Från Wikipedia

1937 - MCMXXXVII 71 år sedan
År 1934 | 1935 | 1936 1937 1938 | 1939 | 1940
Årtionde 1910-talet | 1920-talet 1930-talet 1940-talet | 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi | Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1937
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: P. A. Hansson 1936-1946
Finland 1937
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: P. E. Svinhufvud president 1931-1937 Kyösti Kallio president 1937-1940
Ärkebiskop: Erkki Kaila 1935-1944	Statsminister: Kyösti Kallio 1936-1937 A.K. Cajander 1937-1939
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	93 – 94
Buddhistisk kalender	2481
Nengō (Japan)	Shōwa 12
Judisk kalender	5697 – 5698
Muslimsk kalender	1355 – 1356
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1315 – 1316
Sakakalendern (Indien)	1859 – 1860
Thailändsk solkalender	2480

Innehåll 1 Händelser 1.1 Första kvartalet 1.2 Andra kvartalet 1.3 Tredje kvartalet 1.4 Fjärde kvartalet 1.5 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

[redigera] Första kvartalet

• 8 januari - Teologen och kommunisten Olle Meurling rapporteras stupad. Han är en av de första svenskar som rest som frivillig till spanska inbördeskriget för att strida mot Franco.
• 23 januari - 17 personer ställs inför rätta i Moskva för att ha deltagit i en komplott, ledd av Leon Trotskij, för att störta Sovjetunionen.
• 31 januari - I Sovjetunionen avrättas 31 personer, åtalade och dömda för bl.a landsförräderi.
• 1 februari - Radiotjänst börjar i Sveriges radio sända "Klockspelet" från stadshustornet samt "Dagens dikt" och "Dagens melodi". Esaias Tegnérs "Det eviga" blir den första dikten.
• 8 februari - Pilsnerfilmen Pensionat Paradiset har premiär i Stockholm. Filmen möter stark kritik och vissa kallar filmen en samhällsfara.
• 16 februari - Patent på nylon utfärdas i USA.
• 22 februari - Salaligan döms till straffarbete.
• 25 februari - Svenska Författarföreningen kallar till protestmöte om de så kallade pilsnerfilmerna i Stockholms konserthus.
• 3 mars - Riksdagen utfärdar förbud för svenskar att ta värvning i spanska inbördeskriget.
• 8 mars - Den danske statsministern Thorvald Stauning avvisar tanken på ett nordiskt försvarsförbund vid ett tal i Lund.
• 20 mars - Vid slaget vid Guadaljara segrar de spanska republikanerna mot Francos trupper.

[redigera] Andra kvartalet

• 26 april - Den baskiska staden Guernica i Spanien bombas av den tyska luftwaffeavdelningen Condorlegionen på begäran av Francisco Franco.
• 6 maj - Det tyska luftskeppet Hindenburg fattar eld vid landningen i Lakehurst nära New York City.
• 8 maj - En statlig, behovsprövad moderskapspenning införs i Sverige på förslag av befolkningskommissionen.
• 12 maj - Georg VI av Storbritannien och drottning Elizabeth kröns i Westminster Abbey i London.
• 17 maj - Råsunda fotbollsstadion i Solna, Nordens största idrottsarena, invigs med en landskamp Sverige-England, som engelsmännen vinner med 4-0.
• 28 maj - Golden Gate-bron i San Francisco öppnas för trafik.
• 8 juni - Carl Orffs Carmina Burana uruppförs i Frankfurt am Main.
• 13 juni - På Värmdö i Sverige invigs Sveriges första gymnastikfolkhögskola, "Lillsved".

[redigera] Tredje kvartalet

• 7 juli - Intermezzot vid Marco-Polobron i Peking utlöser det andra japansk-kinesiska kriget.
• 21 juli - Eamon de Valera väljs till Eires president.
• 6 augusti - Inlandsbanan mellan Gällivare och Kristinehamn invigs.
• 13 augusti - Japan invaderar Kina och anfaller Shanghai.
• 19 september - Landsberg am Lech anges som Ungdomens stad, nationalsocialismens tredje viktigaste.
• 28 september - Adolf Hitler och Benito Mussolini håller ett gemensamt fredsmöte i Berlin.

