1 oktober - Scott McKenzie, amerikansk popmusiker.
- 6 oktober - Peder Kinberg, svensk skådespelare.
- 7 oktober - Donald Tsang, ledare för Hong Kong.
- 8 oktober - Carlos Pace, brasiliansk racerförare.
- 10 oktober - Claire Wikholm, svensk skådespelare.
- 14 oktober - Bodil Mårtensson, svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och teaterpedagog.
- 15 oktober
- 16 oktober - Bunny Ragnerstam, svensk författare.
- 20 oktober - Clive Hornby, brittisk skådespelare.
- 25 oktober
- 28 oktober - Dennis Franz, amerikansk skådespelare.
- 29 oktober - Arne Andersson, svensk skådespelare.
- 30 oktober - Ahmed Chalabi, irakisk politiker, en av ledarna för INC, en oppositionsgrupp mot Saddam Hussein.
- 31 oktober - Kinky Friedman, amerikansk deckarförfattare och countrysångare.
- 1 november - Rafik Hariri, Libanons premiärminister 1992-1998 och 2000-2004.
- 2 november - Keith Emerson, brittisk musiker, medlem i Emerson, Lake & Palmer.
- 4 november - Frank Collin, amerikansk nynazist, och ledare för Amerikas Nationalsocialistiska parti.
- 5 november
- 8 november - Staffan Ling, svensk skådespelare och programledare i TV.
- 10 november - Askar Akayev, förre presidenten i Kirgizistan.
- 11 november
- 13 november - Jesper Klein, dansk skådespelare.
- 17 november
- 18 november
- 19 november - Ted Ström, svensk musiker.
- 26 november - Helena Kallenbäck, svensk skådespelare.
- 27 november - Trevor Davies, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.
- 30 november - Lars Green, svensk skådespelare.
- 2 december
- 4 december
- 6 december - Jonathan King, brittisk sångare.
- 16 december - Jim Gibbons, amerikansk republikansk politiker, Nevadas 28:e guvernör.
- 17 december
- 19 december
- 20 december - Conny Nordin, svensk professor och präst.
- 25 december - Anna Sällström, svensk skådespelare.
- 28 december - Johnny Isakson, amerikansk politiker, republikansk ledamot av USA:s senat 2005-.
- 31 december - Taylor Hackford, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
- Ingrid Schubert, medlem av Röda armé-fraktionen.
- 3 januari - Franz Reichleitner, tysk SS-officer, kommendant i Sobibór.
- 4 januari - Kaj Munk, dansk präst, dramatiker och motståndsman, mördad.
- 11 januari
- 23 januari - Edvard Munch, norsk konstnär.
- 1 februari - Piet Mondrian, nederländsk konstnär.
- 3 februari - Ludwig Pick, tysk patolog.
- 4 februari - Nordahl Grieg, norsk författare.
- 7 februari - Per Lindberg, svensk regissör, manusförfattare och producent.
- 23 februari - Leo Baekeland, belgisk-amerikansk kemist, bakelitens uppfinnare.
- 29 februari - Pehr Evind Svinhufvud, finländsk politiker, president 1931-1937.
- 24 april - William Stephens, amerikansk politiker.
- 8 maj - Carl Ericsson, svensk jurist och politiker (liberal).
- 26 maj - Christian Wirth, tysk SS-officer.
- 23 juni
- 14 juli - Emil Fjellström, svensk skådespelare.
- 17 juli - William James Sidis, amerikanskt underbarn med omkring 250 i IQ.
- 20 juli
- 21 juli
- 26 juli
- 31 juli - Antoine de Saint-Exupéry, fransk författare.
- 6 augusti - Dietrich Kraiss, tysk generallöjtnant.
- 8 augusti
- Albrect von Hagen, tysk kapten, motståndskämpe, avrättad.
- Paul von Hase, tysk generallöjtnant, motståndskämpe, avrättad.
- Erich Hoepner, tysk generalöverste, motståndskämpe, avrättad.
- Friedrich Klausing, tysk kapten, motståndskämpe, avrättad.
- Helmuth Stieff, tysk generalmajor, motståndskämpe, avrättad.
- Erwin von Witzleben tysk generalfältmarskalk, motståndskämpe, avrättad.
- Robert Bernardis, österrikisk militär, motståndskämpe, avrättad.
- 18 augusti - Ernst Thälmann, tysk politiker, ledare för KPD under 1920- och 1930-talen, mördad.
- 19 augusti - Günther von Kluge, tysk generalfältmarskalk.
- 28 augusti - Teresa Bracco, italiensk jungfrumartyr, saligförklarad.
- 30 augusti - Karl-Heinrich von Stülpnagel, tysk general.
- 23 september - Pietro Caruso, italiensk fascist, chef för den italienska polisen under slutet av andra världskriget.
- 24 september - Hugo Thimig, tysk-österrikisk skådespelare och regissör.
- 14 oktober - Erwin Rommel, tysk generalfältmarskalk, påtvingat självmord.
- 16 oktober - Eric Westberg, svensk musikorganisatör, kompositör och dirigent.
- Oktober - Puniša Račić, montenegrinsk-serbisk politiker.
- 1 november - Knut Pehrson, svensk skådespelare.
- 7 november
- 10 november - Bartholomäus Schink, tysk motståndsman och ledare inom Edelweißpiraten, avrättad.
- 14 november - Carl Flesch, ungersk-tysk violinist och pedagog.
- 17 november - Weyler Hildebrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 3 december - Andreas av Grekland och Danmark.
- 11 december - Joseph Maréchal, belgisk jesuit och filosof.
- 15 december - Glenn Miller, amerikansk orkesterledare, flygolycka.
Polska, Dolar, Forex
Wikipedia jest zarejestrowanym znakiem towarowym Wikimedia Foundation |