Från Wikipedia

1853 - MDCCCLIII 155 år sedan
År 1850 | 1851 | 1852 1853 1854 | 1855 | 1856
Årtionde 1830-talet | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1853
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866	Regent: Oscar I kung 1844-1859
Ärkebiskop: Hans Olov Holmström 1852-1855
Finland 1853
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj I storfurste 1825-1855
Ärkebiskop: E. Bergenheim 1850-1884	Generalguvernör: A.S. Mensjikov 1831-1855
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	9 – 10
Buddhistisk kalender	2397
Nengō (Japan)	Kaei 6
Judisk kalender	5613 – 5614
Muslimsk kalender	1269 – 1270
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1231 – 1232
Sakakalendern (Indien)	1775 – 1776
Thailändsk solkalender	2396

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna

[redigera] Händelser

• 28 mars - Krimkriget bryter ut.
• 15 maj - Då riksdagen har beslutat att ett telegrafnät skall anläggas reses Sveriges första telegrafstolpe i Märsta på den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala.
• Midsommartid - Fregatten Eugenie anlöper Göteborg, efter att ha seglat jorden runt på två år.
• 30 oktober - Sångsällskapet Orphei Drängar grundas i Uppsala.
• 1 november - Det svenska Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket bildas (se Televerket).
• November - Den första svenska telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala öppnas.
• December - Sverige, Norge och Danmark förklarar sig neutrala i Krimkriget. Nordiska hamnar skall hållas öppna för alla främmande fartyg.

[redigera] Okänt datum

• Exhibition of the Industry of All Nations, en världsutställning i New York, USA. Elisha Graves Otis demonstrerar en hiss med säkerhetsbroms.
• Great Industrial Exhibition arrangeras i Dublin, Irland.
• Modern utbildning börjar i Nepal då Nepals första moderna skola invigs. Skolan är dock bara för de styrande familjerna och deras hovmän.
• Det första gasverket anläggs i Stockholm, vid Klara sjö.
• En proposition läggs enligt vilken svenska staten skall ansvara för och finansiera utbyggnaden av järnvägsnätet genom så kallade stambanor. Översten Nils Ericsson får ansvaret för byggandet tillsammans med finansminister Johan August Gripenstedt. Man söker öka uppodlingen genom att dra järnvägarna genom mindre attraktiva områden och undviker kusterna i händelse av fientliga anfall. Västra stambanan dras mellan Stockholm och Göteborg och den södra mellan Falköping och Malmö.
• Fredrika Bremer grundar Sveriges första kvinnoförening, Stockholms fruntimmersförening för barnavård. Hon utger också sin skildring av sin Amerikaresa, Hemmen i den nya världen.
• Stockholms stadsmission grundas.
• En ny lag i Sverige inskränker rätten att bränna brännvin.
• En andra koleraepidemi utbryter i Sverige.
• Sveriges första lokomotiv, Förstlingen, byggs på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna.
• Skånska Sockerfabriks AB grundas i Landskrona.

[redigera] Födda

• 28 januari - José Martí, kubansk politiker, journalist, filosof och poet.
• 3 februari - George William Erskine Russell, brittisk politiker och författare.
• 21 mars - Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896-1904.
• 30 mars - Vincent van Gogh, nederländsk konstnär.
• 6 april - Emil Jellinek, grundare av Mercedes.
• 14 april - Henrik Berggren, svensk disponent och riksdagsledamot.
• 23 april - Winthrop M. Crane, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1900-1903 och senator 1904-1913.
• 13 maj - Adolf Hölzel, tysk målare och konsthistoriker.
• 28 maj - Carl Larsson, svensk konstnär.
• 5 juni - Lucina Hagman, finländsk pedagog och skriftställare.
• 18 juli - Hendrik Lorentz, nederländsk matematiker och fysiker, fick nobelpriset i fysik 1902.
• 31 juli - Frans Alexander von Scheele, svensk universitets- och skolman, pedagogisk och filosofisk skriftställare.
• 19 augusti - Lawrence D'Orsay. brittisk skådespelare.
• 4 september - Julia Håkansson, svensk skådespelare.
• 13 oktober - Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
• 20 oktober - Louise Abbéma, fransk målarinna.
• 23 november - Giuseppina Bozzachi, italiensk ballerina.
• 24 november - Bat Masterson, amerikansk sheriff.
• 12 december - Henrik Menander, arbetardiktare.
• 14 december - Errico Malatesta, italiensk anarkist och revolutionär.
• 17 december - Henric Westman, svensk godsägare, donator.
• 31 december - Henrik Tore Cedergren, svensk telefontekniker och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.
• December - Johan Petter Johansson, svensk uppfinnare.
• Edvard Evers, kyrkoherde i Norrköping.
• Wilhelm Ostwald, nobelpristagare i kemi.

[redigera] Avlidna

• 17 mars - Christian Doppler, österrikisk fysiker och matematiker.
• 20 mars - Robert James Graves, irländsk läkare.
• 28 april - Ludwig Tieck, tysk poet.
• 11 maj - Nikita Bitjurin, rysk munk, geograf och sinolog.
• 6 november - Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker.
• 15 december - Georg Friedrich Grotefend, tysk språkforskare.
• Amalia, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
• Leopold Gmelin, kemist
• Maria Johanna Görtz, svensk konstnär, tecknare.