[redigera] Fjärde kvartalet

• 1 oktober - Radiotjänst startar programmet "Dagens Eko", 15 minuter varje dag med nyheter och kommentarer.
• 15 oktober - En väldig silverskatt från 1700-talet, i tre stora kopparkittlar, Loheskatten, hittas i ett hus i Gamla stan i Stockholm.
• 17 oktober - 300 musiker protesterar i ett spelande demonstrationståg mot att utländska musiker får arbetstillstånd i Sverige.
• 21 oktober - Roberto Ortiz väljs till Argentinas president.
• Oktober - "Frontkämparnas stödfond" bildas för att samla in pengar till tobak, kläder och litteratur åt de svenskar, som kämpar i spanska inbördeskriget.
• 5 november - I det så kallade Hossbach-protokollet förklarar Adolf Hitler sin avsikt att föra krig.
• 26 november - En ny svensk psalmbok stadfästs.
• 29 november - Operasångaren Jussi Björling gör succédebut i Carnegie Hall i New York.
• 6 december - En svensk uppfinning för byggbranschen, perspektivfönstret, presenteras.
• 17 december - Docenten i medicin Nanna Svartz blir Sveriges första kvinnliga professor i statlig tjänst.

[redigera] Okänt datum

• Den svenska Socialvårdskommittén inleder sitt arbete.
• Det civila luftskyddet i Sverige organiseras genom en luftskyddslag. Befolkningsskyddsrum börjar byggas och alarmeringsanordningar installeras.
• Riksföreningen Sverige-Tyskland bildas i Lund. Den är mycket välvilligt inställd till Hitlertyskland och samlar flera akademiker.
• Inkomstprövade barnbidrag införs i Sverige. Faderlösa barn och barn till förtidspensionärer kan få bidrag.
• Den svenska förlossningsvården blir kostnadsfri.
• Dyrortsgruppering (indelning av Sveriges kommuner efter levnadskostnadsnivå) av folkpensionerna införs.
• En ny svensk lag förbjuder av djurskyddsskäl slakt av husdjur utan bedövning.
• Den svenska Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) bildas.
• Rickard Sandler besöker Moskva och blir den förste svenske utrikesministern någonsin att besöka Rysslands huvudstad.
• Svenska Aeorplan AB (SAAB) bildas efter ett riksdagsbeslut om att göra Sverige självförsörjande på flygmateriel.
• Vid ett stort möte i Arvidsjaur i Sverige protesterar svenska samer mot de dåliga förhållandena vid de så kallade nomadskolor, som svenska staten låter deras barn gå i.
• Statliga bosättningslån införs i Sverige.
• Hor avkriminaliseras i svensk lag.
• När den tyskjudiske pedagogen David Katz skall installeras som professor i Stockholm delar svenska nazister ut flygblad mot olika instanser.
• Jussi Björling ger sig ut på sin första USA-turné.
• I en ny svensk lag betraktas för första gången den, som har blivit utsatt för incest eller våldtäkt, som offer. Tidigare har personen betraktats som medskyldig.

[redigera] Födda

• 6 januari
  • Harri Holkeri, finländsk politiker, statsminister 1987-1991, talman i FN:s generalförsamling 2000-2001.
  • Doris Troy, amerikansk sångerska.
• 8 januari - Shirley Bassey, brittisk populärsångerska.
• 13 januari - Ingvar Andersson, svensk revyartist och skådespelare.
• 15 januari - Marianne Bengtsson, svensk skådespelare.
• 16 januari - Ingvar Skogsberg, svensk regissör och manusförfattare.
• 18 januari - John Hume, nordirländsk politiker, parlamentsledamot, mottagare av Nobels fredspris.
• 19 januari - Birgitta Bernadotte, svensk prinsessa, dotter till prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha.
• 22 januari - Edén Pastora Gómez, ledare för contraarmée i Nicaragua.
• 27 januari - Fred Åkerström, svensk sångare och trubadur.
• 30 januari
  • Vanessa Redgrave, brittisk skådespelare.
  • Boris Spasskij, sovjetisk schackspelare.
• 1 februari
  • Don Everly, amerikansk musiker, medlem i duon The Everly Brothers.
  • Ray Sawyer, amerikansk musiker, medlem i Dr. Hook and the Medicine Show.
• 2 februari - Krister Hagéus, svensk filmproducent och produktionsledare.
• 4 februari - David Newman, amerikansk manusförfattare.
• 7 februari - Svante Thuresson, svensk sångare.
• 13 februari - Sigmund Jähn, östtysk kosmonaut.
• 14 februari - Wiveca Billquist, svensk fotomodell, skådespelare och TV-producent.
• 19 februari
  • Boris Pugo, lettisk-sovjetisk politiker.
  • Hedda Goebbels, en av Joseph Goebbels döttrar.
• 20 februari - Nancy Wilson, amerikansk sångerska.
• 21 februari
  • Yvonne Floyd, svensk manusförfattare.
  • Harald V av Norge, norsk kung.
• 22 februari
  • Tommy Aaron, amerikansk golfspelare.
  • Joanna Russ, amerikansk science fiction-författare.
• 24 februari - Lars-Gunnar Björklund, svensk sportjournalist.
• 27 februari - David Ackles, amerikansk musiker
• 1 mars - Stig Bergling, svensk spion.
• 2 mars - Abdelaziz Bouteflika, president i Algeriet från 1999.
• 5 mars - Olusegun Obasanjo, president i Nigeria.
• 6 mars - Valentina Teresjkova, sovjetisk kosmonaut. Första kvinnan i rymden.
• 12 mars - Janne Loffe Carlsson, svensk skådespelare, musiker och kompositör.
• 17 mars - Brian Sedgemore, brittisk politiker, parlamentsledamot för Labour Party 1974-1979 och 1983-2005.
• 19 mars - Egon Krenz, östtysk politiker (kommunist), statschef 18 oktober-7 december 1989.
• 21 mars
  • Fred Akuffo, ordförande för militärjunta i Ghana 1978-1979.
  • Ann Clwyd, brittisk parlamentsledamot för Labour Party från 1983.
• 22 mars
  • Armin Hary, tysk friidrottare, sprinter.
  • Birgitta Öhman, svensk regissör och manusförfattare.
• 31 mars - Ahmed Ghozali, före detta regeringschef i Algeriet.
• 1 april - Ewonne Winblad, svensk journalist, tv-reporter och tv-chef.
• 5 april - Colin Powell, amerikansk general, försvarsstabschef, utrikesminister.
• 14 april
  • Jarl Borssén, svensk skådespelare.
  • Jan-Erik Lundqvist, svensk tennisspelare.
• 20 april - George Takei, japan-amerikansk skådespelare.
• 21 april - Finn Nielsen, dansk skådespelare.
• 22 april - Jack Nicholson, amerikansk skådespelare.
• 26 april - Jean-Pierre Beltoise, italiensk racerförare.
• 28 april - Saddam Hussein al-Tikriti, irakisk president och diktator 1979-2003.
• 1 maj - Bo Nilsson, svensk kompositör och sångtextförfattare.
• 2 maj
  • Bengt Bratt, svensk författare, manusförfattare och dramatiker.
  • Amrish Puri, indisk skådespelare.
• 3 maj - Frankie Valli, amerikansk sångare, The Four Seasons
• 4 maj
  • Olle Björling, svensk skådespelare.
  • Inger Hayman, svensk skådespelare.
• 6 maj
  • Ruben Carter, amerikansk boxare (mellanvikt).
  • Ove Stefansson, svensk skådespelare.
• 8 maj - Dennis DeConcini, amerikansk demokratisk politiker, senator 1977-1995.
• 11 maj - Gun Allroth, svensk TV-journalist och tv-producent.
• 12 maj - George Carlin, amerikansk ståuppkomiker och skådespelare.
• 13 maj - Roger Zelazny, amerikansk fantasy- och science fiction-författare.
• 14 maj - Göran Tunström, svensk författare.
• 15 maj - Madeleine Albright, amerikansk utrikesminister 1997-2001.
• 17 maj - Karl-Fredrik Berggren, svensk professor i teoretisk fysik.
• 18 maj - Jacques Santer, luxemburgsk politiker, ordförande i EU-kommissionen 1995-1999.
• 24 maj - Archie Shepp, amerikansk jazzsaxofonist.
• 26 maj - Neil Ardley, engelsk författare och jazzmusiker.
• 4 juni
  • Lena Brundin, svensk skådespelare.
  • Freddy Fender, amerikansk countryartist.
• 7 juni - Neeme Järvi, estländsk musiker och dirigent.
• 12 juni - Vladimir Arnold, rysk matematiker.
• 15 juni - Waylon Jennings, amerikansk countryartist.
• 16 juni
  • Bo Hermansson, svensk regissör och manusförfattare.
  • Simeon Saxe-Coburg-Gotha, bulgarisk kunglighet och politiker, tsar av Bulgarien 1943-1946, premiärminister från 2001.
• 18 juni
  • Jay Rockefeller, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USA:s senat.
  • Vitali Zholobov, ukrainsk kosmonaut.
• 23 juni - Martti Ahtisaari, finländsk politiker, president.
• 25 juni - Sven Lindahl, svensk journalist, nyhetsankare, kompositör och textförfattare.
• 26 juni - Hans Wahlgren, svensk skådespelare, textförfattare och sångare.
• 27 juni - Joseph Allen, amerikansk astronaut.
• 28 juni - Richard Bright, amerikansk skådespelare.
• 2 juli
  • Lord David Owen, brittisk politiker.
  • Richard Petty, amerikansk racerförare.
• 4 juli - Sonja Haraldsen, norsk drottning.
• 6 juli
  • Vladimir Ashkenazy, rysk pianist och dirigent.
  • Ned Beatty, amerikansk skådespelare.
  • Bessie Head, botswansk författare.
• 8 juli - Irma Erixson, svensk skådespelare.
• 12 juli - Bill Cosby, amerikansk skådespelare.
• 17 juli - Solveig Ternström, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 24 juli - John Aniston, amerikansk skådespelare.
• 25 juli - Colin Renfrew, brittisk arkeolog.
• 31 juli - Olof Johansson, svensk politiker (centerpartist), miljöminister 1991-1994, partiledare 1987-1998.
• 2 augusti
  • Margaretha Byström, svensk skådespelare, manusförfattare och teaterregissör.
  • Garth Hudson, kanadensisk musiker, medlem i The Band.
• 8 augusti
  • Dustin Hoffman, amerikansk skådespelare.
  • Kerstin-Maria Stalin, svensk riksdagsledamot (miljöpartist).
  • Cornelis Vreeswijk, nederländsk-svensk trubadur.
• 12 augusti - Thommy Berggren, svensk skådespelare.
• 20 augusti - Runar Martholm, svensk skådespelare.
• 24 augusti
  • Mashood Abiola, nigeriansk politiker.
  • Sten Johan Hedman, svensk skådespelare.
• 2 september - Kristina Adolphson, svensk skådespelare.
• 10 september - Axelle Axell, svensk skådespelare.
• 11 september - Robert Crippen, amerikansk astronaut.
• 20 september - Monica Zetterlund, svensk jazz- och populärsångerska och skådespelare.
• 22 september - Camilla Mickwitz, finländsk grafiker, animatris och författare.
• 23 september - Lennart Klefbom, svensk skådespelare och regiassistent.
• 6 oktober - Arne Qvick, svensk sångare.
• 10 oktober - Bobby Charlton, brittisk fotbollsspelare och manager.
• 13 oktober - Frej Lindqvist, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 16 oktober - Emile Ford, brittisk schlagerartist.
• 17 oktober - Peter Nilson, svensk författare och astronom.
• 20 oktober - Wanda Jackson, amerikansk sångerska.
• 21 oktober - Farooq Abdullah, indisk politiker, före detta chefsminister i Jammu och Kashmir.
• 23 oktober - Giacomo Russo, italiensk racerförare.
• 1 november - Gio Petré, svensk skådespelare.
• 5 november - Harris Yulin, amerikansk skådespelare.
• 6 november - Yashwant Sinha, indisk politiker, finansminister 1998-2002 och utrikesminister 2002-2004.
• 7 november - Mary Travers, amerikansk sångerska, medlem i Peter, Paul and Mary.
• 11 november
  • Vittorio Brambilla, italiensk racerförare.
  • Dick Celeste, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Ohio 1983-1991.
• 12 november - Richard Truly, amerikansk astronaut.
• 15 november - Yaphet Kotto, amerikansk skådespelare.
• 26 november - Boris Yegorov, rysk kosmonaut.
• 29 november - Tom Trana, svensk rallyförare.
• 30 november - Monica Nielsen, svensk skådespelare och sångerska.
• 2 december - Manohar Joshi, indisk politiker.
• 5 december - Maud Hansson, svensk skådespelare.
• 7 december - Kenneth Colley, brittisk skådespelare.
• 8 december - James MacArthur, amerikansk skådespelare.
• 10 december - Roine Carlsson, svensk socialdemokratisk politiker och fackföreningsledare, försvarsminister 1985-91.
• 12 december - Prosper Avril, president i Haiti 1988-1990.
• 14 december - Anita Lindblom, svensk sångerska och skådespelare.
• 18 december - Harold Best, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 21 december - Jane Fonda, amerikansk skådespelare.
• 23 december - Karol Bobko, amerikansk astronaut.
• 25 december - Johan Lönnroth, svensk nationalekonom och vänsterpartistisk politiker.
• 26 december
  • Gnassingbe Eyadema, före detta president i Togo.
  • Walter Norman, svensk skådespelare.
  • Christina Schollin, svensk skådespelare.
• 28 december - Ratan Tata, indisk företagsledare.
• 29 december
  • Maumoon Abdul Gayoom, Maldivernas president från 1978.
  • Barbara Steele, skådespelare.
  • Tan Sri Khalil Yaakob, malaysisk politiker, guvernör av Melaka.
• 30 december
  • Gordon Banks, engelsk fotbollsspelare, målvakt.
  • Noel Paul Stookey, amerikansk sångare i gruppen Peter, Paul and Mary.
• 31 december - Anthony Hopkins, brittisk skådespelare.
• Mengistu Haile Mariam, Etiopiens president och militärdiktator 1977-1991.

[redigera] Avlidna

• 8 januari - Olle Meurling, svensk teolog.
• 17 januari - Robert D. Carey, amerikansk republikansk politiker, senator 1930-1937.
• 20 januari - Valdemar Dalquist, svensk skådespelare, författare, textförfattare och regissör.
• 10 mars - Jevgenij Zamjatin, rysk författare.
• 12 mars - Charles-Marie Widor, fransk organist och kompositör.
• 29 mars - William M. Butler, amerikansk republikansk politiker.
• 16 april - Henric Westman, svensk godsägare, donator.
• 21 april - James Gillett, amerikansk republikansk politiker.
• 23 april - Nathan L. Bachman, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 29 april - Wallace Carothers, amerikansk kemist, nylonets uppfinnare.
• 9 maj - Harry Stewart New, amerikansk republikansk politiker.
• 15 maj - Philip Snowden, brittisk politiker, finansminister 1924 och 1929-1931.
• 20 maj - Harry Vardon, brittisk golfspelare.
• 23 maj - John D. Rockefeller, amerikansk finansman.
• 7 juni - Jean Harlow, amerikansk skådespelare, avled i uremi.
• 12 juni - Michail Tuchatjevskij, sovjetisk fältmarskalk.
• 19 juni - James Matthew Barrie, skotsk författare.
• 2 juli - Amelia Earhart, amerikansk pilot.
• 11 juli - George Gershwin, amerikansk kompositör och pianist.
• 15 juli - Sam Ask, svensk manusförfattare och skådespelare.
• 20 juli - Guglielmo Marconi, italiensk uppfinnare, nobelpristagare.
• 19 augusti - Holger Rosman, svensk historieforskare.
• 29 augusti - Otto Hölder, tysk matematiker.
• 2 september - Pierre de Coubertin, fransk författare skapare av moderna OS.
• 14 september - Tomáš Garrigue Masaryk, Tjeckoslovakiens förste president.
• 29 september - Ray Ewry, amerikansk friidrottare.
• 16 oktober - Jean de Brunhoff, fransk författare, Babars skapare.
• 19 oktober - Ernest Rutherford, brittisk-nyzeeländsk fysiker, nobelpristagare.
• 24 oktober - Nils Wahlbom, svensk skådespelare.
• 9 november - Ramsay MacDonald, brittisk politiker, var premiärminister i Storbritannien 1924 och 1929-1935.
• 19 november - Axel de la Motte, svensk skådespelare och tapetserare.
• 23 november
  • Jagdish Chandra Bose, indisk läkare och forskare på mikrovågsområdet.
  • George Albert Boulenger, brittisk zoolog.
• 27 november - Felix Hamrin, svensk frisinnad politiker och grosshandlare, statsminister augusti-september 1932, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1932-1935.
• 9 december - Gustaf Dalén, svensk ingenjör och fysiker, nobelpristagare.
• 20 december - Erich Ludendorff, tysk (preussisk) general under första världskriget.
• 21 december - Frank Kellogg, amerikansk utrikesminister 1925-1929, mottagare av Nobels fredspris 1929.
• 28 december - Maurice Ravel, fransk pianist och kompositör.

[redigera] Nobelpris

• Fysik
  • Clinton Davisson, USA
  • George Paget Thomson, Storbritannien
• Kemi
  • Norman Haworth, Storbritannien
  • Paul Karrer, Schweiz
• Medicin - Albert Szent-Györgyi, Ungern
• Litteratur - Roger Martin du Gard, Frankrike
• Fred - Robert Cecil, Storbritannien